Mitten av juni: Sommarlovet börjar med skolavslutning och picknick. Därefter åker familjen till hennes föräldrars hus på Franska Rivieran för midsommarfirande.
Slutet av juni–mitten av juli: Tillbaka i Paris där Sandra och Björn arbetar halvtid i fyra veckor. Under perioden planerar Sandra även en kort resa till London för att se Lily Allen tillsammans med Petra.
20 juli: Björn och Didrik åker till Sverige i en vecka medan Sandra fokuserar på skrivande, antingen i Paris eller på ett lugnt bed & breakfast utanför staden.
Sista veckan i juli–mitten av augusti: Sandra och Didrik tillbringar tre veckor i svensk skärgård tillsammans med hennes föräldrar medan Björn arbetar på Sveriges Radio.
Mitten av augusti: Familjen åker till Skåne för Björns systers bröllop. Därefter semestrar Björn och Didrik i Sverige medan Sandra sannolikt återvänder ensam till Paris.
Slutet av augusti: En sista vecka med halvtidsarbete innan förskolan öppnar igen.
När hösten börjar: Sandra reser till Stockholm för nypremiären av sin pjäs och för pressaktiviteter kring den.
Och så går det till när man planerar två och en halv månad.
Jag tror vi kommer fixa det bra! // Sandra Beijer
För många småbarnsföräldrar består sommaren av att pussla ihop heltidsjobb, begränsad semester och dyra aktiviteter, så kontrasten till det Sandra skriver om det egna sommarlovet är ganska stor.
Är det tondövt? Kanske, men det krävs även en ganska omfattande logistisk operation för att få ihop två vuxna med egna karriärer, ett barn, flera boenden, resor mellan två länder och perioder då de måste dela upp ansvaret för att få arbete gjort.
Att planera det är inte nödvändigtvis enkelt bara för att man är privilegierad, men visst kan det låta lite bortskämt att behöva dela upp sommarlovet mellan Paris, Franska Rivieran, London, skärgården och Skåne, med tillgång till flera bostäder genom familjen och utrymme för skrivretreats, konserter och resor.
Så här låter det i kommentarsfältet:
LINNEA
Så olika man är. Jag räknar ner dagarna till sommarlovet och önskar att det var längre! Är också skribent och författare men tänker att jag får skriva på kvällarna. Dagarna ska spenderas i sommarhuset med barnen och jag längtar så sjukt mycket efter all tid vi ska få med varandra! Önskar på riktigt att sommarlovet var dubbelt så långt och är evigt tacksam som frilansar så jag kan lägga upp det såhär och spendera hela sommarlovet med barnen.
Sandra Beijer svarar:
en stor skillnad är ändå att vi som frilans inte har semesterersättning = jag och min kille måste jobba och kan helt enkelt inte vara lediga 2,5 månader, därav uppstår stress i form av tidsbrist
MATILDA
Fråga från en som funderar: när man har barn så finns ju ej tiden längre till att bara vara med sin partner på semestern? Känner smått panik över detta, eller bryr man sig inte längre om partnern efter barn haha
Sandra Beijer svarar:
nej det är väl något man offrar i guess för att ha barn. men du har ju kvällarna! (när du orkar :))
ELITEN
Alltså det här låter ju som en helt otrolig sommar? Jag förstår inte, en eon av tid då du ska vara mamma och arbeta? Du kommer ju få massa tid till att skriva och njuta av sommaren, tillsammans med din familj! Vad mer önskar du?
R
Vet inte om det finns mer att tycka än att det låter som en otrolig lyxsommar med massor av resor, vackra miljöer, barnpassning och egentid. Där emellan tillbringar du tid med din son. Låter ljuvligt!
LINDA
Vilken sommar ni kommer att få. Jag skulle också stressa om jag ställdes inför den situationen att jobba samtidigt som barnomsorgen är stängd. Men ni verkar ha gjort det bästa av det hela. Jag tror mycket på veckorna i skärgården, de kommer att vara den tiden som Didrik kommer ihåg som vuxen. Så är det med mig i alla fall, jag kommer ihåg somrarna hos mormor och morfar.
Vad säger ni?
Tondövt eller lika logistiskt trassligt som för alla andra småbarnsföräldrar?
Föregående inlägg 
”Fråga från en som funderar: när man har barn så finns ju ej tiden längre till att bara vara med sin partner på semestern? Känner smått panik över detta, eller bryr man sig inte längre om partnern efter barn haha”
Är det en 11åring som ställer den här frågan? 😂 Smått panik att barnen inte går upp i rök när semestern börjar!!!1
Låter som hen inte har barn? Tycker de tär en legit fråga, låter hemskt.
Kan man inte tänka rationellt om man inte har barn? Naturligtvis kan man inte bara vara ensam med sin partner hela semestern? 😂 Känner man att det känns hemskt så är man uppenbarligen inte på en plats där man vill skaffa barn så det är bara att låta bli.
Jo men låter som hen tycker tanken är jobbig liksom, inte att barnen redan finns.
Ja precis, vill inte ha barn och skaffar dem inte!
Uppenbart hon vill väcka reaktioner, fånigt.. inte första gången precis.
Sen ligger det så klart flera korn sanning i texten, men tror mer det som klämmer är hur mycket det påverkar hennes möjligheter att festa/dricka, fast hon presenterar det som ”jobbstress”..
Ja de dricker hela tiden. Även i lekpark på dag är det vin el champagne
Det kan vara alkoholfritt!
Lägg av, det var ju ett kalas.
Huvudet på spiken med att det är festkvällarna som hon inte vill bli utan
Seriöst? Folk har väl skåpsupit utan problem i alla tider, när barnen lagt sig (eller druckit medan de var vakna). Med det menar jag inte att Sandra har alkoholproblem, bara att det var en ovanligt dum kommentar,
”Utan problem” oki
Verkligen ingen annan som dricker under semestern.
Inte ett dugg tondövt. Känner verkligen igen det logistiska pusslet, fast med lägre budget och lite andra förutsättningar. Är det resandet som är provocerande?
Förstår inte heller varför det skulle vara tondövt, alla planerar livet utifrån sina egna förutsättningar. Kommentaren osar bara avundsjuka. Hennes priviligerade livsstil är ju inget nytt bland hennes följare så varför ska hon låtsas som något annat (eller ska hon börja lajva arbetarklass)?
Ja Sandra är fel person att följa om man vill de människor i artbetarklassen med ett gäng ungar. Förstår inte folk som tycker att influencers är tondöva när deras job literally går ut på att visa upp DERAS verklighet
Har alla redan glömt hur det gick när hon lajvade ”arbetarklass” och klädde ut sig till en reality-person, när hon skulle på nån maskerad? Tala om att det blev kackel i kommentarsfältet och jag har ett vagt minne av att det även nådde det här kommentarsfältet.
Beijer har ett annat ekonomiskt utrymme och det kan hennes läsare inte komma ifrån. Det utrymmet är ju bla. en stor orsak till att decfökjer hennes liv på sociala medier. De ger dem en inblick i något som ser härligt ut och som ger personerna lite paus i sin egen vardagsstress. Hon lever sitt liv och det ska inte tolkas som en uppvisning för att andra ska må dåligt över sin vardag med mindre utrymme för sånt som Beijer för till vardags. Hennes vardag är vad andra tenderar att kalla lyxsemester. Ingen gnällde när hon stod och krängde varor mitt i natten på 7-Eleven (eller om det var Pressbyrån). Lika lite är folk avundsjuka på att Beijer har det knackigt med alkoholen och en förälder som har betett sig som ett svin från tidig ålder. Ingen har heller uttryckt gnäll över allt slit hon haft i många år med utbildningar och process för att få jobb utomlands som inte är något man bara svänger ihop på en halv sekund. Det är snarare så att allt som varit en motvind har gett henne modet (eller flykten), att inte leva ett traditionellt ”Svensson-liv” gällande arbete 9-5 och knappt få ihop det med småbarnslivet och hålla liv i kärleksrelationen.
Klart det ser småfestligt ut att Beijer bor i Paris och att mamman kan svänga förbi lite då och då för en fika och kul upplevelser och upprätthålla ett band till Beijer samt barnbarnet.
Ni avundas något som ni inte har full inblick i. Ni avundas och klagar över det som har kommit och ser härligt ut efter åratal av slit. Beijers mamma är även av gamla skolan att stöd finns men slitet måste göras på egen hand. Pengar med den mentaliteten innebär släcks eventuella bränder men inte pengar bara sådär för att de finns.
Inspireras istället eller uppskatta det ni har. Ni jämför er aldrig med någon som har mindre än er. Reflektera heller över det.
Jag funderade om jag missat något för fattar inte vad som är tondövt. Vi har det inte lika hektiskt längre när vi bor i villa, men när vi bodde i lägenhet i innerstan o Stockholm brukade vi planera upp varenda dag på semestern. Tycker Sandras semester ser ganska vanlig ut, de ska ju hänga en del med familjen. Sen att familjen har hus på rivieran är väl en sak. Min familj har ett lantställe på Österlen. Inte lika fancy, men det är ändå gratis sommarsemester.
Lite tondövt är det men samtidigt vill hon väl visa att alla måste pussla för att få vardagen att gå ihop. Sen att hon råkar vara sjukt priviligerad utan att inse det är en annan sak.
Är mera orolig över att de dricker konstant. Inte en dag utan alkohol (och numera även cigg igen) Hur är det för Didrik tro?
Säger väl mer om din egen alkoholkonsumtion än hennes om du tror att dricka alkohol = bli full.
Dricka dagligen när man har ett litet barn, oavsett mängd, är oroväckande
Vad baserar du påståendet att hon dricker varje dag, på?
Har man ett behov av att dricka alkohol varje dag så har man problem, oavsett mängd.
Vad baserar du påståendet att hon dricker varje dag, på?
Jag sa ingenting om hur ofta Sandra dricker. Läs igen.
Nja, i sverige kanske lol.
Din kommentar osar av avundsjuka. Priviligerad, absolut men hon måste fortfarande jobba. Din ”oro” för sonen är inget annat än en förklädd tjuvnyp.
Nej inget tjuvnyp alls i mina ögon. När man är nykter ser man på alkohol på ett helt annat sätt än när man dricker då och då och helt klart oftare än så (oftare än då och då) som många människor gör, bland annat SB.
Man blir påverkad av alkohol. Det är inte alltid trevligt för människor runt omkring en. Särskilt inte för ens eget barn.
Tror Sandra, till skillnad från många andra nepo-babies, är fullt medveten om sina privilegier. Jag är mer imponerad över att hon har en sån arbetsmoral och disciplin i sitt skrivande, hon stiger upp tidigt varje dag och går till kontoret (även om kontoret kan vara av olika slag), sköter sin blogg och jobbar med sitt skrivande. Jag antar att hon har en ekonomisk situation som tillåter henne att vara ”latare” men hon jobbar på med sina skrivprojekt av olika slag och missar i stort sett inte att uppdatera bloggen varenda dag.
Vad är det vi ska diskutera? Hon har fått ihop livspusslet, good for her.
Detta gäller inte Sandra, men jag är så fruktansvärt trött på människor som väljer att skaffa barn (uppoffring) och som senare får ”panik” över att tiden inte räcker till.
Vet inte vad personen som kommenterade menade med tondövt men jag fick det till minst 6 flygresor på en sommar och det är väldigt tondövt
Flygskam är så 2019.
Men hon är citat ”frilans och får ingen semesterersättning till skillnad från anställda” så vi får ju ha överseende. Klart hon måste flyga kors och tvärs stackarn hur ska hon annars få ihop till bolagets årliga vinst på 700 000? (mer än en anställd har i årslön…). Hon går ju på knäna.
Hur lite ska hon för att du ska vara nöjd? Ska vi köra kommunism och alla har exakt lika lite?
Ha ha ha… ironin. Har röstat höger hela mitt liv men just därför förvånad över att hon använder utebliven semesterersättning som argument för att inte kunna ta ledigt. Det är ju bara att hon som egen arbetsgivare avsätter 12% löpande under året så kan hon ta semester precis som alla andra. Det har hon bevisligen ekonomiskt utrymme för givet bolagets omsättning, redovisad vinst och upparbetat kapital. Men det är säkert någon som går på hennes bortförklaring och tycker synd om henne.
Om hon hade stannat hemma så hade hon inte behövt jobba så mkt😅
Tycker många av resorna de planerar verkar mycket enklare och smidigare att göra med tåg än flyg oavsett om man aktivt väljer att undvika att flyga eller inte. (inom Frankrike, inom Sverige och mellan Paris och London)
Hon skrev ju att hon ska åka tåg till London från Paris och de brukar åka tåg till Franska Rivieran från Paris.
Jag följer inte Beijer och det framgick inte av BBs inlägg. Jag drog taskiga slutsatser. Jag tar tillbaka och ber om ursäkt!
Ja (min kommentar syftade till att förklara att det nog inte går att räkna ihop det till att hon kommer göra 6 flygresor)
Fattar inte att folk inte fattar att det kan vara jobbigt även om andra folk har det ännu värre! Det är ingen tävling! Vad du tycker och jag tycker är jobbigt kan vara helst skilda kontinenter! Svårare än sår det inte!
Tillägg, då det inte framkommer här:
En utgångspunkt i Sandras inlägg är att i Paris stänger förskolan i mitten av juni och har stängt till och med sista augusti medan i Stockholm så är den stängd bara fyra veckor vilket kruxar till det lite med logistik.
Sandra medger själv i kommentarafältet:
”du har absolut rätt i det. det var bortskämt skrivet av mig. tror jag blev (och är) lite chockad över en förskola som är stängd i 2,5 månad. i sverige finns ju fritids ex. men nån om jag är väl såklart rustad att kunna ta tag i det.”
Och jag tycker inte att det är särskilt tondövt, nej.
Sedan kan jag absolut förstå om man blir lite avundsjuk på hennes liv/pengar/resmöjligheter/barnpassning o.s.v. men jag tycker väl att hon på sin egen plattform borde få ventilera lite och skriva om sina sommarplaner (som folk nog ändå hade frågat om)
hade hon däremot skrivit ett inlägg i samarbete med t.ex Majblomman hade det varit en helt annan femma.
Alltså i samarbete med just det inlägg hon skrev ska väl sägas.
Ibland är det bara en sådan snygg social skill att inte oja eller beklaga sig som rik offentlig person när man har följare som bara kan drömma om det liv man lever. Det är ingenting man måste, och personer med sådana liv blir såklart också stressade, men det finns en fin ödmjukhet i fingertoppskänslan vad/hur man delar kring sina vardagsproblem.
Men hennes blogg består ju av att hon delar med sig av sitt liv? Folk läser för att de vill ta det av det, vill man läsa om någon som tjänar medel och har barn på förskola i Sverige finns det också. Bara att välja och vraka – men Sandras verklighet kommer inte ändra sig för det
Jag vet vad hennes blogg består av, läser den varje dag 🙂 Förstår inte riktigt vad ditt svar om möjlighet att välja vilken blogg man läser har att göra med min kommentar om ödmjukhet?
Nä, men man behöver inte vara tondöv för det. ”Empati är så 2009” 🙄
Ah jag funderade just på det, en normal svensk fsk har väl sommarstängt typ 3-4 veckor.
Tycker mest det är så totalt ointressant att höra om någon annans livspussel. Varför behov av att lägga ut sitt schema för sommaren till allmänhetens beskådan? Vad vill man ha sagt? Den enda som är intresserad av detta torde vara de två föräldrarna.
Av kommentarsfältet att döma verkar en hel del vara intresserade.
En intressant sak är att henne bror igår la ut på Instagram att deras mormor gått bort och dödsannonsen. Men Sandra verkar inte planera att vara hemma till begravningen 23 juli som övriga familjen utan ska då vara ensam i Paris. Det är inte obligatoriskt med begravning, men av ett sånt skäl kanske lite märkligt att avstå.
Såg dödsannonsen när jag läste tidningen i helgen och noterade samma sak när jag nu läste sommarens schema. Men det kan ju vara så pass enkelt att hemresa sker i samband med begravning men hon inte vill lyfta upp den saken med alla läsare. Det är ju en sorg och den kan man ju vilja ha för sig själv.
Bara för att saker inte skrivs ut behöver det inte betyda ”struntar i”. Tycker att Beijer balanserar integritet och delande på sociala medier på ett bra sätt. Det visas en del yta, men utöver det vet personer inte något mer. Mormodern bodde på ett bättre hem för äldre i stan under många år och bara på så sätt kan det vara lätt att tappa kontakten. Det är fint att hon värnar om familjens integritet.
”Vi måste jobba och kan helt enkelt inte vara ledig 2,5 månader” nej vad många som kan det ? Väldigt få jag känner som kan vara lediga heeela sommarlovet med sina barn, det är väl typ de som själva jobbar inom skolan?
Det är ju inte det hon säger. Hon skriver ju att det är ett pusslande för att få ihop liv/arbete pga förskolan är stängt så pass länge. Det hade ju varit långt mer provocerande om hon skrivit att ”nu tar jag och Björn ledigt i tre månader för att hänga med Didrik, vi behöver ju inte jobba som ni andra fattiglappar”. Det hon skriver är fullt rimligt, inte lätt att få ihop allt när man har fler att ta hänsyn till.
Men det är väl klart att ytterst få kan vara lediga i 2,5 månader på sommaren. DÄRAV Sandras ”pusslande” eftersom förskolan råkar vara stängd just 2,5 månader.
Hjälp.
Får andnöd av att läsa planeringen.
Har aldrig förstått det där med att planera in grejor hela sommaren (alt sommarsemestern). Det första jag vill göra när jag blir ledig är att slänga både kalender och klocka åt fanders.
Man är olika såklart men för mig känns det där hetsigt.
Tondövt… vet inte. Vi lever olika liv. Det där är hennes.
Jag blir väldigt rastlös på semestern och vill att det ska hända grejer. Sen tycker jag, som nån skrev där uppe också, att det är viss skillnad på att bo i lägenhet och hus när det kommer till semestern. Jag har bott i lägenhet många år och det var pest under semestern.
Varför? Jag har bott både i hus och lägenhet men tycker inte det påverkade semestern negativt.
Det verkar som att rikedom gör att man inte riktigt ser vad som är rimligt för de flesta i världen. Det är klart att hon vill jobba så mycket hon kan och dra hem de ganska stora summorna som hon gör. Men hon är extremt privilegierad. Välldigt få författare badar i pengar som hon gör. Nästan alla får dra sig fram på riktiga dagjobb (inte bloggande i form av till exempel att testa chokladmousse eller ta bilder på sig själv i nya kläder), ganska små royaltys och stipendier. Om det är väldigt viktigt för henne att uttrycka sig konstnärligt i litterär form så kan hon ju göra avkall på lyxlivet och till exempel ta paus från bloggen. Eller så får de väl hyra in en barnflicka, det verkar hon ha råd med utifrån en titt på allabolag.se.
Man kan också undra vad det är människor som inte vill umgås med barn tänker när de skaffar barn. Det är inte fel att göra andra val i livet, man måste inte ha barn utan kan leva ett fantasiskt liv ändå. Men när man skaffar barn så är de ju där, hela tiden året om. Det kan inte ha varit en hemlighet när folk tar beslutet?
Nej skaffar man barn ingår det att de alltid är prio ett. Tycker jag.
Du förstår väl att bloggandet är ett dagjobb, va? Förmodligen det SB gör för att ha råd att skriva. Att testa chokladmousse – hur otroligt världsfrånvänt det förmodligen kan framstå – är här ett jobb. Hon har t.o.m. anställt (det är dyrt att anställa) en assistent för att hjälpa till med chokladmoussen. SB verkar inte bakom flötet, och har hon råd med assistent har hon säkert räknat på just bloggandets lönsamhet och kommit fram till att hon kan tjäna ännu mer.
Ja det var väl det som stod i kommentaren? Att hennes dagjobb är att blogga. Andra författare har ofta betydligt mer ansträngande jobb som inte går ut på att lägga upp bilder på sig själva när de sitter på en bistro med ett glas vin. Eller att läsa en bok och skriva en tunn recension av den. Men hon tjänar förmodligen väldigt mycket på bloggandet. Det är inte hennes fel utan den konstiga ekonomi och kultur vi lever i. Däremot är det märkligt att beklaga sig när man troligen mycket väl skulle kunna köpa sig ledig tid med det stora vinsterna man gör. Det är väl bara att de skaffar sig en au pair eller nanny om hon vill jobba på dagarna.
Alla föräldrar pusslar i sitt vardagsliv. Oavsett om det är vardagen hemma med alla aktiviteter och jobb eller som Sandra som åker mellan två länder. Minns en semester, på fyra veckor var vi i Oslo, på Gotland och så åkte vi till Varberg. Kändes mer som att bo i kappsäck och både jag och mannen var tröttare efter semestern än före.
Fyra veckor av att jobba 50%, två veckor helt ensam utan familjen och fyra veckor i familjens sommarhus med gott om folk där som kan vara barnvakt. Stackars Sandra, det låter fruktansvärt…
Att dessutom hävda att man aldrig kan ha semester bara för att man är frilans (och inte får semesterersättning) är ju bara löjligt. Man får väl planera ekonomin så man kan vara ledig? Jag tror många vanligt anställda gärna hade bytt ut sin sommar med heltidsarbete och sedan några semesterveckor mot hennes upplägg.
Brukar bloggare ta flera veckors semester på somrarna?
Ja herregud vad jobbigt för stackars Sandra. Inte lätt att vara överklass.
Stackars er andra som också har jobb, boende och barn. Ni tycker så synd om er själva men reflekterar inte över att ni har det ok.
Jag har inga barn och tänker inte skaffa heller. Det är självvalt vettu
Alla har olika förutsättningar och upplägg för livet med barn/semester. Jag är så trött på att folk som blir så kränkta hela tiden och bara utgår från sig och sitt. Är det inte nyfiket spännande att få inblick i en annan värld? Sen kan man bli gladvundsjuk, avundsjuk eller inte tänka mer om det. Men det är väl ändå skribenten som bestämmer innehåller i sin clog och inte läsaren?
Hahah på Sandras kommentar att hon inte har semesterersättning som skribent. Nej det har väl ingen egenföretagare? Det måste man ju stoppa undan pengar till och jag har mycket svårt att tro att de inte skulle ha ”råd” att inte jobba på två månader..
Det kan ju vara svårt att ta långledigt av andra anledning. Som kontrakt och deadlines som måste följas. Att som i Björns fall tacka nej till uppdrag är vanskligt, till slut kanske man inte får frågan längre. Och så har ju Sandra bloggen, den tar inte uppehåll i 2,5 månade och den är ju en del av hennes arbete.
Precis. Så jäkla glad jag är inte är egenföretagare längre. Det var ”alltid ledig, aldrig ledig”. Dvs i andras ögon uppfattades det som att jag kunde lägga ner arbetet så fort det var en solig dag eller något roligt dök upp. Och visst, fanns det utrymme i schemat så gick det ju bra, men samtidigt kunde jag inte unna mig att logga ut från mejl och jobbtelefon för en månads semester eller ens en veckas. Eller, kan kan man ju, men som du skriver går jobben vidare till nån annan om man inte svarar.
Tycker inte alls det är tondövt, blir trött bara jag läser. Jag tycker det låter fruktansvärt stressigt, med tanke på att hon också beskriver att hon har flera olika skrivjobb som måste göras och lämnas efter sommaren. Det är ju inte 2.5 månader av frivillig ledighet, utan en nödlösning på grund av att förskolan har stängt, med jobb som ska göras under tiden (och ja, att skriva är ett jobb, även om en del tycks se det som något man kan göra lite halvhjärtat då och då på kvällar och lediga stunder – inte om man har skrivande som yrke).
Är inte ett dugg avundsjuk på detta, skulle mycket hellre vara i sommarstugan på landet i fyra veckor och kunna koppla av helt och fullt än att fara fram och tillbaka och pussla med halva dagar och jobb på lediga stunder. Sandra beskriver sig också som en person med stort behov av egentid, vilket jag kan relatera till, och då blir det så klart extra prövande. Flygresorna (som jag antar det handlar om) kan jag ha synpunkter på, däremot.
Anna Book hyllar döttrarna som blivit månadens säljare på sitt gemensamma jobb. Noterar att de kallas Coneja och Filiplein. Coneja betyder hon-kanin på spanska (det andra namnet förstår jag inte)… 😭
När man inte har semesterersättning brukar man spara viss procent varje månad för att kunna ta ledigt. Det borde dom väl ha råd med?
Didrik får alltså midsommarhelgen tillsammans med både mamma och pappa. Det tycker jag är mest tondövt här. Härligt att han är ett pussel som ska lösas. Att skylla på att man är frilans känns lite enkelt.
Nja, De bor ju på samma ställe stora delar av sommaren (men jobbar samtidigt båda eller den ena). Men ”ledigt” tillsammans hela familjen verkar mest bara vara midsommar och brölloppet.
Hon drar in stadiga 2.6-2.7 mil i bolaget varje år och har några mil i bolaget dessutom så formuleringen att hon inte får betalt annars för hon e frilans är ju en sanning med modifikation.
Däremot så fattar jag att man kan känna press å stress osv men ja, hon e ju ingen nystartad som knappt får det att gå runt liksom…