I sin senaste publicering friade Reklamombudsmannen ett helt gäng Instagraminlägg där författare marknadsför sina egna inlägg.
Jag tycker det är intressant att utvecklingen går framåt, trots att ramarna löses upp en smula och kan bli svårare att använda prejudicerande. (Dock är det Patent- och marknadsdomstolen som kan fria eller fälla till olika straff medan RO enbart kan utdela smällar på fingrarna, men Rom byggdes inte på en dag.)
Inläggen som friats visar bokomslag från ett Instagramkonto som har samma namn som författaren. Därför anser Reklamombudsmannen att en vanlig person förstår att det handlar om reklam, eftersom det är tydligt att författaren själv marknadsför sin bok och har ett ekonomiskt intresse i den.
Skulle jag däremot göra reklam för min bok så skulle jag inte kunna applicera dessa ”friande” beslut eftersom man måste veta att det är jag som står bakom Bloggbevakning eftersom mitt namn inte förekommer någonstans i kontonamnet.
De friade inlägget publicerades av Pascal Engman, Nadia Kandil, Stina Lönnkvist och Alex Schulman.
Pascals inlägg ser ut så här:
Vad tycker ni?
Håller ni med Reklamombudsmannens opinionsnämnd i deras bedömning?
