
I det konstanta flödet av konsumtion på sociala medier så blir jag alltid lika glad när det dyker upp inlägg från Sara, då de är både välformulerade och träffsäkra.
Hennes konto fokuserar mycket på hållbarhet, konsumtionsminskning och den miljöpåverkan som modekonsumtion står för. All konsumtion påverkar så klart miljön , men på sociala medier är det mode och skönhet som marknadsförs mest av de stora profilerna, och ofta kommer produkterna från företag som placerats i kategorin ”fast fashion” eller ”ultra fast fashion”.
Inom ultra fast fashion produceras extremt stora volymer kläder i dålig kvalitet, vilket gör att kläderna används få gånger för att sedan slängas.
Naturskyddsföreningen beskriver det så här:

“Ultra / fast fashion” är en term som används för att beskriva en mycket snabb och ofta oetisk produktionscykel inom modeindustrin, som med hjälp av algoritmer kan fånga upp trender i rekordfart. Det innebär att kläder och andra modevaror produceras extremt snabbt och marknadsförs med datorgenererade bilder, så att kläderna kan sys upp allt eftersom – en ständigt pågående process för att möta den enorma efterfrågan på nya trender.
Denna snabba modeproduktion är ofta förknippad med stora mängder avfall, negativ miljöpåverkan och låga produktionskostnader, vilket dessutom leder till att arbetskraften utnyttjas och betalas dåligt.
Ultra / fast fashion är en extrem version av fast fashion, men med snabbare leveranser, lägre priser och med nya kollektioner varje vecka eller till och med varje dag. Det tilltalar konsumenter som vill ha nya och trendiga kläder till ett lågt pris. Begreppet “ultra fast fashion” har börjat nämnas i samband med flera nya online-plattformar som till exempel Shein, Fashion Nova och Zaful, där mode säljs till extremt låga priser och skickas över halva jorden.

Bild 1: ”Hursomhelst. Har gått runt och funderat över detta med att det fortfarande är så mycket fast fashion hauls och reklamsamarbeten med fast fashion i sociala medier och i poddar.” – ”Orelaterad bild. Vill bara visa att min hund är finast i världen.” – ”Haul = visa upp vad man har köpt.
Bild 2: ”Ni fattar varför ni fick en bild på hunden?” – ”Tänker att det 1. Att det är ett privilegium att säga nej till samarbeten. Särskilt om man har en väldigt lyxig livsstil att upprätthålla med hög konsumtion av kläder, inredning, resor, restaurangbesök och såklart en och annan fancy handväska. En dyr livsstil att upprätthålla. Och 2. Är så att faktiskt väldigt många uppskattar detta content. Alltså jag själv får stålsätta mig för att inte kolla och blir så så sugen på att handla att jag ofta slidar in direkt på Sellpy eller vinted.”
Bild 3: ”Och tänker att just FÖR ATT det är så uppskattat så är det extra viktigt att influencers låter bli. Alltså har man råd med en handväska som kostar som en bil så har man råd att säga nej till fast fashion.” << det här!!
Bild 4: ”För det blir ju en märklig normalisering av rubrikerna; H&M dumpar ’återvunna’ plagg i Benin eller Ghana Zara behandlar anställda som skit Vattnet färgas blått i Bangladesh kollektion för GK:s produceras under slavliknande villkor And the list goes on.”

Bild 5: ”Alltså jag tror inte vi kommer få människor att kräva förändring av mode och textilindustrin om inte influencers slutar normalisera fast fashion – och att fortsätta shoppa trots rubrikerna.”
Bild 6: ”Men hur fan gör man det utan att som följare ’skamma’ influencern? Man kan ju scrolla förbi? Men får det effekt?”
Bild 7: Innehåller en omröstning där Sara undrar om följarna brukar ifrågasätta fast fashion hos influencers? I skrivande stund såg resultatet ut så här:
– Ja (19%) – Nej, vågar inte (41%) – Nej, det känns elakt (24%) – Beror på vem (17%)”
Bild 8: ”Dagens fundering. Slut på rant.”
Sara avslutar sin serie inlägg med en gammal goding – nämligen den här ”haul-videon”. Visst är den träffsäker!




