Vad man får och inte får marknadsföra och sälja utan licens

Bildkälla: Hanna Theorin Instastory

Jag förstår att Hanna Theorin vill hjälpa svärmor lite på traven genom att dela henne inlägg, men det hon gör är snarare att göra en björntjänst. 
Hennes svärmor syr och säljer alltså barnkläder och mössor, vilket inte är några konstigheter, problemet är att tygerna innehåller bilder på exempelvis Pippi Långstrum och Emil i Lönneberga.
Både Pippi och Emil är skyddade verk och rättigheterna förvaltas av The Astrid Lindgren Company, vilket innebär att de är upphovsrättsligt skyddade och inte får säljas hur som helst utan korrekt licens. *
När du köper Pippi-tyg i butik får du att sy vad du vill med det så länge det är till privat bruk, men du får inte använda det till att tillverka och kommersiellt sälja det du sytt.
På nästan alla licensierade barntyger står det i stil med: “Endast för privat bruk” / “Not for commercial use” – just av den anledningen.

Det är extremt svårt att få en kommersiell licens vad gäller Astrid Lindgrens karaktärer då de är väldigt strikt bevakade.
Det som kan hända om The Astrid Lindgren Company får upp ögonen för licenserad försäljning av deras karaktärer är att du kan krävas på skadestånd, förbud mot fortsatt försäljning och i värsta fall en rättslig process men det tror jag knappast en äldre dam som kanske säljer några mössor här och där behöver oroa sig för. Men oavsett vilket så är försäljning utan licens förbjudet, oet är också därför jag maskerat kontots namn, för det är egentligen Hannas marknadsföring av kontot som jag ställer mig mest kritisk till. Hon har 67 000 följare på sitt konto, medan svärmor har 443 st.

Tillägg:

Bara för att Arvidssons tyger har rätten att sälja tygerna så transfereras inte den licensen över till svärmodern, enbart för att hon köper tyget.
När det gäller Arvidssons Textil och andra tyger med skyddade motiv som Pippi Långstrump gäller samma princip som för andra licensierade barntyger:
Du köper tyget som fysisk vara, men du köper inte rätten att använda det kommersiellt.

Att söka och få en licens från The Astrid Lindgren Group är inte enbart jättesvårt, utan som med alla andra skyddade varumärken så utgörs licensen oftast av tre olika punkter:
1. Fast licensavgift
2. Royalty-procent
3. Minimiavgifter per år

Låter det som någonting den här svärmodern fått och betalat för?

Tre frågor som söker svar

A: Är det lagligt att köra så här?

B: Går alla gravida kvinnor runt så här, och sticker ut magen – oavsett hur varmt eller kallt det är ute – eller är det en influencergrej?

C: Kommer Alexandra Nilsson göra fler samarbeten med Rapunzel efter det här inlägget?

På A svarar jag ”Nej, definitivt inte.
Tror jag att de kör runt med hunden så här? Nej, det tror jag inte med tanke på att Paula postat en bild på det som verkar vara Tzatzikis åkabil-mundering som är en smula mer säker än det här – en sele som fästs som ett bilbälte. (Jag glömde dock att ta en skärmdump på det)” Jag hoppas det, men en idiotisk sak att fota och lägga upp oavsett. och på B och C vet jag inte.

Vad tror ni?