Om någon trodde att SVTs influencerserie ”Mammor” skulle avslutas i smyg, genom att de medverkande lämnade sina loger i smyg, backstage under ett paraply så trodde ni fel.
I det sista avsnittet får tittarna sitta på första parkett när Filippa Toremo berättar för sin treårige son att hon och pappan ska separera. Att de ska flytta. Att han ska få ett eget rum i en ny lägenhet, någonting som presenteras på samma vis som en tur till Leos Lekland.
Förvirringen i hans små ögon gör ont, och jag kan för mitt liv inte förstå hur SVT tycker att det är en bra idé att filma och sända det som skulle kunna vara ett av de mest smärtsamma och traumatiserande sakerna i barnets liv? Att influencers varken har rim och reson är ju sedan gammalt, men att SVT kan vara så här omdömeslösa är helt sinnesjukt för mig. Det här är inte en vardaglig händelse, det är ett trauma. Hans trygghet i livet, hans familj ska helt plötsligt finnas på två olika platser och aldrig mer vara tillsammans?
Filippa hade kunnat berätta i efterhand. Hon hade kunnat sätta ord på sorgen, på samtalet, på processen, men att exponera ett treårigt barns direkta reaktion – i realtid – är en gräns som aldrig borde passerats.
Att influencers varken har rim och reson är ju sedan gammalt, men att SVT kan vara så här omdömeslösa är helt sinnesjukt för mig. SVT är inte en influencer. SVT är public service och kraven på överväganden och konsekvensanalys borde vara betydligt högre än så här.
Christina Stielli kallar det för att ”våldföra sig på ett barn” och jag är benägen att hålla med.
Vad är era tankar?
