Kategori: Therese Lindgren

Therese Lindgren

Therese Lindgren om kulturministerns dreadlocks

Februari 11, 2021, 15:00   446 Kommentarer

Från Therese Lindgrens Instastory: Det här är ingen ny diskussion men jag kan inte hjälpa att förvånas över att vi har en kulturminister som inte förstår kulturell appropriering barje gång jag ser Amanda Lind. Jag känner att det är svårt att känna förtroende för henne jobb när hon envist väljer att behålla sin frisyr som hon kritiserats för sedan dagen hon tillträdde. Att som kluturminister stjäla från andra kulturer gör att man, enligt mig, framstår som tondöv och respektlös. @amandalind_ jag vet att ditt argument för att behålla frisyren är att du "haft den sedan 20 årsåldern" men det gör det inte rätt. Jag blir förvånad över okunskapen i mina dms. Många vita känner inte till begreppet "kulturell appropriering" men har trots det en åsikt i frågan om vad som skulle vara just appropriering och inte (?) Det blir s klart jättesvåt att diskutera när det finns en sådan betydande kunskapslucka, så den behöver vi råda bot på. Vi börjar med att titta på hur Wikipedia beskriver begreppet: Kulturell appropriering innebär att en person som tillhör en majoritetskultur anammar särdrag från en minoritetskultur eller kultur med låg status, utan att visa tillräcklig respekt för den senare kulturen. Therese nästa bild: När det kommer till "dreadlocks" och kulturell appropriering är inte jag den med tolkningsföreträde, så låt oss istället lyssna på de vars åsikt faktiskt spelar roll, dvs POC: Här länkar Therese Lindgren till en debatt artikel i Aftonbladet skriven av Nisrit Ghebil. Jag länkar den längst ner i inlägget.

Therese Lindgren: Med andra ord är kulturell appropriering problematiskt eftersom vi har en kolonial historia där den vita kulturen förläjligat och förtryckt minoriteter och spridit bilden av att andra kulturer är mindre värda, mer primitiva och har lägre status. Och with all due respect, men här spelar det ingen roll om du som vit tycker att det är larvigt, överdrivet eller konstigt, för det är inte upp till oss att avgöra det. Här ska vi ta ett steg tillbaka och lyssna. Vill du lära dig mer finns det otaliga källor till kunskap. Några konton jag lärt mig mycket av här på Instagram är @svarthistoria @ensvartfeminist @raserietpodden @iamayskajones Några sevärda dokumentärer jag rekommenderar är: Det 13:e tillägget, When they see us, Vem dödade Malcolm X? Michelle Obama - min historia.
Bildkälla: Therese Lindgren Instastory

Therese Lindgren tar till Instastory för att kritisera kulturminister Amanda Lind för att vara både tondöv och respektlös i sitt val att behålla sin frisyr, trots att den är ett tydligt exempel på ”kulturell appropriering”.
Jag har sett bland kommentarerna här på bloggen att vissa av er kritiserar Therese inlägg, trots att hon tydligt skriver att hon inte har tolkningsföreträde här och istället länkar till en debattartikel av någon som faktiskt har det.

Jag tycker det är jättebra när influencers lyfter upp mer seriösa frågor på sina plattformar, härvisar till relevanta källor och rekommenderar källor och dokumentärer som Therese gör här eftersom det inte är ”hennes kamp att utkämpa”.
DET hade däremot varit märkligt.

Ni som är negativa till Therese story, kan ni inte förklara varför? 
Kanske har JAG missat någonting här?
Och ni som ÄR negativa – har ni tolkningsföreträde i frågan eller är ni mer ”betraktare” som Therese Lindgren och jag själv?

Debattartikeln i Aftonbladet som Therese Lindgren använder sig av i sin story.

Annica Englund

Skrämselreklam för ”blåljus” verkar trenda

Februari 2, 2021, 18:00   Skriv en kommentar

Igår tog jag upp att Therese Lindgren gör reklam för glasögon från Lensway, som ska skydda ögonen mot det blåljus som kommer från skärmar – telefoner, iPads, datorer mm.
I inlägget länkade jag till en artikel från nyteknik.se i vilken David Ramsey, som är specialist på näthinnesjukdomar och direktör för ögonforskningsavdelningen vid Lahey Hospital för Harvard Medical School uttalande sig kring fenomenet blåljus:

Det är sant att man kan ta skada av blått ljus, men bara om olika celler i kroppen överexponeras. Men det blåa ljuset från elektroniska enheter som smarta telefoner, surfplattor, bärbara datorer eller tv-apparater, skadar varken näthinnan eller någon annan del av ögat, enligt Ramsey.

”Det är osannolikt att det här blåa ljuset skadar näthinnan. Konsumentelektronik är inte skadlig för näthinnan på grund av mängden ljus som utsänds. Industriella källor av blått ljus är avsiktligt filtrerade eller avskärmade för att skydda användarna”, skriver han.

Jag tänker så här.
Om blåljus inte skadar näthinnan, vad är då risken för att huden skulle påverkas?
Med tanke på att influencers som Annica Englund marknadsför Nuskins produkter som sägs skydda mot blåljus (HEV-strålning) så tycker jag det är viktigt att reda ut saken eftersom hon och andra influencers får följarna att spendera sina pengar på varor som de rekommenderar med sin trovärdighet.

Googlar man på ”blåljus”, ”HEV-strålning” mm så får man MASSOR av träffar, men de två första sidorna består enbart av webbshoppar, som med diverse olika typer av skrämseltexter försöker folk att köpa skyddande produkter.
Slutligen hittade jag en artikel från tidningen Café, skriven av Jonas Öhman, men det är inte tidningen Café som är min källa utan den står två av medarbetarna på Toxintelligence för, som är en byrå som presenterar sig på följande vis:

Toxintelligence är en konsultbyrå som värdesätter vetenskap och saklighet.
Vi är en operativ och strategisk partner till företag inom kemikalieområdet. Vår ambition är att på vetenskaplig och regulatorisk grund hjälpa verksamheter att bygga upp ett långsiktigt hållbart kvalitetsarbete. Vidare har vi ett övergripande mål om att bidra till en mer nyanserad ton i den polariserade samhällsdebatten.

Här nedan följer frågan samt deras svar om just HEV-ljus:

Det här börjar kännas som ett framgångsrikt avsnitt av Uppdrag Granskning! Över till sol- och strålningsskydd. Det börja dyka upp allt fler produkter som påstår sig skydda inte bara mot UVA och UVB, utan också mot infrarött och blått ljus, s k HEV-ljus. Tankar på det?: 

– Märkligt! Dels finns det inga studier som tyder på att något sådant skulle vara farligt i ett normalt liv. Strålskyddsmyndigheten nämner till exempel att för svaga radiovågor kan forskningen inte visa några hälsorisker för människor, ändå är folk livrädda för strålningen av mobiltelefoner. Visserligen är infrarött ljus mer energieffektivt, men det finns inga hälsorisker med det i ett normalt liv. Alltså är det väldigt tveksamt att uttala sig om det in the first place. Tror också studierna som påstår det är väldigt tveksamma.

Vad är er inställning till hela den här ”blåljus-debatten”?
Låter den fullt rimlig eller är det lite foliehatt över alltsammans?
Jag tycker mest det känns som att det finns oerhört mycket åsikter om saken, men inte så mycket fakta.

Therese Lindgren

Hur likt är för likt?

Februari 1, 2021, 12:00   138 Kommentarer

Therese Lindgren la upp det här inlägget där hon gör reklam för Lensways blåljusglasögon**, med bilder på sig själv och sambon Anders, toppat med ett gästspel av familjens hundar.
Hur mycket tror ni hon inspirerats av det här inlägget av Jordan & Kemper?

**Är det verkligen farligt med blåljus? 
Kan det skada ögonen?
Riskerar vi att på lång sikt bli blinda och behöver vi alla omedelbart införskaffa blåljusglasögonn?

Det korta svaret är nej, det mänskliga ögat tar inte skada av det blåa ljuset från mobiltelefonen, det skriver David Ramsey, som är speciellist på näthinnesjukdomar och direktör för ögonforskningsavdelningen vid Lahey Hospital för Harvard Medical School. Han reder ut frågorna i den här artikeln från www.nyteknik.se som publicerades 2019.

Det är sant att man kan ta skada av blått ljus, men bara om olika celler i kroppen överexponeras. Men det blåa ljuset från elektroniska enheter som smarta telefoner, surfplattor, bärbara datorer eller tv-apparater, skadar varken näthinnan eller någon annan del av ögat, enligt Ramsey.

”Det är osannolikt att det här blåa ljuset skadar näthinnan. Konsumentelektronik är inte skadlig för näthinnan på grund av mängden ljus som utsänds. Industriella källor av blått ljus är avsiktligt filtrerade eller avskärmade för att skydda användarna”, skriver han.

Tack för tips!

Therese Lindgren

Therese Lindgren har en bra poäng i sin senaste video

Januari 11, 2021, 21:00   98 Kommentarer

Therese Lindgren inleder den här delen av sin video (från ungefär 10.50) med att säga att hon inte förstår sig på sina följare.
Hon kör en ”veganuari-månad” på Instagram där hon varje dag dedikerar ett inlägg till den vegansk livsstilen, och det är inte alla som uppskattar det.
Det är när hon pratar vidare som hon gör den här bra poängen.
Hon säger nämligen att eftersom hon läser ganska mycket kritik, inte bara mot sig själv utan även mot influencers i stort, så vet hon att mycket kritik handlar om att den här yrkesgruppen aldrig influerar till någonting bra.
Att de influerar till konsumtionshets mm och att hon läst att många följare skriver att influencers borde sluta göra hauls för klädmärken och istället informera om klimatkrisen.
Therese frågar då sina följare:
Hur många av er skulle titta på en video som hette ”Jag informerar om klimatkrisen”?
Många konton som handlar om dessa frågor har oftast väldigt få prenumeranter och inte särskilt många views, så Therese förstår inte riktigt hur det här går ihop.
Om man vill ha fler videos om exempelvis klimatkrisen, varför börjar man inte med att titta på de som redan finns, innan man börjar ställa krav på andra influencers att producera samma typ av material?

Therese säger i sin video att hon vill göra en blandning av innehåll, med både sådant som hon brinner för men också sådant som tittarna efterfrågar. 
Om du vet med dig att du är en person som brukar klaga på att influencers aldrig influerar till någonting hållbart. Har du plöjt sociala medier redan och konsumerat all det innehåll som redan finns på området, eller handlar det mer om att du vill att din favorit-influencer ska göra detta content, snarare än att någon gör det?