Författare: Bloggbevakning

Therese Lindgren

Iconic or ick – dog mom edition

Mars 28, 2026, 15:00   54 Kommentarer

Det känns som att det här kan bli ett lika laddat ämne som Alexandra Nilssons lilla Skavlan & Sverige-debacel.
Okej, kanske inte lika laddat – här slipper vi ändå välja mellan hundar och barn – men det finns definitivt en röd tråd.
För vad har vi? Hundar och icks.
Två ämnen som redan lyckats få folk att gå full kommentarsfält-krig i just Skavlan & Sverige.

Therese Lindgren har nämligen postat inlägget här ovan där hon stället frågan om saker som hundägare gör är fullt normala eller om de är en ick, och jag tror att svaret helt enkelt beror på vem du frågar. 
Frågar du mig – iconic och fullt normalt – men om du istället frågar min poddkollega Quetzala så är allt som handlar om hundar en ick. I kvadrat. Upphöjt till 4.

  1. Att face time:a med sin hund när man är bortrest
  2. Att hunden är main character inom 0,2 sekunder när man träffar en annan hundägare
  3. Att behöva handdiska människo-disk eftersom diskmaskinen jämt ser ut så här (full av hundskålar)
  4. Att vara mer noggrann med hundarnas tandrutin än sin egen
  5. Att fejka en ultraljudbild med sin hund på

Jag skulle vilja lägga till en punkt till på listan:
– Att fira sin hunds födelsedag och ge den en tårta

Go!

Gabriella (Joss) Possler

Gabriella Joss Possler om sitt missfall

Mars 28, 2026, 12:00   50 Kommentarer

Bild 1:
“Har velat kring om jag ska dela med mig då jag knappt delar något av mitt privata och personliga längre som ni vet. MEN då många av er skriver till mig om just missfall, känner sig ensamma, känner att något är fel på er/er kropp och mår väldigt dåligt i det hela så känns det viktigt att dela med sig. Har gått några veckor nu så har fått landa och läka i det själv också. Det var tyngre psykiskt än vad det var fysiskt. ❤️ men ni som går igenom ett missfall just nu eller nyligen gjort det – ni är inte ensamma och det kan hända alla.

Det händer väldigt många. Nu vet jag att otroligt många stora profiler har delat med sig av sina missfall och det tycker jag är jättebra och jätteviktigt! Vill bara skicka en kram till er iallafall – ni är inte ensamma och jag vet precis hur känslomässigt jobbigt det är ❤️ jag mår som sagt bra nu och har landat i det hela men tyckte att det var väldigt känslomässigt jobbigt ❤️”

Bild 2:
“Tack till er som skriver så snälla saker. 🥺❤️ Jag mår jättebra idag så det är absolut ingen fara med mig, har fått bearbeta det i lugn och ro! Tänker på det ibland men det känns helt okej nu. Var väldigt ledsen när det hände dock. Ska läsa igenom allt ni skrivit imorgon, ska lägga bort mobilen och kvällsfika och se serie med min älskling, duscha och sova ❤️ Har svarat några av er i dm som är mitt i ett missfall just nu, tänker på er och ni är långt ifrån ensamma även om man i stunden känner sig ensam.. 💔 kram på er och sov gott ❤️❤️❤️” // Gabriella Joss Possler

Gabriella berättar att hon varit med om ett missfall, något hon först var osäker på om hon skulle dela med sig av.
Hon valde ändå att göra det för att stötta andra som går igenom samma sak och känner sig ensamma.
Hon beskriver att det var mer psykiskt än fysiskt påfrestande, men att hon idag mår bra och har hunnit bearbeta det som hänt. Samtidigt lyfter hon hur vanligt det är med missfall och skickar omtanke till andra i samma situation, med en påminnelse om att ingen är ensam. Gabriella har fyra barn sedan tidigare med sin tidigare make Fjodor och sin nuvarande – Zebastian.

Det är i de här stunderna som sociala medier faktiskt fyller en viktig funktion enligt mig – när människor möts i det som är på riktigt.
Eller vad tycker du?

Isabella Löwengrip

Är det laddat att ha vänner av motsatt kön?

Mars 28, 2026, 09:00   64 Kommentarer
Bildkälla: Stella Pictures

Frågan:
“Hur har man killkompisar som vuxen? Tycker det är laddat”

Svar (bild 1):
“I en normal relation är inte det laddat! Jag har två väldigt nära killkompisar jag hörs med regelbundet och ses så ofta vi kan. Jag hade aldrig kunnat vara tillsammans med Paul om inte jag kunde lunch/middag. Dom männen har jag ju känt längre än Paul.

Utöver det går jag ofta på luncher med nya manliga bekanta. Det är ju viktigt att nätverka! Ibland är det ett glas vin med. Spela roll!”

Tillägg (bild 2):
“Fick frågan: ja såklart är det samma för Paul. Hans bästa tjejkompis bor i Indonesien och han ska dit snart. Kul ju!”

Slutsats (bild 3):
“Om man inte får ha kompisar av de motsatta könet är det något fel i relationen man är i 🤦‍♀️”

Isabella Löwengrip öppnade upp för en frågestund och fick en fråga om att ha vänner av det andra könet, då frågeställaren tycker att det är laddat.
Precis som Isabella skriver så borde det verkligen inte vara en grej 2026 att ha vänner av motsatt kön. Ändå är vi här, där vuxna människor fortfarande sitter och tycker att det är “laddat” att ta en lunch med någon som råkar ha ett annat kön.

Och jag fattar att det kan kännas obekvämt, men är det då vänskapen det är fel på, eller kanske någonting annat som skaver lite längre in.
För om hela ens relation hänger på att ingen får umgås med någon av motsatt kön, då är det kanske inte “gränssättning” vi pratar om, utan mer… skör konstruktion?
En stabil relation klarar av att båda parter har egna liv, egna vänner och egna sammanhang. Gör den inte det, så är det nog inte killkompisarna eller tjejkompisarna som är problemet – utan tryggheten. Din egen, eller din partners.
För om varenda person av motsatt kön ses som ett hot, någon som när som helst kan förstöra relationen… hur ska den ens fungera i ett samhälle där män och kvinnor jobbar, umgås och existerar tillsammans varje dag?

Det blir ju inte en relation – det blir ett övervakningsprojekt och så kan man ju faktiskt inte leva!
Eller?