Eftersom internet är internet och riktiga världen den riktiga världen bestämde jag mig för att maxa detta förra veckan. I onsdags förmiddag när jag godkände kommentarer och insåg att jag redan innan klockan slagit tio varit problematisk på hela sju sätt så bestämde jag mig för att det vore härligt att bara få vara en liten stund. Jag la in min dator och kamera i ett skåp, låste mitt kontor och gick därifrån. Jag satte mobilen på måne och mute:ade alla aviseringar på sociala medier. Jag gick och tränade, köpte en bok, ett nice rödvin, ingredienser till ett bröd. //Sandra Beijer

Sandra Beijer stängde ner sin blogg i flera dagar för att hon fått läsa att hon är problematisk i sina kommentarer.
Hennes läsare har synpunkter på allt från vem hon dejtar (som hon inte avslöjar identiteten på) till att hon äter avokado och detta fick henne alltså att ta en analog semester.
Kanske är det min ålder, kanske är jag smått störd men folk tycker att jag är problematisk mest hela tiden på min blogg, men varför skulle jag bry mig om det? Jag får hela tiden höra att JAG är problematisk och då handlar min blogg inte ens om mig.
Herregud, borde jag egentligen ligga som ett knytte och gråta på golvet?
Problematisk? Vem fan är inte problematisk?
Jag har varit problematisk sedan 1980. Frågor på det?

Kan man inte hantera att människor kommer ha åsikter om en – som offentlig person eller annat problematiskt kvinnostycke som jag – då ska man inte hålla på med det här. 
Herregud!
Oavsett vem du är och vad du sysslar med – musiker, skådis, författare mm – så kommer du aldrig någonsin kunna blidka alla. Det kommer ALLTID finnas de som ogillar det du gör.
Ska du då lägga din tid på att försöka ”omvända” och få de som inte gillar dig att gilla dig, eller ska du göra din grej för de som älskar det du gör?
Man väljer vad man lägger sin energi på and if you can’t stand the heat, get out of the fire.

Människor som konsumerar sociala medier har kommit in i en zon där de ifrågasätter.
De ifrågasätter MYCKET! Nästan allt skulle jag vilja säga och jag tror inte att våra kära influencers är vana vid det. Minsta ifrågasättande blir till hat och kritik och att de är problematiska, och det skulle med största sannolikhet kunna tonas ner både en och två nyanser – helt klart.
Jag skrev om det här.
Men nu är det så, och det är säkert delvis både min och Aningslösa influencers förtjänst och det skäms jag inte för i så fall..

Men… som influencer kommer du inte kunna styra över hur dina följare kommenterar (så vida du inte stänger av dem), det enda du kan styra över är hur DU hanterar det. 
Låter du dig påverkas och ätas upp av dem eller låter du dem vara vad de är – kommentarer från människor som inte känner dig och som enbart vet saker om dig som du medvetet valt att dela med dem?
Varför bry sig om vad främlingar tycker om dig så länge dina nära och kära tycker att du kickar ass? Deras åsikt är väl det viktigaste – inte vad okända människor anser på nätet.

Annars är kanske förslagen i den här kommentaren något att ta fasta på. Jag tror det skulle kunna funka för någon som Sandra, som berättar historier ut det mesta.

Jag är skribent, snarare än bloggare!
Betyder det att jag kan flyga jorden runt utan att behöva oroa mig för att vara en dålig förebild? 😉