Triss i Instastory

Michaela Forni och hennes Damon ska börja planera för sitt bröllop i Italien. Bröllop i Italien – det låter ju billigt. 🙂

Det verkar inte bättre än att Åsa Ingrosso skriver bok. Vad tror vi att det ska handla om? Reklamidentiferingar? 🙂

Petra Tungårdens tillfälliga lägenhet är min drömlägenhet. En dag ska jag bo i en vindslägenhet med bjälkar i taket.

Isabella Löwengrip har fått nog av sitt kommentarsfält

Bildkälla: Stella Pictures

Isabella Löwengrip har fått nog och jag gissar att excelarket till slut är ett minne blott på riktigt. 
I ett nytt blogginlägg skriver hon att stämningen i kommentarsfältet blivit så giftig att hon nått sin gräns.
Hon beskriver hur påhopp, sarkasm och spydigheter numera är vardag – oavsett vad hon publicerar eller vad inläggen handlar om.
Resor, samarbeten, barn, välgörenhet, matlagning – allt får kritik.

Det finns inte ett enda inlägg jag publicerat det senaste året som inte fått en syrlig eller negativ kommentar.

Skillnaden mot Instagram är enligt Isabella “enorm”, eftersom kommenterande där sker under eget namn medan bloggen tillåter anonymitet.
Hon berättar också att vissa troll använder tjänster som byter IP-adress för att kunna fortsätta skriva, så nu sätter hon därför ner foten:
Från och med nu kommer alla kommentarer att modereras, och endast vänliga eller konstruktiva sådana släpps igenom.

Förklädda förolämpningar, passiv-aggressiva pikar och ifrågasättanden av varje liten detalj kommer inte längre att få utrymme här.

Hon tillägger att hon hellre har färre läsare än en otrevlig stämning – bloggen är ändå inte längre en inkomstkälla för henne utan hon bloggar enbart för att det är roligt – eller ja, kommentarsfältet undantaget. 
Vad tänker ni om det här?

Eller är det här en del av hennes excelark och jag gick rakt i fällan?
Jag skojar…

Alexandra Nilsson om reaktionerna kring hennes SVT-medverkan

Bildkälla: Stella Pictures

Alexandra Nilsson medverkade nyligen i SVT där hon berättade varför hon inte vill ha barn – och reaktionerna lät sannerligen inte vänta på sig. Mitt inlägg om saken hittar du här.
Få saker upprör mer än kvinnor som aktivt valt bort barn.

I ett uppföljande inlägg skriver Alexandra nu att hon inte är ett dugg förvånad över de starka reaktionerna, men desto mer äcklad över kommentarerna om “vem som ska ta hand om henne på ålderns höst”.
Hon pekar på det uppenbara – och en smula skenheliga – i resonemanget:
Att förvänta sig att ens barn ska bli ens framtida vårdare är knappast mindre egoistiskt än att välja bort barn helt.
Som volontär för Äldrekontakt vet Alexandra dessutom att ensamhet inte försvinner bara för att man har barn.
Hon berättar att många äldre med barn ändå lever ensamma, och menade att det handlar mer om samhörighet än om familjeband.

Hon avslutar sitt inlägg med en syrlig poäng:
Att det här antagligen inte handlar så mycket om barnfrågan – utan om att en kvinna vågar gå emot normen.

Hade jag varit man hade jag nog velat bli pappa för länge sen – det verkar ju hur nice som helst. Man blir hyllad för minsta lilla, förväntas inte ta samma ansvar som mamman och slipper dessutom all mom-shaming. 🙃

Jag fattar inte, hur är det själviskt att inte skaffa barn?

En uppföljning på Kissekatt-gate

För några dagar sedan skrev jag det här inlägget om Klara Hammarström från Melodifestivalen och Masked Singer, och hur hon marknadsför sin 9-åriga lillasysters låt ”Kissekatt”.
Jag kallade mig själv för en moraltantens moder när jag ifrågasatte vad det är för låt som storasyster egentligen promotar på Tiktok, men jag var som tur är inte ensam om att reagera, samtidigt som det fanns de som ansåg att det är vi som gör den här sexuella tolkningen av låten som är problematiska.
Nu har fler och fler uppmärksammat klippet, där vissa uppmanar till action, som den här semiinfluencers vars båda klipp jag bäddat in här ovan.
Hon har själv anmält låten till både Barnombudsmannen och kontaktat Universal Music som är det bolag som distribuerar låten, och vill se sina följare göra samma sak för att kräva svar och ansvar.

Det är följade meddelande hon vill se få fötter:

Ämne: Begär bedömning av barns exponering i låten “Kissekatt”

Hej,
Jag kontaktar er angående låten “Kissekatt”, framförd av Annabel Hammarström (9 år), utgiven av Radio Addict Records AB och distribuerad via Universal Music Sweden den 17 oktober 2025.

Texten innehåller formuleringar som “om du kommer hit i natt kan du få klappa…kissekatt”, vilket uppfattas som sexuellt anspelande.

Att ett barn framför denna text väcker allvarliga frågor om ansvar, etik och skydd mot exploatering.

Jag ber därför att ni gemensamt:

1. Gör en bedömning av låtens lämplighet i relation till barns exponering i media.
2. Redovisar vilka rutiner som finns för att skydda minderåriga artister.
3. Klargör om några åtgärder kommer vidtas.
Enligt barnkonventionens artiklar 19 och 36 ska barn skyddas från alla former av exploatering.

Jag vill se att svenska myndigheter och musikbolag tar detta på allvar.
Vänliga hälsningar,

Skicka till:
info@universalmusic.se och bo@barnombudsmannen.se

I hennes kommentarsfält finns de som hyllar hennes initiativ, samtidigt som det finns de som känner exakt motsatsen från henne, mig och många andra. Och så finns det de som drar det hela….till sin spets så att säga.
Här kommer ett utdrag:

 

Mamman till Kissekattbarnet – Anna Hammarström – säger så här om saken till Expressen:

– I mina ögon är en kissekatt en katt. För mig är det här en barnlåt där hon sjunger om sin katt. Jag har inte så mycket mer att tillägga, säger hon.

Men de som gör den här sexuella tolkningen, vad tänker du om det?

– Det får stå för dem, säger Anna Hammarström som berättar att hennes dotter älskar att sjunga och alltid har gjort det.

– Hon och hennes kompisar har dansat till den här låten hemma ända sedan de hörde den för första gången. Hon blev jätteglad när hon fick möjlighet att sjunga den.