Influencerkompisarna har börjat visa upp plagg från Bianca Ingrossos och Vanessa Lindblads nya bolag – Avora Studios – och jag kan inte låta bli att undra om det är nu den stora försändelsen med pressbud gått iväg?

Jag uppskattar dock inlägg där influencern faktiskt har på sig kläderna när de tar sina bilder, snarare än bara fotar själva budet. Man får lättare en bild av hur plaggen ser ut, vilket borde gynna alla inblandade.
På bilderna här ovan bär Kenza Zouitén Subosic kjol och korsett (Mirella) som kostar 1200kr+900kr.
Alice Stenlöf sina egna jeans från A-dsgn och den vita toppen Donna som kostar 600kr.

Kommer vi se en ny Adoore-era där flunsvännerna bär plaggen fler gånger är bara när budet ska fotas eller kommer vi hitta plaggen på Sellpy inom kort?

Tycker ni att det är missvisande att göra ett lashlift och fransfärgning innan man tar en ”efter-bild” att använda kommersiellt, eller förväntar ni er ingenting annat från en influencer?
Missvisande eller föga överraskande?

Tack för tips!

Uppdatering längst ner i inlägget!

Elin Härkönen är på sponsresa på Island och får en kommentar om att hon inte reklamidentifierat ett av sina inlägg, varpå Elin svarar att hon ”faktiskt kan sitt jobb”. 
Det är ju nästan lite gulligt, särskilt som hon har helt fel.

Elin hänvisar till avtalet som finns mellan henne och företaget, och att alla inlägg som hon publicerar och ”bjuder” företaget på då således inte ska reklamidentifieras.
Problemet är att det inte är avtalet som avgör vad som omfattas av marknadsföringslagen, utan det är enbart en finansiell överenskommelse mellan henne och företaget om vad hon ska göra för de pengar hon får betalt av dem.
Det som avgör om ett inlägg ska reklamidentifieras eller inte är huruvida ett inlägg är kommersiellt eller inte. Elin kan alltså bjuda företag på hur många kommersiella gratisinlägg som helst, de omfattas fortfarande av marknadsföringslagen. Hon får bara inte betalt för dem, men de är fortfarande kommersiella och omfattas av marknadsföringslagen.
Avtalet är enbart en ekonomisk överenskommelse mellan Elin och företaget och har ingenting med relevant lagstiftning att göra.

Kenza har till och med fällts av Patent- och marknadsdomstolen för just det här, en dom som nu är prejudicerande för hur influencers ska agera i dessa frågor. Det borde Elin haft koll på eftersom hon ”kan sitt jobb faktiskt”.
I mitten av juni 2020 kom domstolens avgörande, som fastslog att fler inlägg än de som avtalats mellan Kenza och Chimi Eyewear omfattas av marknadsföringslagen. Jag skrev ett inlägg om saken här.
Gällande den vidare bedömningen av vad som är reklam lutar sig domstolen mot att Instagram-inläggen som nu fälls varit ”avsättningsfrämjande”, det vill säga att Chimi på något sätt marknadsförts. Den bedömningen görs eftersom produkterna från Chimi syns i bild och att företaget ”taggats” i Instagraminläggen samt i vissa fall nämnts i den tillhörande texten, skrev Resumé när det begav sig.
Det är exakt samma scenario som i Elin Härkönens inlägg.
I sitt inlägg taggar hon ”Blue Lagoon Iceland” vilket då är att betrakta som kommersiellt.
Vill hon inte följa marknadsföringslagen i dessa fall så får hon låta bli att publicera fler bilder från denna sponsresa, eller utbilda sig för att kunna säga att hon ”kan sitt jobb faktiskt” för i nuläget har hon ingen aning.
Varför ska man behöva skedmata influencers med prejudikat och information, när alla andra branscher håller sig uppdaterade om vad som sker, särskilt när det gäller relevant lagstiftning?
Det här blir ju bara pinsamt, särskilt som Elin klappar sig själv på axeln för att ha så bra koll samtidigt som hon tillrättavisar sin följare.

Kommer de NÅGONSIN ha koll på sin bransch?
Vad tror vi?

Uppdatering:

Nu har Elin ”försökt” reklamidentifiera ett inlägg från sin story.
Jag skriver ”försöker” eftersom hon dels försökt dölja den bakom sin profilbild, och dels använder ordet ”samarbete” som Patent och Marknadsdomstolen fällt som ej tillräckligt.
Jag undrar verkligen vad i sitt jobb Elin ”kan” här? Den här branschens saknar i mångt och mycket praxis vad gäller marknadsföringslagen, men de få exempel som faktiskt finns, nej, de känner Elin inte heller till.

Visa det här inlägget på Instagram

Bente gör reklam för merchföretaget ”Utta ljug” och deras tröjor med trycket ”Reet” och ”Mini Reet”.
Ordet ”reet” kan betyda flera olika saker, men i det här fallet ska det vara en förkortning på ordet ”retard” som beskrivs så här:

Under ett av mina tidigare inlägg här inne skrev en person den här kommentaren.
Håller ni med om att det sjukt att sälja och göra reklam för och med sitt barn på det här sättet, eller är det ingenting att lägga energi på?