Joakim Lundell är inte den enda av bröderna som just nu är aktuell i media, utan Christofer ”Chrippa” Lundström är aktuell i en rättegång i vilken han riskerar tre år och sex månaders fängelse – det är i alla fall vad åklagaren yrkar på för straff då han står åtalad för flera grova ekobrott.
Det här är synnerligen allvarligt, särskilt beaktat med hans roll som influencer, säger åklagaren Hanna Nilsson och fortsätter:

Genom den här utredningen tycker jag att det är tydligt att Christofer har varit självständig, det rör sig inte om anställning som influencer, han har samarbetat med flertalet olika parter och det finns inga anställningsavtal. Nästa fråga är också om verksamheten har varit varaktig. Man kan konstatera att verksamheten har varit inkomstbringande i flera år och utifrån den utredning som har lagts fram är det uppenbart att det funnits ett vinstsyfte.

Åklagaren begär också att ”Chrippa” ska få näringsförbud och att det bör gälla i fem år.
Hon kräver också att han ska beläggas med fortsatt reseförbud medan han väntar på dom.

Åklagaren yrkar även för fängelsestraff för de medåtalade. För Chrippas fru Linnea Lundström, yrkar hon på fängelse i ett år och två månader, för hans pappa ett år och för mamman till hans barn – Julia ett år och sex månader.

På frågan om hur han ser på att åklagaren yrkar fängelse för familjemedlemmar också svarar han:

Jag tycker att de ska prata om det. Jag kan inte reflektera över hur de känner. Jag tror att de känner ungefär samma sak som jag gör.

Till Aftonbladet berättar Chrippa att han i början av rättegången var nervös men att han börjat landa i allt. 

Det är en lång väg kvar.  Vi snackar ju om jag skulle dömas i tingsrätten. Vi har hovrätten och sen har vi den här främjande av olaga spel. Det är ingen som har blivit dömd för det. Jag tror att vi kan gå hela vägen. Det är en lång process kvar. Men klart det känns.

Till Aftonbladet säger Chrippa hur åklagaren inskränkt han rörlighet, då han inte kunnat lämna Östergötland de senaste tio månaderna och att han bland annat missat både bröllop och dop. Enligt honom har han missat extremt mycket, men jag vet inte hur det är med er men jag har svårt att sympatisera med någon som gjort det Chrippa gjort. Då spelar det en uppsjö av pyttesmå gnälliga fioler för honom, snarare än att jag tycker synd om honom.
Som man bäddar får man ligga och trots att dom inte kommit än så är det väl ganska uppenbart att Chrippa begått de brott som han anklagas för? Att det mest är en teknikalitet om vilket straff han ska få? Eller?

I tisdags släpptes ett av tre avsnitt av dokumentären Hatet, i vilken journalisten Bo-Göran Bodin granskar Joakim Lundell och de påståenden han gör gällande sin mamma, primärt i sin självbiografi Monster.
Mårten Schultz är SvD:s juridiske kommentator. Han är professor i civilrätt, och arbetar som forskare och lärare vid Stockholms universitet och han skrivit en artikel vad gäller förtal – har Joakim Lundell förtalat sin mamma eller kan det i själva verket vara så att det är SVT som förtalat honom?
Frågan om förtal har åter blivit aktuell i samband med SVT:s nya dokumentär om en av landets mest profilerade influencers med framgångar inom både tv och film. År 2017 gav han ut självbiografin Monster, där han beskriver en mycket svår uppväxt och det är den här boken som Bo-Göran Bodin tar avstamp i.

De två första stegen av en sådan förtalsbedömning har enkla svar. SVT:s framställning pekar ut Lundell som klandervärd, men det är försvarligt att granska vad en av landets mäktigaste mediepersoner säger. Det kokar ned till sanningen:

Är Lundells beskrivning av mamman sann – eller hade han skälig anledning att tro att den var sann? Och om den är sann – hade SVT skälig anledning att tro att den var falsk? // Mårten Schultz

I sin text förklarar Mårten Schultz hur förtalsregeln är uppbyggd i tre led: 
1. Först prövas om någon pekats ut som brottslig eller klandervärd. Har ett sådant utpekande skett föreligger ”förtal i teknisk mening”.
Förtal i teknisk mening är tillåtet om spridandet av uppgiften var försvarlig.
2. Faktorer som kan påverka värderingen av försvarlighet är uppgifternas art och spridning. Huruvida uppgiften – påståendet om brottslighet eller klandervärdhet – är sann eller inte påverkar inte i försvarlighetsbedömningen.
3. I det tredje ledet, efter att det konstaterats förtal i teknisk mening och försvarlighet, uppkommer frågan om uppgiften var sann eller om det fanns skälig anledning att tro att den var sann.

I slutet av sin text tar Mårten Schultz upp om Lundells beskrivning av mamman är sann – eller i alla fall att han hade skälig anledning att tro att den var sann?
Och om den är sann – hade SVT skälig anledning att tro att den var falsk?

Jag tänker och tror att man kanske bör invänta del två och tre av dokumentären innan man kan ta ställning fullt ut huruvida SVT förtalat Joakim Lundell. Men oavsett om man anser det eller ej, så tror jag att den här dokumentären kommer ligga till grund för hur man ser på liknande böcker och dokumentärer framåt i tiden.
Och då har vi som sagt sett ett av tre avsnitt.
Vad tänker ni om det Schultz skriver om förtal?