Visa det här inlägget på Instagram

Året är 2025 och med det medialandskap och algoritmer som fullständigt ÖSER ideal, förväntningar och kroppsuppfattningar på tjejer och kvinnor så behöver inte ännu en plats vara full av dem. Det ska gå att handla sin mat utan att också behöva möta en avklädd kvinna med extremtypiska ideal, sexualiserande och objektifierande av kvinnokroppen. Det måste gå. // Nina Rung

Häromdagen såg jag det här inlägget av Nina Rung, där hon kritiserar en reklam på Coop för att vara både sexistisk och objektifierande av skådespelaren Megan Fox, som är den som står modell för Hellice Coffee.
Jag handlar 9 gånger av 10 på Coop och har också reagerat på den här reklamen, men där det stannar som en mental notering, så tog Nina alltså till Instagram för att framföra sin kritik och sätta press på företagen.

Visa det här inlägget på Instagram

Nu har Nina postat ett inlägg med svaret som hon fick från Coop, där de bland annat tackar henne för hennes input.
De skriver att de förstår att hon reagerat på den, och skriver att de också gjort det, men hur tänker de då? Det är ju trots allt Coop som valt att ta in och skylta med dessa kampanjbilder?

Men bra vilket som – absolut –  men förhoppningsvis stoppas den här typen av reklam redan i planeringsstadiet nästa gång, så vi slipper se den och liknande kampanjer i framtiden.

Visa det här inlägget på Instagram

Förlåt, men är jag ensam om att aldrig tänkt på att man kan servera godis på det här viset – på en tallrik istället för en skål? Som sushi eller varför inte som Gabriella Joss Posters tropiska fruktfat som hon fullkomligt strösslade sina sociala medier med en gång i tiden. Tropiska fruktfat och väggord – det som var GabJossans ständigt närvarande usp på den tiden hon var gift med Fjodor..
Men tillbaka till smågodiset….
En av anledningarna till att lägga upp godiset på en tallrik är enligt Alice ”Pysseldoktorn” Nerén att godiset inte ska ”smaka av sig” på varandra, men det är faktiskt en av de saker som jag gillar med kaosiga godisskålar. Jag vill att exempelvis att mina djungelvrål ska smaka av sig på Zoo-godisarna så det är en anledning till varför jag inte skulle fatlägga mitt smågodis så 1-0 till godisksskålen.
Å andra sidan så vill jag absolut inte att chokladen ta ska smak av djungelvrålen, så ett poäng till Pysseldoktorn vilket gör att vi landar på 1-1.

Hade jag kunnat skriva en halv avhandling om smågodis?
Absolut, men någon måtta får det väl ändå vara? 😉

Och PS – ha plasthandskar på dig när du lägger upp ditt godis om det är fler än du som ska äta av det. Annars är det ett väldigt bra sätt att få ha godiset i fred. Du kan även nysa på godiset så dina gäster ser, men det hade ju varit en smula gränslöst, visst visst?

PS 2 – Är jag ensam om att tycka att Alice uppfunnit hjulet? Är godistallrikar vardagsmat(!) för er?

Bild 1:
🖤 mywesterdahl.se
Igår hände ngt så himla… udda?
En pedagog på förskolan bestämde sig hipp happ att ta med mina barn och 3 andra till Naturhistoriska museet i Göteborg! Alltså det är en timme med buss enkel väg härifrån till Göteborg?!
Vi fick ingen information. Kan säga att jag först tappade hakan när barnen berättade och sen blev så himla arg och rädd!
Självklart ska de åka på utflykter men att bara åka iväg till en annan stad HELA DAGEN utan att meddela oss är ju för fan inte klokt??!!
Tänk om ngt hade hänt?
Så idag har jag varit i samtal med pedagogen och rektorn och hoppas vid Gud att detta aldrig upprepas. Får på riktigt panik av tanken att någon bara tar mina barn sådär! Kalla mig överbeskyddande men lite information borde vara standard!!

Bild 2:
🖤 mywesterdahl.se
Citat från följare:
”Alltså dom gjorde en rolig grej med barnen! En timme med buss, inte till andra sidan jorden 🤷‍♀️”

Text från My:
Såhär smsade jag förskolan (som jag tycker förklarar alla mina känslor)

🩷
”Hej ❤️
Barnen är hemma med mig på förmiddagen. Vet inte exakt när jag lämnar dem men innan lunch 🥰

Igår berättade barnen att de varit på museum. Efter en stunds pusslande förstod vi att de varit i Göteborg. Vi är såklart tacksamma att de får åka på äventyr, men det känns också olustigt att inte fick någon information om att de befann sig så långt bort, i en annan stad.
Lotta som var där när jag hämtade barnen visste inget heller. För mig blir det en otrygg känsla att inte veta var mina barn är, i fall det skulle ske ett terrordåd eller någon annan incident. Det hade varit så enkelt att bara skicka ett SMS.

Som sagt: tacksamma för att de får åka på äventyr men med en önskan om information framöver 💕
Ha en fin dag så länge ❤️”

Bild 3:
🖤 mywesterdahl.se
Jag tycker att jag är tydlig med att det inte handlar om utflykten utan om att det inte kommunicerades ❤️
Självklart vill jag, som ofta hämtar barnen tidigt, veta vart f*n de befinner sig!

Bild 4:
🖤 mywesterdahl.se
Får detta svar av rektorn!! Kanon 👍

Citat från rektorn:
”Hej My!

Stort tack för att du hör av dig. Jag vill börja med att säga att jag genuint förstår din oro och dina tankar som uppkommit i detta. Helt rimligt och klokt i allt du skriver.

Jag fick kännedom av detta nu under eftermiddagen av en annan vårdnadshavare som resonerat precis som er. Jag har inte fått info från avdelningen än men jag ska självklart prata med dem efter helgen.

Vårdnadshavare ska alltid bli informerade och tillfrågade om utflykter som rör sig med t.ex. transportmedel. Jag tänker att, så som jag tolkat in situationen utifrån er familjer, så har kommunikationen brustit både inom arbetslaget och gentemot er vårdnadshavare. De behöver jag tillsammans med arbetslaget diskutera just för att säkerställa rutinerna.
Oavsett om en längre utflykt rör sig om spontan eller planerad behöver detta ske i dialog och vara överenskommet.

Jag vill verkligen säkerställa till att jag kommer utreda detta med berörda pedagoger. Det är verkligen inte såhär det ska gå till.

Tack igen verkligen för att du flaggade för detta, det uppskattas!
Beklagar verkligen.

Önskar er en bra helg och att ni får återkoppling i nästa vecka.”

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

För två och ett halvt år sedan gjorde Amalia Braun en dubbel masektomi med direkt rekonstruktion, och valde nu att ta ut sina implantat efter att hennes hälsa försämrats.
Hon har delat två inlägg där hon svarat på frågor om sin operation och känslan efteråt – både fysiskt och psykist.

Bild 1:

Fråga:
Hur känns det i kroppen och psyket efter operationen

Svar:
ställde mig verkligen in på att det skulle vara jobbigt både fysiskt med kanske framförallt psykiskt.. men det känns faktiskt bättre än jag kanske väntat mig. innan jag bestämde mig drömde jag att jag vaknade efter operationen och kände ångest, sen började jag röra på mig och en våg av lättnad sköljde över mig.. över hur jag kunde röra mig utan att det stramade och tog emot. exakt så blev det:) lättnaden över hur det känns överglänser allt annat lite. jag är liksom nyopererad och känner mig ändå mer rörlig än innan.

Bild 2:

Fråga:
Hur känns de att andas?

Svar:
nu är det inte lika tydligt, har ju vant mig vid andningen nu. men det absolut första som hände när jag vaknade var att jag tog ett andetag som kändes som att det aldrig tog slut. som att mina lungor var större? eller snarare att de fick mer plats, utan att det stramade och tog stop. det är bland det mäktigaste jag varit med om och jag låg och grät i timmar på uppvaket 🥹👶🏻

Hennes kommentarsfält fylls av positiva, peppande och stöttande kommentarer, särskilt under inlägget där Amalia visar upp hur hon ser ut efter operationen, och jag kan bara instämma.