SvD har publicerat en lång artikel om Isabella Löwengrip, där hon berättar om sin största politiska kamp inför valet 2022.
Det här är en ganska enkel sammanfattning av en väldigt lång artikel, så om du vill vara totalt insatt i det här som komma skall, så rekommenderar jag att man läser artikeln här i sin helhet.
Men tillbaka till Isabella och hennes politiska kamp. Och nej det handlade inte om SD-samarbetet eller demokratin, utan om hur många följare och samarbeten hon riskerade att förlora om hon sa att hon röstade på Moderaterna.
Till slut bestämde hon sig (när hon läste att valet kunde avgöras med 14 000 röster) och gick ut med det. Inte för ideologins skull – utan för att det kanske var värt riskanalysen i Excel. Och enligt henne blev hon ”häcklad av stora vänsterkvinnor”.

Efter valet insåg M att kvinnorna inte direkt slogs om att hoppa på Ulf-tåget, så Isabella kallades in för att hjälpa dem bli mer… ja, Instagramvänliga. Hennes råd i korthet:

• Mindre Nato och kärnkraft
• Mer vård, trygghet och mjuka värden
• Var sköna, inte hårda
• Lär er Tiktok
• Och absolut – blå hjärtemojis

Hon tycker också att M borde sluta smyga med SD som en pinsam Tinder-dejt och i stället säga rakt ut: ”Ja, vi samarbetar – och det funkar jättejättebra.”

När det gäller hennes egna politiska resa har hon svajpat mellan C och M beroende på känsla och partiledare, men nu är hon tillbaka hos Moderaterna. En egen kandidatur får dock vänta – entreprenörslivet går först.
Men om 10–15 år? Då ser hon sig själv som minister. Enligt Isabella hade hon dessutom kunnat bli invald redan nästa år ”om hon bara velat”.

Självförtroendet är i alla fall inget problem här – så kör i vind!
Vad tycker ni om Isabellas politikprat? Föreställer ni er Isabella Löwengrip i riksdagen?
Eller som minister?

Kommentarsfältet är ert!