Åsa: SÅ GLAD för Er skull MEN förstår ärligt talat inte hur Niklas orkar resa så ”mycket” på kort tid – Sri lanka, norska fjällen och nu Portugal.
Absolut inte elakt menat.
Glad för Er skull ❤️
Självklart är vi MEsjuka inte en homogen grupp och våra symtom och mående skiljer sig från lättare till väldigt svåra.
Jag uppfattade att Niklas var sämre eftersom han inte kunde medverka i intervjun med Hjärnfonden.
Nu hoppas jag att Du inte missförstår mig – jag är som jag skrev tidigare GLAD ❤️ för Er skull men även förvånad och yes jag jämför med mitt MEmående och aldrig tar mig hemifrån förutom läkar/sjukhusbesök.
Jag hoppas Ni får det toppen och att Du delar av Dig med många inlägg och bilder 😊

En fråga: hur funkar det med barnens skola när de blir frånvarande på grund av Er resa?

Kram åsa i Norrland

Vanja: Förstår! 💙 Vi har tagit ett aktivt beslut att försöka leva vårt liv utan att låta sjukdomen påverka för mycket.
Efter att Niklas stannade hemma från alla våra resor i nästan tio års tid känner vi nu att vi inte kan vänta längre för att försöka leva livet. Vi försöker därför normalisera sånt som ett liv kan bestå av och med hjälp av hjärnträning så kämpar vi för att återfå kontrollen över kroppen och hjärnan och nervsystemet. Att göra sånt här kostar såklart, och den mesta tiden så kan Niklas inte delta i det jag och barnen gör. Men vi tycker ändå att det blir värt det. Hellre att han är med än att han är hemma. Det finns ju också olika grader av ME, och sen fluktuerar även tillståndet. I vissa perioder är han sängbunden utan att kunna göra något, i andra perioder fungerar det att göra lite saker. På resorna är det jag som tar ansvar för allt: packning, planering, bokning, incheckning, projektledandet osv så att Niklas bara kan hänga med. Detta underlättar en del. Sen är detta såklart något vi får utvärdera. Måendemässigt har han haft en rätt rutten vår, så kanske tänker vi annorlunda längre fram. Men just nu känns detta som det vi behöver testa, i kombination med hjärnträning och coach. ❤️

Vad gäller skolan har barnen påsklov så skolan är stängd. 🐣 önskar dig en jättefin påsk Åsa! 🐥

Vanja Wikströms man Niklas Malmqvist är sjuk i ME – kronisk trötthet mm – och verkar inte kunna göra särskilt mycket alls, om man bortser ifrån att han kunde plocka ut en ganska saftig lön tillsammans med sin fru för NFT-projektet ”World of Alidia” som kraschande snabbare än någon av oss hann säga ”Non-fungible token” fyra gånger på rad.
Då fungerade han tydligen så pass bra att den gemensamma lönen som paret gav sig själva uppgick till 1,1 miljoner kronor under 2022.

Men men…
Vanja har fått en fråga på sin blogg om hur det kommer sig att Niklas kan resa så mycket när han samtidigt är så sjuk – skribenten har själv ME och skriver att hon aldrig tar sig hemifrån förutom läkar/sjukhusbesök – och Vanja har skrivit ett långt svar om hur de gör.
Hon menar att de typ försöker ”strunta i sjukdomen” och resa kors och tvärs över jorden ändå, och det låter ju trevligt. Vilken lyx att kunna göra det, trots att Vanja verkar stå för familjens enda inkomst – om man bortser från Niklas WoA-lön då.
När jag var sjukskriven hade jag knappt råd att betala för mat, än mindre resor till när och fjärran land.

Men lyx för dem!
Kanske är jag avundsjuk för att jag aldrig varit i varken Sri lanka eller Portugal?

Tack för tips!