Sandra Beijer:

Sandra har alltså gjort en tutorial om hur man knyter en scarf.
Alltså, hur man knyter en knut och jag kan inte bestämma mig för om jag tror att hon driver eller om hon är allvarlig.
Inte kan det väl vara massor av människor som inte vet hur man gör en knut, eller?

Fast…å andra sidan finns det ju faktiskt folk till precis ALLT!
Kanske finns det någon som undrar hur man tömmer en kattlåda.
Well…look no further! Jag har gjort en tutorial till dig där du i några få men ytterst enkla steg lär sig hur du på bästa och enklaste sätt tömmer din katts toalett!
You are welcome!

https://www.youtube.com/watch?v=pke1fQ3dzZk

Sandra Beijer/Hanna Graaf:

Med tanke på de här inläggen av Sandra Beijer och Hanna Graaf så undrar jag hur de ställer sig den här krönikan som jag ramlade över på Nyheter24 i veckan.
En person vid namn Martin Smedjeback skriver något som mest kan tolkas som en dödsannons med tillhörande hyllningstext till våra sjöars svarta asätare – kräftan.

…
Jag deltog själv i denna svenska tradition i många år. Även jag sög i mig den syrliga vätskan från kräftorna iklädd festlig hatt och färgglad haklapp. Ärligt talat var jag inte särskilt förtjust i smaken. 
Och egentligen kändes det ganska äckligt att suga på döda kroppsdelar och ta bort bajsranden. Det var istället andra saker som gav positiva associationer: sensommarvärme, feststämning, fin natur och trevligt sällskap.
När jag satt och knäckte klor och sög ur huvudet på kräftorna så tänkte jag faktiskt inte på att det var en individ framför mig. En individ som hade berövats sitt liv och som jag på någon minut hade kastat åt sidan.

När jag idag tittar på kräftan och andra djur så tänker jag inte längre på mat. Jag ser ett djur som för inte länge sedan var en kännande individ med ett liv som var värdefullt för henne.. – ett utdrag ur krönikan

Henne? Är alla kräftor honor eller är det som med båtar, att de alltid ska antas ha ett kvinnligt namn? Kräftan Kattis.
Och du, Martin! Om vätskan du sög i dig från detta kadaver var syrlig så förstår jag att du inte gillar kräftor längre, men det är inte en krönika som krävs som svar på det utan ett besök till den butik som sålt dig dina syrliga kräftor så att du kan få pengarna tillbaka för de var uppenbarligen gamla eller på annat vis defekta.

Men jag kan hålla med honom om själva sugandet. Schlöööööööööööörp!
Jag mår illa när jag hör folk som suger av sina kräftor med högljudda smackanden likt det Anna Book utstötte när hon käkade vattenmelon häromsistens. 
Jag kan tänka mig att äta stjärtbiten efter att noga rensat bort varenda spår av en eventuell bajsrad och klorna. Allt annat får vara. Att sitta och gräva ut den lilla hjärnsubstans som dessa insekter har med tungspetsen känns ungefär lika lockande som att äta härsken råbiff toppad med gamla ostron.
Blurk!

Han rekommenderar istället kronärtskockor med krondill och citron för den som gillar att pilla i maten.
Men visst måste det då vara en ”självavramlad” kronärtskocka med dill som brutits på egen hand eller med hjälp av vinden för att vara riktigt jävla PK och okej?
Citronen ska vi inte tala om! Den har väl inte plockats av en människohand utan har väl fått falla ner till jorden av egen fri vilja innan den plockades? Eller?

Sandra Beijer:

 

Saxat från Sandras blogg.

Äter surt spanskt godis, dricker kall öl och pratar om killar. Killar tycks vara det som min hjärna endast tycker är intressant när all form av substans och intellekt filats bort av ledigheten. Eller så är det för att jag enligt min mensapp är fertil just nu, kvar är bara detta djuriska skal som trånar efter lite väldoftande killhud. Oh well, man kan ju inte få allt, tinder i Nerja är inte guld direkt.//Sandra

Kanske kan Sandy Bell hoppa in som joker i Paradise Hotel eller så kanske hon och Kristian Täljeblad kan ha en hångeldejt i sommar-Stockholm när hon kommer hem från Nerja eftersom hon verkar mer än hormonstinn?
Med tanke på den här Twitterkonversationen så verkar det lovande, tycker ni inte? De skulle ju SÅ söta tillsammans. Goalz-hångelpar-on fleeeeeeek liksom.

Jag kan riktigt se dem framför mig på Sandras balkong med varsitt glas Pimm som de skålar i, allt medan Kristian sjunger smäktande kärleksballader för henne och hon suckar ljuvt med huvudet stött i ena handen och tindrande ögon som är prydda av glitter.
Sen hånglar de. I sann SandyBellisk-anda.

Sandra Beijer:

Jag gråter och frågar varför han är med henne, varje kväll, sedan jag åkte för några dagar sedan.
– Baby, säger han. Älskade lilla baby. Vi dricker öl bara. Du vill väl inte att jag bara ska sitta hemma? Baby baby jag vill alltid vara med dig.
Och jag tänder en ny cigarett, säger att jag såklart inte vill att han ska sitta hemma, lägger huvudet mot knäskålarna, sitter i en trapp ner till en pool, allt är så vackert och allt är så fult.//Sandra Beijer

Fel syltburk? Eller kanske fel ölburk?
Någon burk verkar hennes ex sannerligen ha haft fingrarna i medan hon var i LA på musikfestivalen Stockholm, CA i oktober 2016.
Jag får ont i magen av hennes text eftersom jag vet hur förtärande den där svartsjuka känslan är, framför allt när den är befogad, vilket den i detta fallet var.
Om ryktet stämmer och han hänger med en tjej de gemensamt haft en trekant med så skulle jag också få ont i magen och jag undrar vad som komma skall.

Jag väntar redan spänt på fortsättningen av denna lilla novell.

Tack för tips, Sandra!