Klara Elvgren och hennes Jhon har producerat bebisar i ett snabbare tempo än jag skaffat husdjur och nu har hon svarat på lite frågor om saken.
Hon väntar sitt tredje barn på lika många år, och nu svarar hon på frågor om bebisen, om de vet vilken kön den har och huruvida den här tredje – eller egentligen alla tre – graviditeterna var planerade. Hon svarar även på frågan om hon gjort en abort någon gång och omständigheterna kring den.
På första bilden står det:
“Var tredje barnet planerat?”
Svar:
“Fick reda på det i Miami & nej det var inte planerat men lika önskad & älskad 💖”
På andra bilden står det:
“vet ni kön på barnet❤️”
Och en omröstning:
“Flicka”
“Pojke”Samt texten:
“Neeeej!!!!! Asså dethär är typ det gosigaste?? Känns som jag väntar på världens största & finaste present som kmr vara världens jävla överraskning 🥺”
På tredje bilden står det:
“Vad ivy & jaylen planerade? Använde du ÄL stickor? /anonym🥰”
Svar:
“Nej ingen av våra barn var planerade men alla lika älskade❤️”
Längst ner:
“Ivy i vecka 37💞”
På fjärde bilden står det:
“Har du gjort abort någon gång?”
Svar:
“Vi blev gravida första gången vi låg faktiskt💑 och då valde vi att göra abort men aldrig blivit gravida tidigare 💖”
Varför vill man egentligen veta könet på bebisen?
Det kan ju inte vara av praktiska anledningar, så att man inte köper fel uppsättning rosa respektive blå minikläder? Är det enbart av ren nyfikenhet, att eftersom man KAN få veta könet så bara måste man? Vill man veta om man får det könet man önskar eller handlar det inte om det? Eller jublar man vid rätt kön – det man hoppats på – och blir man i så fall besviken om man får det ”andra” könet?
Och vad händer om det blivit fel? För nog har väl ett ultraljud felkönat ett foster mer än en gång?
Fick du ditt ”önskekön” eller hoppades du inte på något specifikt kön utan mer bara var nyfiken?
Föregående inlägg 
Handlar väl främst om ren och skär nyfikenhet!? Samt hinna tänka på namn.
För mig tyckte jag också det var lite läskigt med allt kring graviditet och förlossning och ville veta så mycket jag kunde, att få en överraskning om vilket kön det var vid förlossningen kändes som det sista jag orkade bry mig om.
Kan vi diskutera hennes extrema resande? Som regel bryr jag mig inte om sånt, men hon har två små barn och en tredje som snart ska tävla om uppmärksamhet. Senaste månaden är dessa resorna som ägt rum. Utan barn.
– Varit i New York ca 7 dagar
– Varit borta för inspelning av Förräderna ca 8(?) dagar utan telefon
– Varit borta ca 7 dagar för Japan
– Borta igen nu för Porto (?) i några dagar.
Alltså… vem pallar? Stackars barn.
Var väl i Thailand för inte så längesedan. Anmärkningsvärt faktiskt. Men pengarna måste in för att leva lyxliv. Att flyga höggravid är väl inte riskfritt.
Hade absolut gjort samma om jag hade möjligheten. Barnen har en pappa också. 😊
Jag tror att du missade poängen.
Skulle jag exempelvis ta mig själv som ett exempel: Jag har barn samt både ekonomisk möjlighet och en närvarande sambo, men nästan 3,5 vecka borta på 1 månad är helt orimligt när man har en 1 och 2-åring. Hon träffar dem i några dagar och sen beger hon sig iväg igen. 😵💫 Dessutom höggravid. Det är faktiskt inte olagligt att tacka nej till saker, för att istället spendera tid med sina barn innan en tredje unge gör entré.
Hennes jobb innebär mycket resande just nu och sen är hon ju med familjen en lång tid framöver när nya bebisen kommer. Vad exakt är problemet?
Att det är 2 små barn hemma som drabbas? Sens när innebär influencerjobbet att de prompt måste flyga och flänga hejvillt? Tack, men nej tack.
Hahaha va? Så löjlig, finns visa som lämnar barnen hos morföräldrarna hela sommaren och barnen växer upp och tycker d är underbart, dom får nog med kärlek 😂 så pompöst
Vi ville ta reda på kön mest pga nyfikenhet men också för att hela grav skulle kännas mer verklig och lättare att greppa.
Det är en person därinne, inte en alien, lol
Mina betedde sig tyvärr som aliens , hahaha. Blev mycket mer verkligt efter att vi tog reda på könet.
För många handlar det om kontroll och att vi idag saknar förmåga att vänta. Tålamod är snart utraderat!
Så man ska göra en stor grej av att tålmodigt vänta på att få veta kön?
Jag skulle absolut ta reda på kön så snabbt jag bara kan, precis som att jag skulle vilja ta reda på hår och ögonfärg direkt med, om det var möjligt. Skulle vilja veta så mkt som det bara går om min bebis och skulle absolut inte ha mer tålamod än vad som är absolut nödvändigt. 😂
Vi tog reda på könet i samband med NIPT test i vecka 11. Eftersom möjligheten fanns att ta reda på kön samtidigt så var vi för nyfikna för att inte göra det. Dessutom kändes graviditeten mer verklig och jag fick lättare att knyta an till bebisen. Jag mådde så bra i min graviditet och kände knappt att jag var gravid så det hjälpte mig att förstå att det faktiskt var en liten person i magen. Men också för praktiska anledningar, typ prata om namn. Men nästa gång funderar vi på att inte ta reda på könet.
Och för mig var det tvärtom, jag mådde frukransvärt båda gångerna och var mycket sjukskriven. Ville alltså veta kön och kunna knyta an för att det seriöst kändes som att bli uppäten av en alien innefrån 😀
Främsta anledningen till att vi ville ta reda på könet var för att storebror skulle kunna knyta an lättare och förstå att det var en lillebror/lillasyster i magen. Mer greppbart för en 2,5-åring än bara ”en bebis” tänkte vi 😊
De ärliga mammorna kan väl säga att det är på grund av vad de ska köpa fö plagg. För låt oss vara ärliga, finns väldigt få mammor som inte klär sina små gulliga döttrar i rosa, små klänningar, rosetter och gulligull.
Och det är helt fantastiskt att dom får göra det 😊
Haha ja så fantastiskt
Min son går ofta i rosa så jag hade inte såna tankar. Sedan är mina favoritfärger ljusblå och ljusgrön så jag tog mig friheten att inreda hans rum i just ljusgrönt. 🙂 Hade gjort likadant om jag väntat en flicka, gått på det som gör mig glad att se eftersom barn inte har åsikter förrän efter x år. Klänningar på småtjejer tycker jag mest är konstigt. Så himla opraktiskt när man ska klättra, springa, leka vilt…
Det finns många personer som är besatta av barnets kön, men vi är rätt många som struntar i det också.
Min son gick också mycket i rosa och var länge hans favoritfärg. Min dotter har några klänningar men försöker hålle nere antalet pga är så opraktiskt!
Gjorde min kille med. Vi kollade nästan uteslutande kläder på tjejavdelningen (vilket är konstigt – hur har kläder kön?!) för att de kläder var så mycket finare med färger. För killar (även idag) finns det blått, grönt, brunt, grått och svart (lite rött kanske om det är superhjältekläder) och min kille vill fortfarande ha färg klara och glada färger.
Köper du dina kläder på herr avdelningen också? 🙂
Gud vilken dum fråga! Kvinnor och män jar oftast olika kroppsformer, det har inte småbarn.
Jag ska vara helt ärlig och svara ja på denna. Enklare med namn, klädköp. Rummet blev ändå neutralt i beige och ljusare färger generellt.
Vi fick mer än 90 % av plaggen av andra äldre barn runtomkring så var definitivt inte det. För oss handlade det om att knyta an faktiskt och tänka på namn.
Många barn, mina egna inkluderade, hade bestämda åsikter om sina kläder från ca 2,5 års ålder. Lycka till att klä på ett barn ”fina” matchade kläder.
Har du barn? Låt mig gissa… Nej 😘
Jag tycker det ser riktigt dumt ut när flickorna är klädda i rosa, volanger, tyll och krusiduller från topp till tå. Med en åtsittande rosett som kronan på verket på det lilla huvudet så att ingen ska missa att det är en dotter man har. Tänker att oavsett färg så skulle nog barnet i fråga föredra praktiska kläder som går att leka i.
Visste inte kön någon gång och hade inte heller önskat. Fick en av varje.
Samma här och ångrar det inte
Jag tror det för de flesta handlar om ren nyfikenhet. Man kan inte få reda på särskilt mycket om en bebis i magen, könet och friska gener är typ det enda, så då är det väl det man är sugen på att få veta ”i förväg”. Namn kan också bli lättare att fungera på om man inte tycker alla namn är könsneutrala…
Vi har två pojkar och jag hoppas att nästa är en flicka, ring polisen eller skjut mig!
Jag är feminist och av den radikala åsikten att det faktiskt kan vara skillnad på han- och honkön och att det är kul att få uppleva båda, och blir såklart också glad för en till pojke
Vad är det för skillnad du tänker på? 🙂 Genuint nyfiken!
Haha
Menar du att det inte finns någon skillnad?
Det finns givetvis skillnader mellan män och kvinnor men jag har svårt att se hur dessa yttrar sig om man får en dotter eller son. Om det inte är så att man kör old school gulla och dalta med sin dotter, klä upp henne i rosa tyll och prinsesskronor, medan sonen är klädd i blått, får spela fotboll och smutsa ner sig, och får lära sig att slåss… Vill ju inte tro att folk är så omoderna men tyvärr är väl verkligheten så.
Jag är annan anonym, men jag tänker att det är annorlunda att bl.a. få vara med om att ens dotter får sin första mens, blir gravid etc.
Så de som har döttrar är pepp på att få snacka mens med sin dotter?
Ja?
Vad är det för skillnad på män och kvinnor? Inga alls?
Alla är ju olika.
Personligen är jag en väldigt ”A-type” personlighetstyp. Väldigt ängslig, tänker och planerar allt. Jag gillar att ha tänkt på det mesta i förväg, ogillar överraskningar. Helt ärligt så spelar inte könet någon roll för mig, men det är allt som kommer med vetskapen om könet som jag vill åt. Jag vill kunna tänka färger, namn och allt sånt i förväg. Det behöver inte nödvändigtvis vara en könsfråga så som att jag är fast i könsroller, men snarare att acceptera och förstå att det kommer olika saker med män vs kvinnor. Till exempel vill jag kunna rusta mig för ett ”mens” prat med min dotter, även om det är långt fram. Jag vill fundera, känna, läsa och bolla med min partner. Nu kommer min son också få ett mensprat, MEN kanske inte lika detaljerat som med min dotter.
Tycker det är svincoolt med de som är så chill att de inte behöver ta reda på könet, det är bara inte jag. Vi kan hylla olika typer utan att nödvändigtvis säga att något är sämre eller bättre.
”Ta det som det kommer” är liksom min motsats.
Jag ville inte veta kön. Det var helt ointressant för oss. Vad som än kom skulle vara lika älskat och jag tyckte om att se fram mot vem det var som låg där inne.
Så var det med mitt första barn. Då blev det så sjukt mycket fokus från omgivningen på att gissa könet genom tusen frågor om vad jag var sugen på och hur jag mådde samt analyser av magens form och utseende. Så nästa barn kollade vi kön för att slippa fokus på kön hela graviditeten.
Jag hade velat veta av praktiska skäl. Jag hade nog inte köpt samma kläder och grejer till båda könen.
Förstår tanken, men just de första månaderna så hade du nog det…? Det är ju sällan någon klär sin 4 veckors bebis i en rosa glittring minikjol liksom.
Exakt, det var många vita bodies och vita byxor i början.
Finns mammor som inte verkar kunna tänka sig annan färg än rosa på sina nyfödda döttrar. Ser mycket av det i småstaden jag för tillfället bor i.
Jag är tidigt gravid i v 7 och såg hjärtslag idag (har en kompis som är barnmorska). Var så coolt, känns spännande! Och sjukt att min kropp liksom klarar av det här?
Bokade in nipt i vecka 11, bara för att en kollega till min sambo tyvärr fick dåliga besked på RUL och vi har möjlighet.😊 bryr mig faktiskt inte ett dugg om det blir en pojke eller flicka men ska bli kul att veta. Har alltid trott att jag ska få en flicka tills senaste året när jag känt pojke. Känns 50/50 nu.
Du känner nog 50/50 för att det är 50/50 🙂
Avvikelser man hittar vid ultraljud i vecka 20 är ju inget man kan få ut på ett NIPT blodprov?
Nipt kan göras från v. 10 och man kan upptäcka t.ex kromosomavvikelser.
Jo men det som upptäcks på RUL är ju ofta andra typer av missbildningar och avvikelser än kromosomavvikelser. För oss upptäcktes avvikelser när man mätte nackspalten på KUB, som jag förstått det skulle de inte ha synts på NIPT.
Ville absolut inte veta. Blev ju på ngt sätt dubbel lycka, har en av varje. Vi hade såklart diskuterat både tjej- och killnamn men hade inte köpt så mkt kläder. Skulle göra exakt samma val i dag.
Alla 3 barn var oplanerade men lika älskade – samtidigt är det känt att väldigt många slutat följa dom pga att de gnäller om hur jobbigt de är med att ha barn. Hur får man ihop det? 😅
Jag har en son, vi tog inte reda på hans kön då jag ville spara det till förlossningen. De gjorde iaf för min del att jag bet ihop lite extra och kämpade på för att få ut honom då jag såklart va väldigt nyfiken på vem det var där inne. Kommer göra samma om jag skulle få ett till barn, för mig skulle de absolut inte spela någon roll vilket kön de än blir.
Vissa tar nog reda på det så dom kan smygstarta med att handla söta bebiskläder. Tex nån söt klänning, vissa är ju väldigt måna om att ha både färger och klädesplagg uppdelat efter kön. Färgvalet tycker jag nästan är lika svårt att förstå mig på som när man bestämt sig för ett namn och beställt saker med barnets namn på redan innan barnet kommit kommit ut. Tänk om den lilla personen helt plötsligt ser ut att vara ett helt annat namn?
Vet man inte heller vad de blir för kön är det nog betydligt lättare att inte spåra ur när de kommer till att shoppa till den lilla. Jämför man tex pojk- och flicka flickavdelningarna i klädesväg så har pojkarna typ 1/5 av sortimentet och flickorna 4/5. Vet man då om att de är en flicka så finns de oändligt mycket att välja på och så mycket roliga färger. Pojkarnas däremot är väldigt ofta mest indelat i ”pojkfärger” som vissa säger. Dock inte något jag själv går efter, barn ska kunna ha glada färger oavsett färg om man gillar det 👌🏼
Jobbig är inte synonymt med oälskad.
Vi tog reda på kön på båda barnen. Av ren och skär nyfikenhet, det är ju så jäkla spännande alltihop! Har en av varje och lillebror fick ärva alla systerns kläder fram tills han själv fick egen vilja vid klädval.
Alltså vad är det för fel på folk som inte använder preventivmedel/skyddar sig och ligger som kaniner men ändå påstår att barnen inte är planerade? Ni har fått 3 ungar inom loppet av typ tre år och fortsätter föröka er utan skydd, naturligtvis är graviditeterna då planerade?
Men uppenbarligen vill de ju ha barnen. Bara för man inte typ har koll på ägglossning och planerar för det så betyder det ju inte att barnen är oönskade.
Ingen sa något om att dom skulle vara oönskade heller? Personen skrev om att det är bisarrt att påstå att barnen inte är planerade när man har massa oskyddat sex.
Men ni kanske bara ha olika syn på vad som innebär med att ett barn är planerat 🤷🏻♀️
Det sa jag inte heller. Sa att det är märkligt hur man som vuxen människa inte verkar veta hur barn blir till om man gång på gång har oskyddat sex men ändå blir förvånad över att ett barn blir till.
Men hon har väl inte påstått att hon blev förvånad.
Nej men det är ju det som är grejen. Detta är alltså Klaras fjärde graviditet med Jhon så hon kan ju omöjligt bli förvånad över att hon gång på gång blir gravid? Då är det ju väldigt märkligt att säga att inget barn har varit planerat när hon blivit gravid med samma man fyra gånger på mindre än fyra år
Men alltså är ni tröga eller. Man kan ju säga att de inte nödvändigtvis var planerade. Alltså man bestämmer att man ligger oskyddat och händer det så händer det. Visst det är väl ”planerat” då till en viss del, de vet hur barn blir till.
Men jag tror Klara svarade utifrån specifikt frågan ”använde ni ägglossning-test” vilket de inte gjorde.
Vissa planerar ju sina graviditeter intill minsta detalj, ägglossning-test, timing, schemalagt sex, specifik tid…
Tror Klara och Jhon har varit av mer av typen ”vi vill ha barn, har vi sex och det blir ett barn så är vi okej med det!”.
HOLY FUCKING MOLY people.
Bara för att man ligger oskyddat och får ett barn betyder det inte att de är oönskade :)))))
Jag har en vän som blev oplanerat pappa när han var 21 eller så. Bodde ihop med mamman några år men bytte sedan stad. I helgen ska han på sonens bröllop och till hösten blir han farfar. Lika överlycklig över sin son som jag för mina planerade.
Kommentaren har väl inget med oönskade/önskade barn att göra? Har man ett aktivt sexliv med någon man är tillsammans med och inte skyddar sig kan man ju inte påstå att barnet inte är planerat oavsett om det är önskat eller ej.
Men beror väl på vad man anser är planerat.
Men det handlar ju om att man inte har försökt. Man har inte aktivt prickat ägglossning osv. Låter mer som ”händer det så händer det”.
Och det är en plan. Oplanerat är mer att man har otur med preventivmedlet (eller glömt).
Tror vi Kenza är inne och föder
Jag var bestämd med att jag inte ville veta, för ville inte få rosa/blåa presenter osv
Men vi gjorde nipt och då får man en länk där det står ”ta reda på kön”. Höll mig i två dagar sedan tryckte vi!
Jag hade noll graviditetssymptom och hade väldigt svårt att relatera till att vara gravid (det var planerat). Det var så svårt att knyta an när man inte kände någonting alls och då gjorde jag det för att lättare försöka relatera till vad som väntade.
Det blev inte lättare.
Till vårt andra barn valde vi i stället att vänta och se ! =)
Jag ville veta dels för jag är nyfiken, ville knyta an till min bebis men också för att handla kläder. Det blev en pojke.
Först trodde vi att det var en flicka, min syster hade köpt en urgullig klänning, den satte jag faktiskt på honom en gång, för skojs skull.
Men jag skulle aldrig köpa klänningar till min son. Sorry not sorry.
Han har dock rosa kläder.
Du tror inte vi som inte ville veta kön inte knöt an och inte köpte kläder?
Du förstår nog om du tänker efter. För många är det så surrealistiskt att ha en bebis i magen och att då ta reda på kön gör det hela lite mer greppbart, att det faktiskt är en liten pojke/flicka där inne.
Jag önskade kön på barn nr 2. Jag önskade samma kön som jag redan hade. Av praktiska skäl, allt kunde ärvas rakt av eftersom de är födda samma årstid. Och jag bara fick en sån stark önskan med nr 2 för något som jag själv inte haft. Jag är kvinna och har en bror. Min man har en syster. Ingen av oss känner sig jättenära sitt syskon. Det finns inga garantier och bla bla, men jag saknade att ha en syster när jag fick barn och när jag gifte mig.
Vi tog reda på kön i 2012. Det var tjej. Min dåvarande sambo pratade inte på 2 dagar med mig eftersom han hade 3 döttrar sen tidigare o önskade sig son. Nu har han fått ytterligare 2 döttrar med 2 andra mammor.
Allt kändes så himla overkligt så att ta reda på könet var ett sätt för mig att få det att kännas lite mer verkligt och greppbart på något vis.
Jag hade ingen speciell önskan. Däremot hade jag en stark känsla båda gångerna. Så stark så det hade känts märkligt med något annat. Detta var för övrigt före det att man faktiskt fick veta. Jag sa dock på ultraljudet att jag vet ändå vad det är, även om ni inte får säga. Båda gångerna bekräftade de då att jag faktiskt hade rätt.
Jag är barnfri men jag skulle säga att namnet hade varit en stark anledning att veta kön. Det hade inte varit lätt att välja då jag älskar så många gamla namn och namn är så viktigt för mig. Det hade varit skönt att kunna sortera bort pojk- eller flicknamn och göra det lite enklare. Är inte mycket för könsneutrala namn för övrigt.
Det var en stor anledning till att vi tog reda på kön. Hade också så svårt med namn, så det var skönt att veta att vi bara kunde fokusera på killnamnen.
Undrar hur många barn Klara kommer att få innan hon börjar med preventivmedel.
”Vi blev gravida” jaha visste inte att han också var gravid
Ett medicinskt mirakel!
Jag fattar inte hur man ops vi har blivit med barn igen igen igen och igen! Helt sjukt för mig, använder ingen skydd längre?
Det gör nog många! Men inte de tydligen vad jag läst här.
Jag hade kunnat vänta men min man behövde få reda på könet för att kunna skapa en starkare anknytning, kunna föreställa sig i huvudet och så.
Varför inte egentligen? Man kommer ju få reda på det: så varför spelar det nån roll om man väntar eller tar reda på det innan?
Jag har gjort båda: tagit reda på innan och väntar. Båda va kul på sitt sätt. Enklare med namn när man tog reda på det innan, spännande att få veta i och med förlossningen. Folk kan väl göra som de vill, måste det ifrågasättas?
Jag ville ha en tös och fick det också. Jag kollade för att jag var nyfiken och inte kunde vänta. Också helt okej.
Ändå intressant att som vuxen ha oskyddat första gången du ligger med någon. Har hört att hon blev gravid med första ungen efter tre månaders dejtande. Då kände dom sig redo att bli föräldrar ..
tre söner 🙂 15, 19 och 21 år nu
Ärligt tänkte jag inte på könför mådde så jävla dåligt alla graviditeter (men det var värt det).
Dock fått massor med kommentarer av arbetskamrater o vänner – Nääää vad synd att det blev en tredje pojke…
Synd för vem? För dom eller mig? Är man inte tillräcklig / är man dålig om man inte får en flicka eller?
Jag förstår 100% att många vill ha en av vardera kön. Ingen skam att känna så.
Men kommentarerna…som att jag skulle var besviken resten av livet och att en tredje son inte skulle älskas…
En kommentar jag personligen tycker är helt onödig.
Tycker hon borde göra mer reklam, hon gör ju så sällan de😂