Coop backar efter sexistisk reklam

Året är 2025 och med det medialandskap och algoritmer som fullständigt ÖSER ideal, förväntningar och kroppsuppfattningar på tjejer och kvinnor så behöver inte ännu en plats vara full av dem. Det ska gå att handla sin mat utan att också behöva möta en avklädd kvinna med extremtypiska ideal, sexualiserande och objektifierande av kvinnokroppen. Det måste gå. // Nina Rung

Häromdagen såg jag det här inlägget av Nina Rung, där hon kritiserar en reklam på Coop för att vara både sexistisk och objektifierande av skådespelaren Megan Fox, som är den som står modell för Hellice Coffee.
Jag handlar 9 gånger av 10 på Coop och har också reagerat på den här reklamen, men där det stannar som en mental notering, så tog Nina alltså till Instagram för att framföra sin kritik och sätta press på företagen.

Nu har Nina postat ett inlägg med svaret som hon fick från Coop, där de bland annat tackar henne för hennes input.
De skriver att de förstår att hon reagerat på den, och skriver att de också gjort det, men hur tänker de då? Det är ju trots allt Coop som valt att ta in och skylta med dessa kampanjbilder?

Men bra vilket som – absolut –  men förhoppningsvis stoppas den här typen av reklam redan i planeringsstadiet nästa gång, så vi slipper se den och liknande kampanjer i framtiden.

 

Hur kan ”By Graaf” dunk-produkter vinna priser?

Då var det klart och etablerat – skönhetspriset Stockholm Beauty Week Awards – har ungefär samma trovärdighet som Isabella Löwengrips statistik hade en gång i tiden. 
Varför?
Det har givit ett pris till By Graafs produkt, produkter som köpts på nätet i dunk från en grossist eller liknande, och som de enbart satt sitt namn på. Så kan man ju absolut göra, det finns många hotell som gör så för att få produkter med sitt namn på, men inte fan bör den typen av produkter vinna priser?
Om jag hade beställt exakt samma produkter som de som systrarna Graaf satt sitt namn på – hade vi fått dela vinsten då eftersom de kommer innehålla exakt samma saker? På sin höjd skiljer sig etiketterna åt, så att Stockholm Beauty Week Awards prisar deras produkter som bättre än de andra nomineringarna är ju nästan bara pinsamt.

Jeanette Svedberg gjorde ju samma sak en gång i tiden, och det var lika pinsamt då som det här är nu.
Vad tänker ni om det här?

Tiingelinn om framtida drömyrken

Bildkälla: Tiingelinn Instastory

Linn ”Tiingelinn” Andersson har haft en liten frågestund där hon berättar att hon skulle vilja plugga till barnmorska då hon älskar bebisar och graviditeter, men att hon inte skulle vilja genomföra aborter.

Hade velat bli barnmorska! Älskar bebisar och graviditet! MEN.. vill BARA jobba pp förlossningen och hjälpa folk att föda och inte göra aborter, samt hela vägen dit, sjuksköterska.. osv. 5 år totalt. Plus man kan ju inte bara göra vissa delar av ett yrke.

När hon ombeds förtydliga sitt svar så skriver hon att hjon absolut inte är emot aborter, då hon anser att det är en mänsklig rättighet, men att hon personligen inte skulle kunna arbeta med den delen av yrket.
Hon skriver att hon ser upp till folk som arbetar med aborter, eftersom de gör ett viktigt jobb. Anledningen till att hon inte själv skulle kunna arbeta med att terminerna graviditeter är eftersom hon tror att hon hade mått väldigt dåligt av det eftersom hon förmodligen skulle ta med sig jobbet hem. Inte egentligen aborten per se men för vad många tjejer blivit utsatta för och som lett till att de vill göra en abort.
Nu är ju inte kvinnor som gör aborter uteslutande traumatiserade brottsoffer, som utsatts för sexuellt våld, utan det finns nog lika många anledningar till det som det görs aborter.

Jag ville bli veterinär när jag var liten, men när jag sen fick veta att en veterinär även måste avliva djur, så ville jag inte bli det längre. Och det var väl tur, för annars hade ni inte haft någon Bloggbevaknings-sida att roa er med. 😉

Johanna Bladh om Elli/Dante-graviditeten

Igår skrev jag ett inlägg om hur Dante Lindhe från Hov-1 och Elli Da Silva från bland annat Playmakers väntar barn ihop, och om den lilla minihärva som omgärdar nyheten.
Anledningen till att jag kallar det för en minihärva grundar sig i två saker primärt:
1. Dante har en 1,5 åring tillsammans med sitt ex Steffi och hennes bror antydde – inte så subtilt – att dessa två relationer och graviditeter överlappar, och
2. Att Paow var den som avslöjade graviditeten innan de blivande föräldrarna själva gjort det.

Nu har Johanna Bladh tagit till Instastory för att ge sin syn på saken, där hon ställer frågan om huruvida kommentarsfältet hade fyllts av samma mängd gratulationer om det varit en kvinnlig artist som outat att hon gått vidare med en ny familj, så snabbt som Dante gjort. 
Vad tror ni? Jag tror att en kvinnlig artist hade kölhalats offentligt – överallt och ingenstans om hon gjort samma sak. Herregud, mammor och pappor mäts väl nästan aldrig med samma måttstock, så varför skulle de göra det här?
Det här känns väl som ett typiskt manligt frikort som samhället så frikostigt delar ut, eller är jag ute och cyklar helt?