En av mina uppmärksamma läsare skickade ett tips om att Sandra Beijer lagt upp en annons på uthyrningssajten Qasa.se.
Enligt annonsen ska hon och Björn hyra ut sin lägenhet mellan 1 januari och 18 juni 2026 – och prislappen landar på 40 000 kronor i månaden.

Dock blir det lite dyrare än så för hyresgästen.
Qasa vill nämligen ha sin del av kakan, en serviceavgift på 3 280 kronor, vilket gör att månadskostnaden landar på 43 280 kronor. För det får man tre rum och kök på 80 kvadrat, mitt på Västerlånggatan i Gamla stan.

Vad familjen ska göra under tiden framgår inte, men jag skulle nog sätta mina pengar på Japan.
Sandra har ju själv skrivit att hon gärna skulle bo där några månader, men konstaterade samtidigt att ”Fem veckor var absolut trevligt att umgås med Björn och Didrik 24/7, men det var också två veckor för mycket.” Så… kanske ingen långsemester i Japan trots allt? Paris är lite av en bubblare.

Så vad tror ni – Japan, Paris eller något helt annat?
Och skulle ni hosta upp 43 280 kronor i månaden för att bo i Sandra Beijers lägenhet i Gamla stan… eller nöjer ni er också med att följa den här resan via hennes blogg och Instagram, gratis och utan depositionsavgift?

På lunchen var det dags att vaxa sig. Nu är jag redo för svinsmå bikinis resten av sommaren 😆
Tror förresten att det här är första gången jag någonsin skriver att jag vaxar mig på bloggen? Inte för att det är något särskilt på något vis, men det hade jag ändå inte kunnat göra i förbifarten på tiotalet, utan att få en svans av kommentarer om patriarkala normer.
Minns till exempel när jag någon gång runt 2015 nämnde att jag använde stringtrosor – oj oj oj.

Många beskriver vår tid nu som en backlash för feminismen, att vi har tappat något. Men jag tror tvärtom. Det känns som om fler idag kan vara hela sig själva utan att dölja saker i rädsla att inte bli tagna på allvar. Skillnaden från innan är att fler bär på en medvetenhet om strukter och skönhetsideal. // Sandra Beijer 

Sandra berättar på bloggen att hon intimvaxat sig på lunchen och nu är redo för yttepyttesmå bikinis i sommar.
Hon reflekterar över att det nog är första gången hon nämner vaxning på bloggen, och hur sådant tidigare kunde trigga reaktioner om patriarkala normer, som när hon 2015 nämnde att hon bar stringtrosor.

Tror ni att den tid som är nu är en backlash för feminismen eller håller ni med Sandra som tror att det snaraste är tvärtom?
Är det inte samma sak att vaxa sig som att intimraka sig – om man ska vara krass?
Om syftet är hår ska bort, så spelar det väl ingen roll om man vaxar, rakar, sockrar, epilerar, krämar, sandpapprar eller använder vinkelslip för att ta bort håret? Man kan även rycka ett hårstrå i taget med en pincett, men det är nog inte att rekommendera man inte vill bli klar lagom till första advent.
Eller?

Give me your two cents here!
To wax or not to wax?

Om du inte läst inlägg 1 om saken så rekommenderar jag dig att göra det först – du hittar det HÄR – men summan av kardemumman var att Sandra Beijer försvarade sitt och sonens klotter på husväggar i Gamla stan med att det ”regnar bort”.
Nu har det kanske inte regnat några stora mängder sedan Sandra och sonen var ute och klottrade, men jag förstår inte riktigt hur det ska kunna ske eftersom i alla fall den här väggen ser ut att ligga under ett utskjutande tak.
Men någon har i alla fall försökt städa bort klottret, och jag är tveksam till att det skulle vara Sandra, utan det är förmodligen restaurangen, vars yttervägg det här är.

Bilden till höger tog en av mina läsare och skickade på mail:

Hur tänker Sandra att det här ska ”regna” bort?