Hur hållbart är egentligen Hanna Schönbergs ”Arakii”?

Bildkälla: Arakii.com

Hanna Schönbergs klädföretag Arakii förväntas omsätta 100 miljoner kr i år, vilket fick mig att vilja titta närmare på det, då jag fick ett mail som väckte min nyfikenhet.
Det är nämligen så att företaget klappar sig själv på axeln på hemsidan där de beskriver företagets syn på hållbarhet:

Hållbarhet är ett kärnvärde för ARAKII. Ordet araki betyder ursprungligen ”vilt träd” eller ”nytt träd” på japanska, och för oss representerar det något unikt, något som växer och något vi vill skydda.
[…]

Vi producerar våra plagg i Portugal, Italien, Turkiet och Kina. Alla har olika uppdrag och olika expertområden, och vi väljer att arbeta med de bästa inom varje område.

Det här tycker jag är lite intressant.
De skriver Portugal, Italien, Turkiet och sist Kina, vilket jag tycker ger intrycket av att de allra flesta plagg inte är tillverkade i Kina utan i de tre europeiska länderna. Eftersom man satt dem i den här ordningen, men ingenting kunde vara längre ifrån sanningen.
Jag satte mig nämligen och gick igenom alla 233 produkter som säljs på Arakiis hemsida (japp, alla) och den procentuella fördelningen mellan tillverkningsländerna ser ut så här:

Tillverkningsländer för Arakiis 233 plagg på hemsidan: Kina: 206 plagg → 88,4 % Turkiet: 9 plagg → 3,9 % Italien: 6 plagg → 2,6 % Portugal: 6 plagg → 2,6 % Saknar land: 6 plagg → 2,6 %** **Plaggen utan tillverkningsland har matchande plagg som är tillverkade i Kina, så de ska troligtvis in i den kategorien.

Det finns ingen generell lag som säger att länder måste listas i storleksordning, men ur ett konsumentperspektiv så ger det kunden en mer rättvis bild av produktionen.
Om nästan 90 % av plaggen är tillverkade i Kina men hemsidan först lyfter fram Italien eller Portugal kan det uppfattas som att man försöker skapa en annan bild av varumärket än vad statistiken faktiskt visar.
“Made in Italy” och “Made in Portugal” signalerar kvalitet, medan “Made in China” fortfarande har ett sämre rykte hos många konsumenter, trots att kvaliteten kan vara hög.

Vad tycker ni om sättet som Arakii beskriver företagets hållbarhet och sina tillverkningsländer?
Reagerar ni på siffrorna? Plagg som tillverkas i Europa brukar ofta kosta mer än de som produceras i exempelvis Kina – men hos Arakii ligger priserna högt oavsett.
Samtidigt är den absoluta majoriteten av plaggen tillverkade just i Kina, så jag är nyfiken.
Hur tänker du här?

Tack för tips!

Fortkörningsböter som reklam?

Anis Don Demina har varit ute och kört Ferarri och fastnat på polisens fartkamera då han kört 6 km över hastighetsbestämmelsen. 
Detta använder han nu till att göra reklam för klädföretaget Fafo, men jag tror Anis har annat att oroa sig över än sin böteslapp.
Han använder nämligen skyddad musik i reklamen, som jag nästan vågat påstå att han gjort utan ha sökt, beviljats och betalat för en synkroniseringslicens från musikförlaget som representerar låtens rättigheter i Sverige.

Som en liten påminnelse – musiken på Instagram får enbart användas till ”icke kommersiellt innehåll” och reklam är raka motsatsen till det.
Fråga Katrin Zytomierska – hon vet allt om saken efter att ha blivit stämd för att ha använt en ABBA-låt i sitt reklaminlägg för ett av sina företag. 

Bingo Rimér: Miljardärer borde ge tillbaka

Bildkälla: Breakit

Bingo Rimers krönika i tidningen Breakit handlar i grunden om att Sverige håller på att bli kallt, splittrat och ojämlikt – och att det bidrar till våldet bland unga.
Han utgår från initiativet ”Det räcker!”, där artister, organisationer och kända personer försöker uppmärksamma gängvåldet och alla unga som dödas.
Sedan riktar han fokus mot Spotify-grundaren Martin Lorentzon och andra superrika entreprenörer:

Ingen har tjänat lika mycket pengar på musik i Sverige som han. Artister jobbar gratis för att stoppa våldet. Lorentzon har tjänat miljarder på att vi streamat deras musik. Han har inga skyldigheter att hjälpa. Men han har alla möjligheter.

Martin är en smart och duktig affärsman. Men han är också en ofantligt lyckligt lottad människa. Ingen blir miljardär bara på skicklighet. Man har tur. Tur med tajming. Tur med rätt personer i rätt rum vid rätt tidpunkt. Tur att man föddes i Sverige och inte i Somalia. Tur att man inte satt på fel buss vid fel tillfälle. // Bingo Rimér

Bingo radar upp svenskar som fallit offer för gängkriminaliteten och hur de drabbats att denna ”otur” och fortsätter med att alla människor kan ha tur, och alla människor kan ha otur och att det är så livet ser ut. Att ingen av oss har gjort oss förtjänta av vår tur, men att den som haft mest tur kan kompensera den som haft mest otur.
Bingo säger att det inte är orättvist, utan att det är att vara anständig.

Ett av argumenten Bingo använder i sin text är att visa på att Martins årliga avkastning på sina 120 miljarder kronor är ungefär tre gånger så stor som alla svenska barnrättsorganisationers totala omsättning tillsammans. BRIS. Rädda Barnen. Friends. Scouterna. Mind. Barncancerfonden.
Bara avkastningen på pengarna skulle räcka för att förändra livet för tusentals utsatta barn i Sverige och
Bingo tycker att det är orimligt att samhället och ideella organisationer ska bära hela ansvaret själva.

Martin Lorentzon byggde Spotify tillsammans med Daniel Ek. Sebastian Siemiatkowski byggde Klarna. Det är två av de största plattformarna som någonsin kommit ur Sverige. De har förändrat hur hela världen lyssnar på musik och hur hela världen betalar för saker. Det är inte en slump att båda kom härifrån. Vi kan bygga plattformar i det här landet. Vi vet hur man gör.

Tänk då vad Martin och Sebastian skulle kunna bygga tillsammans om de bestämde sig. En plattform där den enskilda individen kan göra en organiserad nationell samhällsinsats. // Bingo Rimér

Bingo menar att Martin kan bevisa sin briljans på riktigt.
Inte med en till miljard. Inte med en till investering. Utan med att lägga sin kompetens där landet blöder.
Vidare skriver han att ja, galor är fina. Tysta minuter är viktiga, men vidhåller att det inte är tillräckligt.
Han säger att Sverige behöver bygga något som politiker inte är kapabla att göra på egen hand, eftersom det krävs duktiga entreprenörer.
Som Daniel Ek. Som Sebastian Siemiatkowski. Som andra svenska miljonärer med miljarder kronor under bältet.

Vad tycker du om Bingos resonemang?