Penny Parnevik orosanmäld

Men vad är ni för dårar som gör sådant här??!
DÅRAR! IDIOTER!! STOLLAR! PUCKON!!!!!
Att orosanmäla Penny Parnevik för att hon drack ett glas vin tillsammans med en god bok och sin bebis på magen, är ungefär lika rimligt som att läsa spansk poesi för en döv häst!
Ni slösar på resurser som hade kunnat läggas på barn som FAKTISKT far illa, och sitter förmodligen och gottar er där hemma för att ni är så sluga i ert sätt att jävlas med någon som ni av någon outgrundlig anledning provoceras av.

…men vet ni vad det egentligen säger? Inte ett dugg om Penny, men väldigt mycket om er som sysslar med sådant här.
För när man väljer att använda ett system som finns till för att skydda utsatta barn – som ett verktyg för att driva med, hämnas eller få utlopp för sin egen irritation, då har man passerat gränsen för vad som är “kritik” och klivit rakt in i ren och skär ansvarslöshet.

Det här är inte modigt.
Det är inte smart.
Det är inte ens särskilt kreativt. Det är bara… pinsamt. Jävligt pinsamt!

Och framför allt: det är exakt sådant beteende som gör att riktiga anmälningar riskerar att drunkna i bruset.
Grattis alla ni anmälare!
Ni kanske har ett oskyldigt barns välbefinnande på ert samvete!

Är förskolan en avlastningsplats för bråkiga barn?

Jag har precis lämnat en riktigt förbannad Kelian på förskolan…

Nu är det definitivt något utvecklingssprång, tandsprickning eller sömnregression på gång för den här nivån av ilska är vi inte vana vid.
Jag är extra tacksam för förskolan idag – fy fasiken vad lyxigt att få avlastning i de tuffa faserna så att man orkar vara en bra förälder? // Krissy Hedenstedt

Jag fick ett tips om det här inlägget från Love is blind-deltagaren Krissy Hedenstedt och sättet hon uttrycker sig på och tänkte kolla hur ni ser på saken. 
Personen som skickade mig bilden reagerade på hur Krissy kallar förskolan för ”avlastning”.

Är förskolan en pedagogisk verksamhet – eller en avlastning när det blir jobbigt hemma? Är inte tuffa perioder och slit en del av föräldraskapet?
Är pedagogernas uppdrag att stötta barns utveckling och lärande – eller att ta över ansvaret? Är det samma sak att känna lättnad vid lämning som att kalla förskolan för avlastning? Är barn problem som ska lämnas bort – eller individer som behöver vägledning, även när det är som mest utmanande?

Och sist men inte minst – är detta att göra en höna av en fjäder eller en fullt rimlig diskussion att ha?

Tilda tappar följare efter puckat podd-uttalande

@charliebergs7

Är influencer-yrket ett av samhällets viktigaste jobb? #tildatörnqvist #isaöstling #kändis #influencer #ångest

♬ originalljud – Leah

Lite bakgrund: I sin och Isa Östlings podd ”Spärra in Isa och Tilda” så hävdar Tilda Törnqvist att influenceryrket är ett av de viktigaste, om inte det viktigaste yrket som finns då de bland annat hjälper sina unga följare att bli kvitt in ångest och reaktionerna lät inte vänta på sig.
Det här påminner lite om när Antonija Mandir satt och sa att hon och andra influencers minsann var värda semester efter att ha underhållit svenska folket under pandemin. 
Ett riktigt stjärn-uttalande, men åter till Tilda!!
Reaktionerna och kritiken lät alltså inte vänta på sig och många av dem handlade om att hennes uttalande var verklighetsfrånvänt då influensers sprider både sjuka och  skeva ideal till sina unga följare, respektlöst mot andra yrken (typ vård, skola, blåljus) och ännu ett strålande exempel på bubblan som influencers lever i.

Man ville helt sonika att Tilda skulle be om ursäkt och publicera en pudel för annars skulle hon minsann bli cancelled.
I skrivande stund har Tilda inte gjort något av det, och det börjar faktiskt visa sig i hennes följarantal på sociala medier.
Hon har tappat massor av följare, både på Instagram men framför allt på Tiktok. Nu har Tilda betydligt fler följare på Tiktok än Instagram men siffrorna talar sitt tydliga språk.
De ser ut som följer:

Isa har däremot gått ut och bad om ursäkt efter reaktionerna, trots att man tydligt hör i klippet att hon säger emot Tilda, medan Tildas pudel lyst med sin frånvaro.

På Instagram skriver Tilda att hon inte var allvarlig med sitt uttalande och att hon och Isa ska prata om det här i veckans avsnitt av sin podd. 
Den som lever får helt enkelt se…

Lång, längre, längst

Jag får ofta frågan om hur jag som är lång tänkte med klackskor. Är 178 centimeter i mig själv och har ofta skor med 7-8 cm klack så att jag blir 186 centimeter lång. Ärligt talat? ÄLSKAR DET! Hatade min längd som tonåring men nu är jag bara stolt. Sträcker på mig, gladpricken fram och bestämda steg ut i världen. Det är stiligt att vara lång. Men även om man INTE tycker att det är stiligt är det i alla händelser betydligt fulare att vara en lång kvinna som går och kutar med ryggen av rädsla för att nå förbi män. Eller gud förbjude vara ”större” än alla petita småkvinnor som vandrar här på jorden. Nej, man får äga sitt utseende. Hur det än är! // Underbara Clara

Jag önskar att jag var 5 cm längre än jag är, då jag tycker långa kvinnor är så majestätiska på något vis, så jag håller helt med Clara här.
”Det anstår mig inte att göra mig mindre än vad jag är.” (Tillägg: Ur Edith Södergrans diktsamling Septemberlyran (1918)) 😉

Vill man ha klackar så ska man ha det, oavsett hur lång man är – och innan någon kommer dragande med att det är kränkande mot korta personer – det är en preferens.
Att skriva att jag är nöjd med att vara brunett, är det kränkande mot blonda? Nej, givetvis inte.
Känner ni er kränkta av att någon som är längre än du är positiv till den egna längden?

Jag ska börjar ha på mig klackskor oftare igen, det gör under för min hållning.
Det kommer bli en infasningsperiod men man måste ju börja någonstans, eller hur?