Vad har Sandra Beijer kastat på sin partner när de bråkat?

Bildkälla: Stella Pictures

I avsnitt 304 av podden Daddy Issues berättar Sandra Beijer för dubbel-Julia (Frändfors och Lyskova) att hon är lite av en tempramentsfull bråkare som inte drar sig för att kasta saker på sin partner när topplocket går. 
Hon säger att hon kastat värre saker när hon var yngre, men avslöjar att det senaste hon kastade på sin fästman var ett paket muffins som landade på hans axel.
Han satte ner foten och sa att ”så här kan vi inte leva” och det har han ju en poäng i, det medger till och med Sandra själv.
Du hör ett klipp på detta i Instagraminlägget här ovan.

Eftersom jag varit på den mottagande änden av den här ekvationen, i en relation jag hade för många herrans år sedan, så fastnar skrattet i halsen och jag kan helt enkelt inte se det roliga i situationen. 
Hade man skrattat gott åt om det var det omvända? Om Sandras fästman var den som kastade saker på henne när de bråkar, om än mjuka bakverk?

Sorry not sorry för att vara en torr och trist tantaluring som inte finner våldsamheter i relationer lustigt alls.
En gång är det ett paket muffins som kastas, nästa gång kan det vara en porslinsmugg och gången efter det en kastrull, en stekpanna eller en mortel.

Vad säger ni om saken?
Lysna gärna på klippet innan ni kommenterar. 🙂

Paulas bloggutmaning som katt

Hej alla tvåbenta läsare,

Idag, under bloggutmaningens 12:e rubrik, ska ni få läsa om min dag som katt. Häng med! ??

07.00 – Morgonmys

Mina människor vaknar och kliar mig behagligt på magen. Jag kurrar och gör mig sådär gullig som jag vet att människorna älskar. Människorna ställer fram min frukost och ger sig av för dagen. Jag sover lugnt vidare och tar en rejäl sovmorgon, morgontrött som jag är.

10.00 – Frukost

Sträcker på mig ordentligt efter en god natts sömn plus sovmorgon. Känner mig energifylld och taggad på dagens äventyr. Jag äter frukosten som människorna ställt fram och lämnar mina skålar när jag är klar. Disken är människornas uppgift, inte min. // Paula Rosas

Paula Rosas har skrivit ett blogginlägg som del av en bloggutmaning och i det beskriver hon ett dygn i livet som katt.
Så himla märkligt alltsammans…
Det var som om man beställt den hysteriskt roliga ”Hunden och kattens dagbok” men från Wish.
Om du missat ”Hunden och kattens dagbok” som Roger läste upp i RIX FM 2006 så kommer det från ett vandringsmail och har blivit programmets absolut mest önskade klipp.

Det är genialiskt och det tror jag inte handlar om att jag haft både hund och katt, för nog är det roligt även för er djurfria människor?
Ah ja, det var egentligen inte det här klippet som det här inlägget skulle handla om, men det är ett helt fantastiskt klipp.
Kanske har jag missat poängen i Paulas inlägg helt? Vad tycker ni om det?

Skulle ni vilja att jag skrev nästa veckas alla inlägg som Sauron?

Isabellas drink på Sagerska ifrågasätts i kommentarsfältet

Bildkälla: STELLA Pictures

Jag försöker att hinna prata med så många som möjligt för alla gör något intressant. Igår samtalade jag med människor inom näringslivet, Nobel, duktiga politiker, forskare, styrelseproffs. Allt som jag tycker är intressant fick jag diskutera med människor som är lika passionerade.

Det blev såklart mycket samtal om USA för min del i och med att Trump blir president om tre dagar. Om Trumps relation till Musk, om Grönland, pengars inflytande i USA politik.

Isabella Löwengrip ”name droppar” som en riktig ”fan girl!” i sitt senaste inlägg.
Hon skriver att hon varit på ”drink” på Sagerska palatset och radar sedan upp alla kända gäster som hon menar att hon diskuterat i princip alla viktiga världshändelser som hon kan komma på.

Jag pratade mycket med Gunnar Strömmer, vår justitieminister, om både gängvåldet men framför allt om våld mot kvinnor i hemmet. Så många bra samtal. Jag lärde mig även mer om hedersvåld och hade en givande samtal med Magnus Ranstorp om extremism och terror.

Jag har svårt att se att justitieministern skulle stå och prata länge med en och samma person med tanke på att det är ett mingel, och särskilt med en influencer. 
No offense, men det faller på sin egen orimlighet, och det verkar jag inte vara ensam om att tycka.
Så här låter det nämligen i kommentarsfältet:

Text 1: "Vilket förvirrat inlägg, uppenbarligen har du ingen aning om skillnaden mellan kommun, landsting eller hela landet. Sånt lär man sig i samhällskunskap i skolan. Du kan väl haka på när dina barn lär sig i skolan. Sedan detta eviga 'namedropping', pratar någon med dig är de artiga – få är intresserade av din åsikt. Nu hoppas jag statsministern slutar bjuda in dig eftersom du förstör mer för en borgerlig regering än du tillför. För de som påstår att Ulf K var i Berlin i torsdags, så är det fel – han kom bara dit i går, fredag." Text 2: "Isabella, när lämnade du din kontext och gjorde studiebesök i verkligheten senast? Det verkar som du behöver variera dina perspektiv ibland. Mellan varven är du jordnära för att sedan försvinna upp i det blå igen. De allra flesta människor i Sverige ser på livet ur ett gemensamt tänk och inte elitistiskt. Det är därför vi har varit så starka tillsammans på alla plan." Text 3: "Om du var där på en privat drink efter med din kompis Ulf, varför var inte Paul medbjuden??" Text 4: "Jag förstår faktiskt inte varför du, en influencer, blir inbjuden till statsministern. Vad har du att göra där helt enkelt? Förklara gärna!" Text 5: "Av ren nyfikenhet, inte missunsamhet; i vilken egenskap var du bjuden?" Text 6: "Att skriva utan att ha tagit reda på vilka som styr i Stockholms stad och i Region Stockholm är uppenbart pinsamt när du varit på besök hos statsministern! Du skulle ha nytta av att läsa gymnasiets samhällskunskap! Tack och lov för våra skatter – vård är oerhört subventionerat och ingen vård är gratis! Majoriteten i vårt avlånga land har inte möjlighet att själva betala för vården kontant eller via egen privat försäkring. Vi får stå i kö för vård, väntetiderna är långa, det finns inte vård att tillgå då det saknas specialister, sjuksköterskor, undersköterskor, paramedicinare, tandläkare, tandhygienister med flera! Det är inte regeringen som beslutar om vården i Stockholm, det är de beslutande i Region Stockholm och Stockholms stad som ansvarar för vården. Har du inte fattat att statsministern inte leder en rödgrön regering? Läs på! Haha – det är ju ingen rödgrön regering!" Text 7: "I vilken egenskap var du inbjuden undrar nyfikna jag."