Elaine Eksvärd

Aftonbladets bilaga har uppmärksammat Elaines inlägg om hur hon konfronterade rasister/nazister vid deras oanmälda demonstration på Medborgarplatsen, och inte nog med det…
De har även uppmärksammat mitt inlägg där jag skriver om det. (Varning för hybris)
Det var lite roligt faktiskt…
Elaine och jag! De svurna fienderna som blev BFFs och kindpussare av rang! 😉
Tänk så det kan bli. Det var det nog ingen som trodde i januari när det praktiskt taget rök ur öronen på henne när hon hörde mitt namn.
Vill du veta vad det handlade om – läs min krönika över januari.

Tack för bilder, Camisyster!

Elaine Eksvärd:

Nordisk front, rasister protesterar för att få bort rasfrämlingar från Sverige. Sånna som jag, sånna som många av oss. Helt oanmält protesterar de mitt på Söder. Folk runtomkring blir oerhört provocerade. Jag blir mer sorgsen. Jag beslutar mig för att prata med dem. Det blir både tårar och skratt märkligt nog, men de var väl förvånade över att jag var trevlig mot dem och genuint nyfiken på hur de tänkte//Elaine

Elaine konverserade med ett gäng rasister igår – en konversation som slutade med de här orden:

Jag tittar på en av dem innan han ger sig iväg och säger: Du är bra. Du ÄR bra. Släpp hatet och generaliseringarna om oss och du kommer märka det.”

Han ler och tackar sen säger jag: Ta hand om dig.”

Och vet ni vad han svarar?

Han svarar:
Ta hand om dig du med

Det var stora ord från en som 15 minuter innan såg mig som rasfientlig.❤️

Jag beundrar hennes mod och hennes tålamod.
Jag hade förmodligen inte vågat ens närma mig dem – än mindre prata med dem och då är det inte ens sådana som jag som de vill köra ut ur landet.
Hat är inte vägen och inte rädsla heller för den delen – där har hon alldeles rätt –  men det vette fan om jag skulle våga mig fram till ett gäng rakade grabbar i stålhättekängor och banderoller för lite snack när jag är ensam eller som i hennes fall – med en barnvagn med sin bebis i.
Skulle ni?

 

Elaine Eksvärd:

Jag börjar tro att jag har näringsbrist. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så hungrig som dessa dagar sedan Pascal föddes. Varje måltid känns som en överlevnadsmåltid. Jag äter mer eller lika mycket som Gustav. Det kanske är amningen i kombination med träning. Jag tränar kanske 5 dagar i veckan nu. Men jag äter som tre lastbilschaffisar. Någon som känner igen sig?//Elaine

Vad är det då som är förtal i det här inlägget?
Egentligen ingenting men det påminde mig om en helt hysteriskt rolig sak som hände för ungefär en månad sedan.
Då fick jag och min chefredaktör ett mail från en influencer som ansåg att det var förtal att jag skrev ut att jag inte vet vad vederbörandes partner jobbar med men att någon kommenterat att han var lastbilschaufför.
Det var alltså förtal att felaktigt omnämnas som lastbilschaufför.
Om jag var lastbilschaufför skulle jag tycka att det är förtal att tycka att det är förtal att kallas för lastbilschaufför!
Jag undrar vad polisen skulle säga om man ringde in och ville anmäla förtal på dessa grunder?