I juli 2022 medverkade jag i Nyhetsmorgon för att diskutera hur en lag om märkning av retuscherade bilder skulle kunna implementeras i Sverige.
Både Frankrike och Norge har redan liknande lagstiftning, där influencers och företag måste markera retuscherad reklam. I Norge kan brott mot lagen leda till böter.
Till skillnad från Reklamombudsmannens representant så vad jag inte direkt eld och lågor under inslaget eftersom en sådan här lag i mitt tycke är som att sätta plåster på ett skotthål.
Det jag och Reklamombudsmannens representant dock var överens om var och är att det är ett stort problem att mer än varannan tonårsflicka har upptäckt nya “fel” på sin kropp efter att ha jämfört sig med bilder på sociala medier. Unga tjejer matas med bilder på nätet som är retuscherade utan att det framgår, vilket återkopplar till det jag menar med plåstret på skotthålet.

Lite bakgrund om Reklamombudsmannen:
Reklamombudsmannen (RO) i Sverige är näringslivets självregleringsorgan och prövar om anmäld reklam bryter mot Internationella Handelskammarens (ICC) regler för reklam och marknadskommunikation. Det handlar inte om lagstiftning, utan om frivillig självreglering. Enligt ICC regelverk ska marknadskommunikation visa socialt och yrkesmässigt ansvar. RO har flera gånger fällt reklam som främjat ohälsosamma kroppsideal, eftersom det strider mot kraven på ansvar. Deras beslut fungerar som vägledning för marknadsaktörer men de kan inte utdöma sanktioner som skadestånd.

Problemet, som jag ser det, är att lagen endast omfattar tydligt kommersiella bilder – alltså ren reklam.
Enligt mig är alla bilder som exempelvis Bianca Ingrosso publicerar på Instagram kommersiella, eftersom de stärker hennes personliga varumärke, men de skulle enligt lagförslaget inte omfattas.
Om var tionde bild på ett konto är reklam och markeras som retuscherad enligt lagen, medan de resterande nio också är retuscherade men inte märks eftersom de inte annonserar för ett externt företag, så blir lagen ganska tandlös.

Med det sagt så är all rörelse framåt i den här frågan positiv, vilket är varför det gör mig glad att Liberalerna vill att Sverige ska införa en liknande lag.
Enligt partiet med  är det inte rimligt att majoriteten av alla unga tjejer hittar fel på sig själva för att de exponeras för ett helt orealistiskt kroppsideal. Ätstörningar är ett allvarligt samhällsproblem och samhället måste ta ett större ansvar.
I en intervju med jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) på TV4:s Nyheter berättar hon mer om lagförslaget, och om varför ett litet parti som Liberalerna är de som tar tag i den här växande problematiken.
Hon säger:

Vi ser det som ett jättestort problem att mer än varannan tonårstjej sitter och hittar fel på sina kroppar efter att ha följt influencers konton på sociala medier. Vi vill att det ska bli tydligt att många av de bilder som de tittar på är retuscherade.

Där är vi överens, men tyvärr är ju många av dessa bilder av sådant slag att de inte skulle omfattas av den lagstiftning som finns i bland annat Norge, men det är ett steg i rätt riktning, absolut.

I slutet av 2023 lämnades en fråga om det aktuella ämnet in till jämställdhetsministern från Laila Naraghi (S) vilket ministern svarade följande på:

Jag har inte för avsikt att ta initiativ till ett sådant lagstiftningsarbete, som alltså skulle kunna kräva ändringar i grundlagen, men jag avser däremot att arbeta vidare med frågan om att motverka könsstereotyper och normer kring kön som kan ta sig uttryck i bland annat kroppshets.

Nu, ett år senare, verkar ministern ha ändrat uppfattning och tar alltså initiativet för just ett sådant lagstiftningsarbete.
En rapport som lagförslaget tar avstamp ifrån är Hyperidealen 2024 (Tjejzonen) där följande går att läsa, och förbered dig på att det inte är någon munter läsning:
– 83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag
– 92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal
– 6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %)
– Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink
– 30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom man känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet
– 72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll

Vad är era tankar kring allt det här?