Visa det här inlägget på Instagram

En ut, en in?
När Avora går i graven så kanske marknaden öppnas upp för ytterligare ett influencerklädmärke – för det finns ju så få menar jag.
Sanna Jörnvik Deman har mig veterligen inte ”designat” några kläder tidigare utan har enbart valt ut kläder ur en redan existerande kollektion och kallat den för ”selected by…” men här verkar hon har varit mer delaktig i mer än ett ”pekande” – i alla fall om man ska tro inlägget här ovan.
Hennes bolag kommer heta ”SJD WARDROBE” och hur den kommer särskilja sig från alla andra klädmärken och/eller influencermärken vet jag inte, men jag tänker att det kommer visa sig vad det lider.

Jag vet inte riktigt vad som skulle få mig intresserad eller rent av nyfiken på en klädkollektion från en influencer för det känns liksom aldrig som att det kommer någonting…nytt?
Om ni fattar vad jag menar? Går det ens att sakna någonting på en marknad mer mättad än ett ballongsläpp på en gender reveal?
Hanna Fribergs klädmärke Freia Resort fick mig kanske att höja ett halvt ögonbryn, men inte på ett vis inlindat i positivism, utan snarare tvärt om.

Jag ser nog hellre Anna Book lansera tandblekning eller egna örhängen från Glitter, än matas med ännu en dussinkollektion från en influencerbrand som – precis som Avora – håller en säsong, max två.
Men det är kanske bara jag?

Jag kommer aldrig förstå det där med att riva ut fina, fräscha och mer än funktionsdugliga kök. 
Ordet funktionsdugligt appliceras förresten inte här då det här är mycket mer än så, men kanske är det den där gratis-aspekten som spelar in?

Får man en renovering sponsrad så kan man ju lika gärna riva ut mer eller mindre nya kök, bara för luckorna har färgen ”Stockholmsvit” istället för ”äggskalsvit”.

För inte tror vi väl att Oliver Ingrosso och Zoe Fay Brown enbart kommer byta ut kaklet i sitt nya kök?
Att influencers satt i system att få folk att tro att det här är rimligt, jag vill slita mitt hår men kanske är det här samtidens nya statussymbol: att aldrig låta ett kök bli inlevt.

För vad är väl lite vardagsslitage mot en ständig ström av sponsrade swipe-ups? *

*Nu svajpar man ju inte upp längre men det lät bättre, mmkay?

Minns ni Happy Patches från förra sommaren?
De där små klistermärkena som skulle skydda mot mygg och fästingar – och som precis alla influencers verkade göra reklam för? Det visade sig att det fanns ett stort problem: produkten var olaglig att sälja i Sverige och jag kunde då visa att över 20 svenska influencers marknadsfört dem på sina sociala medier.

Enligt Kemikalieinspektionen räknas myggplåster som biocidprodukter, vilket kräver godkännande, och det fanns – och finns fortfarande inte – några godkända sådana i Sverige.
Trots det så har flera svenska influencers gjort reklam för skiten även i år, där Lisa Maria Jönsson är en av dem. Visserligen är det ett annat företagsnamn i år, men produkten är densamma – ett myggplåster.
Inslaget på TV4 som hänvisas till i bilden är det här.
Lisa Maria har publicerat det här inlägget på sociala medier där hon visar upp ett mail från sin kontaktperson som hävdar att produkten de facto är tillåten att säljas i Sverige, vilket är rakt upp och ner en lögn.
Jag undrar vad hon gjorde för research innan hon accepterade uppdraget? En snabb googling hade räckt för att få upp mängder av artiklar om förra årets myggplåster-haveri, men det verkar hon inte ha gjort.

Så vem bar ansvaret då, och vem bär ansvaret nu?? 
Företaget? Influencern? Borde det delas 50/50 mellan dem eller borde influencers ta det större ansvaret nu när facit finns en ynka googling bort?