Mimi Höglin gör reklam för kreditkort

Mimi Höglin kritiseras för att göra reklam för ett kreditkort (Amex) med hutlös ränta men försvarar sig med att hon och hennes familj minsann aldrig använder krediten utan bara har det som ett gemensamt kort för familjen.

Jag menar, hela poängen med ett kreditkort är ju att användaren ska använda krediten, det är ju så företaget tjänar sina pengar, men det verkar vara någonting Mimi knappt reflekterat över.
I kommentarsfältet jämförs Mimis Amex-inlägg med sponsrade inlägg för olika online-casinos och hon kritiseras även för att ha utelämnat informationen om att Amex har en medlemsavgift som kostar 100 kr/månaden.

Kanske inte ett helt lyckat samarbete?
Vad säger ni?

Tack för tips!

Mordpodden dömd för plagiat

Bildkälla: Boktugg.se

En av mina favoritpoddar – Mordpodden – har dömt för plagiat, enligt SVT och sidan Dagens Vimmerby.
Redan 2017 polisanmälde författaren Lars Ohlsson podden för plagiat och menade på att personerna bakom podden använt material ur hans bok på hela 80 olika ställen utan att korrekt hänvisa till källan.
I Mordpodden kallas avsnittet för ”Tandläkarmordet”, medan bok Lars Ohlsson skrivit heter ”Kakelugnsmordet”.

Nu har alltså Mordpoddens Amanda Karlsson fällts för plagiat då hon står som upphovsperson till det aktuella avsnittet medan hennes kollega Linnéa Bohlin frias helt.
Straffet blev dagsböter på 9 100 kronor, och dessutom ska hon även betala en del av kostnaden för sin försvarare – 21 170 kronor.
Enligt SVT så menar domstolen att avsnittet följer upplägget i Ohlssons bok mycket närgånget och att podden ”återanvänt skönlitterära beskrivningar och berättartekniska grepp samt i hög utsträckning använt identiska eller snarlika ord och uttryck som i boken”.

Duon bakom Mordpodden hävdar att de varit noga med källhänvisningen, och har konsekvent nekat till alla anklagelser.
Domstolen är dock av en annan åsikt och finner den otillräcklig.

Även podden ”Svenska Mordhistorier” med Sebastian Krantz har anklagats för att ha plagierat material från flera separata källor, något som ledde till att den bok som skulle  baseras på podden stoppades av förlaget. 

Tack för tips!

Linda-Marie Nilsson återskapar influenciska bilder

Till skillnad från exempelvis Celeste Barber, som mer gör parodier på kända människor på Instagram, så försöker Linda-Marie Nilsson verkligen återskapa bilder av svenska influencers.
Allt för att ta reda på hur mycket tid och energi som faktiskt ligger bakom en publicerad bild.
Min favorit måste ändå vara när hon använder sig av ett enormt gosedjur för att försöka återskapa Jocke och Jonnas bild där de återskapar en bild med John Lennon och Yoko Ono.

Vad tycker ni om det här?
Är det roligare att se Celeste driva med kändisbilder eller uppskattar ni den här typen av upplägg mer?

Influencers promotar vintagetrenden

Influencers gör ofta reklam för så kallat ”Fast fashion” vilket är klädföretag så som Gina Tricot, H&M och Zara där man ständigt har låga priser, konstanta nyheter och hög omsättningshastighet.
Den här typen av ”slit och släng-kläder” som bara används ett fåtal gånger innan de kasseras, bidrar till en konsumtionshets som är allt annat än hållbar, något som influencers ofta kritiseras för.

Av den anledningen vill jag lyfta fram faktumet att både Kenza och Janni Olsson Delér nu skriver om att handla vintage/second hand istället för att köpa nytt.
Ja, det handlar om att de köpt Chanelväskor och ja, Kenzas inlägg är ett samarbete men man måste ju börja någonstans, eller hur?

Rom byggdes inte på en dag och det här kanske är en fis i rymden i det stora hela, och jag ser det ändå som uteslutande positivt att dessa två profiler med sina miljoner följare väljer vintage/second hand framför att handla sprillans nytt.