Edit: 
Jag har täckt över användarnamnet på en person här nedan som inte är en offentlig person och som inte vill stå med på Bloggbevakning identifierad.

Visa det här inlägget på Instagram

Igår publicerade jag ett inlägg om Margauxs ex Jacob Liebermann och hans inlägg om sättet som Margaux exponerar deras gemensamma son på sociala medier.
Hur problematiskt det är.
Kommentarsfältet under Jacobs inlägg fylls av stöttande inlägg, där man många anser att det var på tiden att någon sätter ner foten och faktiskt sätter barnens integiritet i första rummet.
Det är dock inte alla som håller med honom.

Johanna Toftby tycker snarare att det är skenheligt av Jacob att skriva som han gör, med tanke på att deltog i samarbeten som involverade Arnold under tiden som han och Margaux fortfarande var ett par.
Att han fått ett helt annat perspektiv på saker och ting efter att ha klivit ut ur bubblan köper de inte, utan de verkar tro att Jacob skriver som han gör, enbart för att trycka till och hänga ut Margaux.

Johanna Toftby ryter till åt en läsare som kommenterat hennes utseende.
Men… är det inte skillnad på att kritisera någons utseende och någons klädval?
Får man inte tycka att en tröja – som personen mest sannolikt får betalt för att visa upp – är ful?
Det är väl ändå en JÄVLA skillnad?

Fast…
Om man får kritisera en tröja som någon fått betalt för att visa upp, borde inte samma princip gälla en plastikoperation som man får betalt för att visa upp?
(Jag menar inte Johanna specifikt här utan branschen mer generellt!!)
Principen är ju densamma, eller hur? Få betalt för att visa på en produkt och marknadsföra ett företag – men vad det är för produkt och företag har ju influencern valt själv.
Tröja eller tuttar, same same egentligen.

Hur tänker ni här? 
Jag hade tänkt avsluta mitt inlägg efter meningen ”Det är väl ändå en JÄVLA skillnad?”, men insåg att skillnaden kanske inte är så pass stor som jag först tänkte.
Är det inte jäkligt snårigt egentligen när den egna kroppen blandas in som marknadsförande verktyg?

https://www.instagram.com/p/B_xNmjbl-wx/

Jag får KLÅDA under fotsulorna av den här reklamen samtidigt som jag blöder från trumhinnorna!
Jag har avskytt den från första stund och jag tänker inte ens lite be om ursäkt för det.
Den är HEMSK!
Det får mig att hata Johan Ekelund, Mauro Scocco, Ratata, Frida och hela jävla gänget bakom – trots att de inte gjort annat än skriva låten och eventuellt lite missat att stoppa en licensförfrågan från Telia.

För låten är ju underbar!
Innan det här hände.
UNDERBAR! Den var med på min första full-cd som jag någonsin fick i min ägo, en samlingsskiva med just duetter och den låg mig SÅ varmt om hjärtat och sen kom den här jävla reklamen!

Äntligen! I dag klockan 11.00 kom domen mot min stalker som var åtalad för bland annat olaga förföljelse och olaga hot. Och hon är dömd nu. Jag kan inte med ord beskriva hur det känns just nu. Jag är lättad, jag har haft ett rent helvete med den här människan. Hon har helt medvetet hotat med att döda mig och mina barn. Att tingsrätten bekräftar vad hon gjort känns som en så stor upprättelse.
[…]

Hon blev dömd för olaga förföljelse, olaga hot och övergrepp i rättssak. Samtidigt fälldes hon för flera brott mot andra människor också.
Som straff får hon en månads fängelse, skyddstillsyn och ska genomgå en behandling. Eftersom tingsrätten skriver att det är stor risk att hon fortsätter med dessa brott så blir det fängelse kombinerat med tillsynen för att minska risken. Månaden har hon redan suttit av eftersom hon varit häktad, men att det ens blir fängelse känns som en stor seger.
Jag hade förstås önskat hon fick sitta inlåst längre men en fängelsedom och påföljden känns ändå som en lättnad och en seger. Hon ska dessutom betala mig 25 000kr i skadestånd. // Johanna Toftby

Efter att ha flyttats fram flera gånger pga corona så kom då slutligen domen i rättegången mot den kvinna som bland annat trakasserat Johanna Toftby i över 10 års tid.
Jag vet hur påfrestande det varit för Johanna att domen blivit försenad gång på gång, en vecka i taget, men nu är den alltså här och om jag förstår det hela rätt så har den åtalade dömts på alla punkter utom en, punkt 1..
Inne på Johannas blogg kan du läsa om hennes känslor kring att kvinnan slutligen blev dömd.
Att den här människan behöver behandling är ju ställt utom varje rimligt tvivel (för att fortsätta på juridik-lingo) och jag hoppas att hon får all den hjälp hon kan tänkas behöva.

Vad säger man?
”Grattis till domen”?
Det skrev jag innan, men det känns ju helt fel, som att det skulle vara något att gratulera – att äntligen ha fått gehör för trakasserier som pågått i tio år? ”Skönt att de tror på dig”, absolut, men grattis?
Hade kvinnan friats hade jag kunnat förstå att man beklagar det, men man gratulerar väl ändå inte till en fällande dom?
Eller?

Vill du läsa mer om det här så hittar du inlägg här, här, här, här och här.