Hur kan ”By Graaf” dunk-produkter vinna priser?

Då var det klart och etablerat – skönhetspriset Stockholm Beauty Week Awards – har ungefär samma trovärdighet som Isabella Löwengrips statistik hade en gång i tiden. 
Varför?
Det har givit ett pris till By Graafs produkt, produkter som köpts på nätet i dunk från en grossist eller liknande, och som de enbart satt sitt namn på. Så kan man ju absolut göra, det finns många hotell som gör så för att få produkter med sitt namn på, men inte fan bör den typen av produkter vinna priser?
Om jag hade beställt exakt samma produkter som de som systrarna Graaf satt sitt namn på – hade vi fått dela vinsten då eftersom de kommer innehålla exakt samma saker? På sin höjd skiljer sig etiketterna åt, så att Stockholm Beauty Week Awards prisar deras produkter som bättre än de andra nomineringarna är ju nästan bara pinsamt.

Jeanette Svedberg gjorde ju samma sak en gång i tiden, och det var lika pinsamt då som det här är nu.
Vad tänker ni om det här?

Ellinor Bjurström startar skönhetsföretag

Först en skönhetssalong och nu ett skönhetsföretag.
Det finns ingen hejd för hur många strängar Ellinor Bjurström har på sin lyra, i alla fall om man ska tro Instagram.
Först gick hon in som delägare i Studio Fin i Åkersberga och nu har hon startat upp ett importföretag som ska sälja skönhetsprodukter från Korea (K-beauty).
Företaget heter Bonbelle – ett namn som jag faktiskt inte alls gillar. Det ger mig associationer till ”Belleme” som var ett av Isabella Löwengrips första bolag, och jag tycker helt enkelt inte det låter så proffsigt. Det finns det säkert de som tycker om namnet ”Bloggbevakning”, men smaken är ju som baken och man behöver faktiskt inte gilla varandras företagsnamn. Eller hur?

Vad tror ni om Ellinors nya affärsidé?
K-beauty är väl mer populärt än någonsin och om jag förstår det hela rätt så ska Bonbelle sälja produkter från ett märke som heter ”The Tool Lab”.

Tankar?

Blossa och CAIA släpper glögg

Adventskalendern må vara slutsåld, men CAIA Cosmetics är långt ifrån färdig med julen.
De har nämligen slagit sina påsar ihop med Blossa, och tillsammans har de tagit fram en rosa, alkoholfri glögg med smak av hallon och tranbär och glöggen ska drickas tillsammans med ett nytt läppglans som alltsammans går i rosa toner.
Enligt CAIA är idén en hyllning till både skandinavisk jultradition och ett mer modernt uttryck, där Blossa står för tradition och värme, och CAIA för glitter, färg och influencer-estetik och tillsammans har man givit konceptet namnet ”Pink sip”.

Läppglanset är alltså tänkt att vara mer än bara en detalj.
CAIA vill att man applicerar glanset före man tar en klunk, så att doft och smak möter drycken – att förena nytta med nöje, eller som i det här fallet “beauty och beverage”.
Smaken är hallon och tranbär med klassiska glöggkryddor som kardemumma, nejlika och ingefära, och glöggen baseras på Blossas recept från 1895 – fast i alkoholfri tappning.

Jag är inte mycket för alkoholfri glögg då det smakar så himla sött, men jag är benägen att köpa och testa den här uppsättningen glögg och glans, för annars vore jag inte mycket till Bloggbevakare, eller hur? Dock är jag lite tveksam till att stryka på läppglans före varje klunk glögg, men jag är inte den som är den.

Bildkälla: www.caiacosmetics.se

Glögg och läppglans kommer att kunna köpas tillsammans i ett presentkit, eller varje vara för sig och lanseringen är på fredag kl 10.

Kritik mot Ifs och Zoe Fay Browns reklam

Vissa kanske tycker att de här inläggen är tjatiga. Repetitiva.
Men när gränslös exponering och exploatering av barn blivit normaliserat innehåll i sociala medier, då behövs det röster som bromsar in utvecklingen – inte applåderar den.

Ta den här kampanjen från If Försäkringar.
Budskapet är att man ska skydda det man håller kärt.
Fint, eller hur?
Men uppenbarligen gäller det inte skydd mot exponering online – trots att barns utsatthet på nätet är ett växande och dokumenterat problem.
Som Caroline skriver: de hade kunnat göra reklamen utan barnen.
Men hade den då sålt lika många försäkringar? Troligen inte. För i den här branschen verkar barn vara det starkaste säljverktyget av alla.

Så här:
Traditionell reklam slår inte influencer-marknadsföring när det gäller att sälja barnförsäkringar — och influencer-marknadsföring utan barn slår inte influencer-marknadsföring med barn.
Barn som rekvisita. Barn som affärsmodell.

Varför gör man det? För pengar, uppmärksamhet eller räckvidd? Ingen vet exakt – men någonting får influencers att fortsätta exploatera sina barn trots riskerna.
Och reaktionerna?
Carolines budskap hejas på av följarna, precis som Zoes följare fyller hennes kommentarsfält med hjärtan
En (!) kritisk kommentar finns med på Zoes sida – och det är möjligt att fler funnits men raderats. Det hade inte varit första gången vi ser det beteendet i den här världen.

Normalt är inte automatiskt rimligt. Majoriteten är inte alltid moraliskt rätt.
Och “alla andra gör det” är fortfarande en usel ursäkt – särskilt när barnens integritet står på spel.

Tankar?