Oproffsigt så det förslår av Lovisa Worge

Bildkälla: Stella Pictures

Kaoset kring Ani Jewels och deras Cartier-lika klockor snurrar vidare, och det här inlägget handlar egentligen om skillnaden mellan en entreprenör och en influencer – som bara vill se snygg ut på bild utan att ta ansvar för något hon sätter sitt namn på.
Du kan läsa ikapp här och här.

Ja, jag pratar förstås om Lovisa Worge, och det totalpantade svaret hon gav till Breakits nyhetschef Matilda Andersson som skrivit den här krönikan..
Det är så märkligt att det nästan blir komiskt.(Jag behöver en ny skämskudde, storlek XL)
För medan vd:n Camilla Tullberg Wengholm svarar sakligt, väljer Lovisa Worge att ducka som en influencer men nyfönat Dysonhår i motvind.

Bildkälla: Stella Pictures

Jag kan inte låta bli att dra paralleller till Samir Badran, som reagerade på ungefär samma sätt när jag ifrågasatte hans dropshipping-kläder från Kina. Gudars skymning alltså…
Då var jag visst “elak” för att jag inte helhjärtat stöttade honom och hans märke – men att ta ansvar? Nja, inte så mycket, men tillbaka till Breakits krönika:
När reportern bad om kommentarer fick hon rimliga svar från Ani Jewels vd Camilla Tullberg Wengholm.
Men från Lovisa Worge?
Nada.
Istället fick vi ett svar som mest påminde om ett stampande barn som surar för att det inte får äta glass till middag. Svaret ser du här ovan.

Så ja, vi får väl se hur det här utvecklar sig.
Kanske kommer ett “missförstått”-inlägg på stories, lite tårar, säkert lite morr på Bloggbevakning eftersom det är standard nu för tiden, och drar de till med en lång tystnad medan PR-teamet hittar skriver manus till nästa poddavsnitt?
Men oavsett vad – det är just den här sortens reaktioner som visar varför influencer-entreprenörskapet fortfarande har en lång väg kvar att gå.
Att bygga varumärken handlar inte bara om att glänsa i silversmycken och posera framför kameran – det handlar om att stå kvar när det blåser.
Och där, tyvärr, känns det som att Lovisa Worge fortfarande står kvar på parkeringen utanför Cartier… med sin smälta glass. 🍦

Ani Jewels anklagas för plagiat

Igår släpptes nyheten att Ani Jewels ger sig in i klockbranschen, och knappt hann bilderna publiceras innan det ramlade in kommentarer om att klockorna var väldigt lika klockor från ett annat hyfsat känt märke och modell – nämligen Cartiers Tank.
Så här lät en del av kritiken:

Företaget försvarar sina klockor med följande, och jag undrar kort – hur likt är FÖR likt?

Vi har hämtat inspiration från klockhistoriens mest ikoniska former, en designklassiker som tolkats av många stora tillverkare genom decennierna. Vår version speglar vår stil, en tidlös klassisk klocka.

Detaljerna spelar stor roll för oss, och det har vi lagt ner tid på i designprocessen. Vår klocka har bland annat applicerade index med en integrerad logotyp – en subtil men distinkt designlösning som ger ett stilrent och mer levande intryck. Måtten är också noggrant avvägda för att ge ett balanserat intryck på handleden, med en tunnare boett vars form är rak och kantigt med en minimalistiskt svart krona för att smälta in i helheten snarare än ta fokus från den. En annan funktion som var viktig för oss är ”quick release”-designen, som gör det enkelt att själv byta mellan stållänken och läderbandet som medföljer – utan verktyg. Det ger flexibilitet och möjlighet att anpassa klockan efter både tillfälle och stil.

Tankar?

Bra eller dålig reklam?

Influencern Hanna Happy steker kanelbullar som hon serverar med vaniljglass på Instagram, och jag blev eld och lågor! Kan det ens gå riktigt fel när det förekommer någon form av kanelbullar? I think not!
Det var inte förrän jag tittade i texten som jag insåg att det hela var reklam för hushållspapper, och då är min fråga:

Är det bra eller dålig reklam när rekvisitans får mer uppmärksamhet än själva produkten som marknadsförs?
Kanske har jag svaret där, eftersom det här reklaminlägget fick ett alldeles eget inlägg HÄR inne?

Vad säger ni?
Bra eller dålig reklam?

Smygreklam eller systemfel? Därför är KO:s varning till Bianca missriktad

INLÄGGET INNEHÅLLER REKLAM FÖR PODDEN

”SANNING OCH KONSEKVENS”

 

Bildkälla: KOs hemsida // CAIA Cosmetics hemsida samt Instagramkonto

I gårdagens poddavsnitt av Sanning & Konsekvens tar jag upp hot om vite (böter) som Konsumentverket utfärdat mot Bianca Ingrosso AB och Beauty Icons AB, där de förbjuds göra smygreklam.
Jag vet att det här inlägget innehåller mycket text men jag LOVAR att den är
matnyttig, särskilt för dig som reklamgörande influencer.

Att Konsumentverket väljer att fokusera på Bianca Ingrosso är förståeligt – hon är en av Sveriges största influencers och utövar en enorm konsumentmakt – men det väcker också frågor: varför väljer myndigheten att rikta strålkastarljuset just hit, när problemet i praktiken omfattar hela branschen.
Det finns nämligen en grundläggande problematik i hur reklamidentifiering fungerar på exempelvis Instagram. Så fort en (reklam)video delas vidare – av influencern själv eller någon annan – så försvinner allt text, även om du skrivit ”Reklam för…” i din caption..
Detta innebär att nästan alla som publicerar reklamfilmer på Instagram riskerar att bryta mot marknadsföringslagen, oavsett intention. (Jag kommer visa exakt vad jag menar längre ner.)

Men det här är ingen nyhet…
Redan i domen mot Katrin Zytomierska och Clean Eating som kom den 24 oktober 2023 slogs detta fast. Domen borde ha blivit ett prejudikat för hela branschen, men problemet är bara att nästan ingen känner till den och det är Konsumentverkets fel enligt mig, som jag menar inte har gjort sitt jobb med att sprida kunskap om vad domen faktiskt innebär. Att nöja sig med en kort notis är långt ifrån tillräckligt. Vill ni hjälpa, eller vill ni själpa?
Men motsatt till det KO verkar vilja kommunicera ut, så visar faktiskt två av de mest tongivande profilerna – Bianca Ingrosso och Katrin Zytomierska – att de förstått problematiken. Bianca markerar oftast sina CAIA-videos med “reklam”  och förlitar sig inte den missvisande “branded content”-funktionen (som för övrigt aldrig haft ett reklamidentifierande syfte).
Absolut, Bianca missar någon gång ibland men man behöver snudd på punktmarkera henne för att snappa upp det. Det går i vågor beroende på vad hon har på gång. 🙂
Därför är det en smula anmärkningsvärt att Konsumentverket nu fäller just henne, men, men…

Jag förstår att det blir en liten fjäder i hatten för KO att sträva efter att fälla Bianca, men enligt mig är det här varningen ett resultat av att KO är katastrofalt dåliga på att informera branschen om vilken ny praxis som kommit.
Myndighetens handledning är inte bara svår att hitta – den är dessutom otydlig och föråldrad och har inte uppdaterats sedan Sundsvall brann, så jag ser dessa fällningar mer som ett resultat av Konsumentverkets kroniska inkompetens vad gäller den här enorma branschen, än adekvat kritik mot Bianca Ingrosso AB och Beauty Icons AB.

Vad jag menar med att alla influencer som publicerar reklamvideos på Instagram bryter mot marknadsföringslagen (som är den plattform jag valt att fokusera på här.)
När du publicerar en reklamvideo på Instagram så är du – i egenskap av kontoinnehavare – ansvarig för att det ska framgå att inlägget är reklam, oavsett om inlägget delas på story eller bäddas in.
Det som slogs fast i domen mot Katrin – som alltså kom i slutet av 2023 – är att du måste skriva PÅ din video eller på annat vis reklamidentifiera inlägget – eftersom reklamidentifieringen på videos försvinner när de bäddas in. Hur den här otroligt tydliga domen inte fått ben i branschen är fascinerande, och sannerligen inte på ett positivt sätt.

Här kommer en demonstration, en gång till:
(Alla skärmdumpar kommer från, och tillhör respektive kontoinnehavare)

Här kommer några fler exempel:

 







Om någon fortfarande inte förstår så kommer jag ha en sockteater i Konsumentverkets lobby kl 14 idag för att räta ut eventuella frågetecken.