Kommer hon få tillbaka sin skjorta?

Anna Deebang – tidigare ”Apan satt i granen” har postat ett inlägg där hon efterlyser en skjorta som hon dessvärre glömde kvar på tunnelbanan – i en påse som även innehöll kvittot.
Hon har skrivit följande meddelande till butiken, med förhoppningen att kunna få tillbaka sitt nyinköp.

Hej,

Jag var inne hos er igår eftermiddag och köpte en skjorta som jag verkligen tyckte mycket om. Tyvärr råkade jag glömma kvar påsen på tåget senare samma dag och kvittot låg i påsen.

Jag förstår att det här är en ovanlig förfrågan, men jag undrar om ni möjligen skulle kunna hålla utkik ifall någon kommer in för att göra en retur av en sådan skjorta. Jag skulle vara oerhört tacksam om ni i så fall hade möjlighet att kontakta mig.

Skjortan betydde mycket för mig då jag sällan unnar mig nya kläder och det känns väldigt tråkigt att ha förlorat den så snabbt.

Självklart kan jag erbjuda en hittelön om den skulle dyka upp.

Stort tack för er hjälp och förståelse.

Vänliga hälsningar,
Anna-Suvanna Deebang

Vad tror ni? Kommer hon få tillbaka sin skjorta?
Får en butik ens ifrågasätta returer på det här viset om man tror att en kund försöker returnera en skjorta som de inte själva köpt? Jag har ingen aning. Om du fått en present och ska byta aå står det ju inte ditt namn på kvittot, eller hur? Och vem är det som ska få hittelön? Personalen i butiken eller personen som försöker returnera skjortan?

Förhoppningsvis har påsen lämnats in till SL:s hittegodsavdelning så att Anna kan få tillbaka skjortan den vägen, men vad kan sannolikheten vara för det? 

Att inte ångra saker med Underbara Clara

När man fyller fyrtio år kan man ju göra bokslut, i alla fall av den första halvan av vuxenlivet. Kanske är man fylld av ånger över sånt som inte blev? Eller blev – men inte blev bra? Men jag försöker istället tänka på vad som blev lyckat. Besluten jag inte ångrar.

Jag är så nöjd med att jag…

Underbara Clara har gjort ett bokslut nu när 40 årsdagen vankas och hon har listat en hel massa saker som hon inte ångrar. 
Hon är bland annat nöjd med att hon gifte sig och skaffade barn tidigt, trots att en hel del personer avrådde henne, att hon väntade med alkoholdebuten tills hon fyllde trettio, att hon startade företag 2011 och sa upp sig, att hon tog tag i hälsan och träningen 2020 och att hon tog in Charlotte och Erica i sitt företag för snart tio år sedan.

Vill du läsa hela Claras lista, och mer utsvävningar kring varje punkt så hittar du dem här på hennes blogg. 

I Claras kommentarsfält har följande kommentarer ramlat in när jag skriver det här:

Cattis skriver:

Jag är 41 (fyller 42 i år) och min man fyller 45, våra barn är 18 och 20 så nu skojar vi om att vi ska skaffa en sladdis och vara föräldralediga samtidigt som våra barn 😅

Moa skriver:

Vilket fint och rörande inlägg!

Nina skriver:

Vilken bra idé! Jag fyller 50 i år – jag ska också lista vad jag är nöjd med!

Vad är du mest nöjd med?
Skit i det du är missnöjd med, för att lista sådant blir ingen glad av!

Lovisa Barkman om sin tuffa resa mot att bli mamma

Bildkälla: Stella Pictures

Lovisa Barkmans innehåll har i mina ögon stundtals varit lika upphetsande som en influencer som väljer mellan 14 olika nyanser av färgen vit att måla på sina väggar där hemma.
Allt är alltid väldigt tillrättalagt, perfekt, färgkoordinerat och generiskt, och därför kommer hennes frågestund om sin graviditet som en stor överraskning.
Såhär öppen och utlämnande tror jag aldrig jag har sett henne tidigare, och därför vill jag lyfta upp hennes frågestund i ett eget inlägg då det hon delar kanske kan få någon annan att känna sig mindre ensam om de går igenom någonting liknande.

Bild 1:

“ahhh congrats! how far along are you?”

“I don’t think I will share my exact due date and week but I am 5 months pregnant🤍”

Bild 2:

“Did it go well right away or did you have a hard time before this pregnancy?”

“This is my 4th time being pregnant. It’s been a heartbreaking journey with 3 losses. 🥺
So having a healthy pregnancy now is something I don’t take for granted, and I’m incredibly grateful.
I’m sharing this because what helped me in my grieving process was seeing other people share their journeys online. It made me feel less alone. I think it’s really important to talk about these things, since so many people are struggling. ❤️‍🩹”

Bild 3:

“Will you be making a gender reveal? 💙💗”

“I will share the gender later but no gender reveal. I love to watch other people do that but for us we wanted that moment to be just the two of us and no cameras 🫶🏼
what do you think?”

Svarsalternativ:
“boy”
“girl”


Bild 4:

“Congratulations! 🤍 How are you feeling?”

“IG vs REALITY:”

Bild 5:

“How are you feeling? What’s been unexpected so far?”

“So, once again. Forever grateful BUT oh wow I would never expect pregnancy to be this hard. I had migraine EVERY day for 16 weeks. I also been having really really low blood pressure and been fainting a lot mixed with lots of other wierd symptoms. After week 16 everything got a little bit better but I am still feeling really bad and spends many days a week in bed full days with really bad migraine and other things.”


Bild 6:

“Have you been able to keep up with your workouts and if so which ones worked best?”

“No not at all! Since I normally have a very active lifestyle I always thought I would be the one working out the whole pregnancy. But my body said NO. Spent the whole first trimester in bed sleeping and having so much pain. I have really really been trying to go on a longer walk with the dogs everyday but not been possible all days. As soon as I have a moment where I feel better now I go to the gym to just stretch or do some light weights etc. But I have really been struggling! Every day is different and I never know how I will feel… 🤍”

Bianca på Phillipes stories

Jag fick höra om att man kunnat se – kanske på Donyas sociala medier den här gången också? – att man kan se hur Bianca ligger och kollar på sitt ex Phillipes Instastories innan hon går och lägger sig.
Nu såg jag den på Naras Snapchatkonto.
Det här är i så fall andra gången som Donya publicerar rätt utlämnande grejer om Bianca, och jag kan inte annat än undra om ”en gång är ingen gång, men två gånger är en smula anmärkningsvärt”. Phillipe har allt det Bianca sagt sig vilja ha mer än någonting annat, så varför plåga sig genom att plöja hans sociala medier av familjelycka med sin lilla familj?

Vad tror ni?