Ni är många som önskat ett inlägg om Stina Wollter, den bok hon skrivit tillsammans med Erik Hemmingsson – ”Krig mot kroppen” – och kritiken som boken fått.
Det är hel del att sätta sig in i men jag hoppas att jag lyckats sammanfattade det på ett korrekt sätt.
Jag vet också att det här är ett ämne som engagerar, men försök hålla en god ton, tack.
Boken som Wollter och Hemmingsson skrivit presenteras så här på adlibris:
Alldeles för många tvingas idag leva med vikthets och fettfobi i en dietkultur som stjälper mer än hjälper. Överviktsforskaren Erik Hemmingsson och konstnären Stina Wollter delar här chockerande vittnesmål om viktmobbning, både från samhället i stort och från sjukvården. De skärskådar en värld som tycks vara besatt av hälsa, men som varken gör människor lättare, friskare eller gladare.
Vad menas egentligen med hälsa? Är BMI ett bra verktyg? Vad säger aktuell forskning?
Författarna visar vägen mot en hälsosammare värld genom att ifrågasätta gamla sanningar och lyfta fram nya. Genom att utgå från vad just din kropp behöver och mår bra av istället för vad du väger, kan du uppnå bättre hälsa. Men framför allt, det är dags att sluta fred med kroppen!
På DNs debattsida fick boken svidande kritik från 12 olika personer, alla verksamma inom styrgruppen för Nationellt kvalitetsregister för barnobesitas (Boris) samt Svensk barnfetma förenings (SVBFF) styrelse.
Så här inleds artikeln:
I böcker och bloggar framförs att fetma är ofarlig och att vården gör fel i att uppmuntra till viktnedgång. Men det är skillnad på att hävda allas rätt att se ut som de vill och att fara med medicinska osanningar. Seriösa medier och förlag måste vara källkritiska och noga med fakta inom detta centrala område för folkhälsan, skriver tolv experter inom obesitas.
I Expressen bemöter Wollter delar av kritiken:
”Kriget mot kroppen” innehåller bland annat vittnesmål från personer som blivit dåligt bemötta och viktmobbade inom sjukvården och i samhället.
Experterna vänder sig mot att Wollter och Hemmingsson enligt dem felaktigt påstår att om man har hälsosamma levnadsvanor så spelar vikten mindre roll. Och att ”ingen kommer att lyckas gå ned i vikt, 90–99 procent kommer att öka i vikt.”
I debattartikel fastslår experterna:
”Så, vad säger vetenskapen? Barn med sjukdomen obesitas i Sverige har tre gånger högre dödlighet än barn i allmänhet redan före 30 års ålder. En mängd sjukdomar senare i livet är associerade till obesitas, inte bara typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.”
Stina Wollter bemötte artikeln så här på sitt Instagramkonto:
Wollter hänvisar till att medförfattaren Hemmingsson har över 20 års forskningserfarenhet inom området övervikt. Hon hävdar också att experterna bakom debattartikeln desperat försöker försvara föråldrade och skadliga behandlingsmetoder.
Nu har Stina även publicerat den här videon, som hon hoppas ska skina ännu mer ljus på det hon menar är felaktigt i DNs debattartikel.
Den kommer ursprungligen från Angelica Ershag, som driver kontot @kroppsrespekt. Angelica är en Hälsopedagog med en Master i kostvetenskap.
Källor till det hon säger i videon är följande:
Ortega, F. B., Lavie, C. J., & Blair, S. N. (2016). Obesity and Cardiovascular Disease. Circulation research, 118(11), 1752–1770. https://doi.org/10.1161/CIRCRESAHA.115.306883
Mann, T., Tomiyama, A. J., Westling, E., Lew, A. M., Samuels, B., & Chatman, J. (2007). Medicare’s search for effective obesity treatments: diets are not the answer. The American psychologist, 62(3), 220–233. https://doi.org/10.1037/0003-066X.62.3.220
I Sveriges Radio mötte Stina Wollter en av skribenterna till debattartikeln – Dr Claude Marcus, vilket är lite av ett intressant namn i sammanhanget.
Enligt Expressen förekom Dr Marcus tidigare i en rapport om att socker inte är beroendeframkallande. Rapporten togs fram och finansierades av livsmedelsindustrins organisation Swedish nutrition foundation, SNF, där bland annat, Coca-Cola, Nordic Sugar och McDonalds är medlemmar, vilket gör den allt annat än oberoende.
Under rubriken ”Jäv” i rapporten kan man läsa: ”Inga jävsförhållanden är uppgivna av författarna i den här rapporten förutom Claude Marcus som är vetenskaplig rådgivare åt Oriflame Wellness, McDonalds, Itrim, Viktväktarna och Sigrid.” Claude Marcus är också därför allt annat än oberoende.
Enligt sidan Sockerchocken så anlitades Charlotte Erlanson-Albertsson, professor vid Lunds Universitet för att faktagranska rapporten men vägrade skriva under den då hon själv forskat i ämnet och kommit fram till motsatt slutsats.
Claude Marcus ställde sig däremot bakom rapportens slutsatser och tyckte då – som nu – att det är viktigt att föra ut dem.
Så, den här experten verkar alltså tjäna pengar på att människor fortsätter banta – ursprungliga syftet för företagen Itrim och Viktväktarna, till vilka Claude Marcus alltså agerar vetenskaplig rådgivare åt.
Han är alltså en av 12 experter som skrivit under debattartikel, och som gynnas av fortsatt bantning.
Hur det är med de övriga 11 har jag ingen information om.
