Karen:
Lustigt hur ni alla kroppsaktivister tjatade om att alla kroppar är lika fina men när viktminsknings läkemedel släpps så hoppar ni alla på det för att bli smalare 😁redbygrace:
Exakt! Och helt plötsligt börjar alla tala om att de har så ont i sina kroppar och därför måste gå ned i vikt. Konstigt att de sa precis tvärtom innan….(svar):
frrrSanna:
hon har aldrig påstått sig vara det!Margareta Grääs · Skapare:
Att jag varit fet hela mitt liv gör inte mig till en kroppsaktivist. Ta inte ut ditt hat på feta människor på mig ❤️
Den här diskussionen dyker upp igen. Och igen. Och igen.
Och märkligt nog är det nästan alltid smala personer som drar igång den – idén om att tjocka människor som använder viktminskningsmedicin på något sätt ska skämmas. Som att de först ska skämmas för att de är tjocka – och sedan för att de gör något åt det.Det som hela tiden försvinner i debatten är grundproblemet: alla människor behandlas inte med samma respekt. Inte ens i närheten.
Tjocka personer marginaliseras, ifrågasätts och reduceras. De blir antingen betraktade och kommenterade – som om deras kroppar vore allmän egendom – eller helt osynliggjorda.
Motsägelsefullt? Ja.
Verklighet? Också ja.
Och nej – kroppsaktivism har aldrig handlat om att “propagera för att vara tjock”.
Det har handlat om något mycket enklare: att tjocka kroppar ska behandlas med samma respekt som smala.Så nej, det är inte särskilt konstigt att människor till slut tar hjälp av viktminskningsmedicin.
För det är inte bara en spruta som påverkar kroppen – det är också en biljett till ett annat bemötande.Ett bemötande där du plötsligt tas på allvar.
Där dina problem inte automatiskt avfärdas.
Där du ses som en människa först – och en kropp sen.
Ta Linda-Marie Assergård som exempel.
Hennes smärta försvann inte med vikten, men vårdens bemötande gjorde det. Från ifrågasättande till att faktiskt lyssna, och det säger egentligen allt.Och ja – det här gör mig upprörd, eftersom jag vet att det är sant. Jag har själv varit tjock.
Sättet människor tittar på en – samtidigt som de ser rakt igenom en – gör ont.
Det är en märklig dubbelhet: att känna sig både gigantisk och osynlig på samma gång. Och det som kanske är allra svårast att acceptera är hur snabbt det förändras.
Hur bemötandet mjuknar i takt med att kroppen krymper – som om ens värde också gjorde det innan.
För mig handlar kroppspositivitet inte om att romantisera någon kropp. Det handlar om att kräva samma respekt – oavsett hur den kroppen ser ut.
Och om du levt ett helt liv med blickar, kommentarer, fördomar och konstant ifrågasättande – och det plötsligt fanns ett sätt att slippa en del av det?
Är det verkligen så svårt att förstå varför någon skulle ta den chansen?
Eller är det bara svårt att förstå för den som aldrig själv behövt göra det valet?
Föregående inlägg
Jag tycker nog att många duckar för sin fetma, trots att man är medveten om riskerna. Och andelen feta är högre i dag än för valfritt antal år tillbaka, hur det nu kan komma sig.
Precis som att många duckar för faktumet att rökning dödar, för mycket skärmtid är onyttigt, ett överdrivet tränande skadar, att svälta sig är farligt osv.
MEN det är fortfarande inte en anledning att döma människor på förhand, ha förutfattade meningar och få ett dåligt bemötande av vården. (Som alltför många överviktiga har erfarenhet av.)
Obesitas kan bero på många olika anledningar och vem är ens du att avgöra vad någon ”duckar för” när du inte ens vet något om personen mer än att den har obesitas?
En del har allvarliga ätstörningar hetsätning till exempel. Din teori om att personer ”duckar för sin fetma” är att enbart utrycka att du inte har förstått någonting gällande obesitas.
Obesitas visar mest att personen kämpar med en kropp som inte fungerar som en normkropp. En frisk kropp svarar tidigt och reglerar och ökar mättnad. Du äter väl inte vidare om du är proppmätt? Du vet också hur du känner när kroppen skriker av hunger. Reflektera hellre hur det är att leva i en kropp som skriker av hunger 1-2 timmar efter matintag. Du förstår verkligen ingenting av det här.
Har du samma tankar kring anorektiker som är gravt sjuka, att de ”duckar för sin anorexia och undervikt”?! F*n tänk lite. Snälla!
Anorexi är en psykisk sjukdom, det är väl ändå inte obesitas? Mig veterligen finns det inga sprutor som botar anorexi?
Mat botar väl anorexi?
Nej, det gör det inte. Möjligtvis att det tar bort symtomen som i många fall är grav och livsfarlig undervikt, men det botar inte själva sjukdomen.
Du kunde lika gärna ha svarat dig själv det direkt. Fattar du nu ?
Hur kan det vara så himla svårt att ta in att kroppsaktivism handlar om allas rätt att vara fredade oavsett kroppsstorlek. Samhället angriper i tid och otid tjocka människor, sedan blir det påhopp när personerna tar tag i sin vikt. Det är inte någon nyhet att en person med obesitas kan ha bra värden som ung, men forskning visar klart och tydligt att kroppen inte håller lika länge och många sjukdomar utvecklas i 30-40- års ålder när personer har obesitas. Johanna Nordström pratade en del om det här om hur hon hade förträffliga värden när hon gjorde en kontroll, men året efter var det inte alls bra och det var högt blodsocker och så vidare. Medicinen som hon påbörjade hjälpte henne rent medicinskt och inte enbart viktmässigt (även om vikten är folks eviga intensiva fokus när personer har obesitas).
En person kan vara rökare och smal men det är personer med obesitas som är extremt provocerande för folk. Samtidigt hålls det här med hälsa som ett slagträ mot överviktiga, som att personerna inte levde i den överviktiga kroppen. Det är så tröttsamt att se trögtänkta inte förstå övervikt/obesitas är så mycket mer än de förstår.
En del mår ju bra i sin övervikt men inte särskilt långsiktigt. Alla har inte ont i kroppen men många får det och det kan vända snabbt. Hur många smala eller normviktiga kan inte sitta och skoja om sina dåliga knän utan att bli påhoppade av utomstående?! Skulle en överviktig ha tillfälligt ont i knäna pga. reumatism då ska folk hoppa på och sänka personer och påtala hur ödsligt övervikt är och hur det sliter på knäna. Antagandet om att allting som är smärtsamt i en tjock kropp är alltid och enbart orsakat av övervikten.
Föraktet och det faktiska hatet mot tjocka är vidrigt att de ska behöva utstå. Det här är dessutom skit som kommer från personer som aldrig haft problem med vikten eller som ens förstår varför en del blir överviktiga och som ska prata sig hesa om kalorier in och kalorier ut.
Jag vägde 44 kilo och åt dubbla portioner och gick ändå ner i vikt för jag hade en sköldkörtel som inte fungerade. Precis det motsatta kan det vara för vissa som har underfunktion istället för överfunktion. Det är bara en av många medicinska orsaker som kan påverka vikt! Hade en person med normalfungerande sköldkörtel ätit som jag åt innan diagnosticering och medicin, hade den högst troligen gått upp runt 25-35 kilo på ett år.
Hur kan man ens låtsas förstå och ha mandat ha gå på när inte ens personer som är utbildade inom området går mer försiktigt fram. Idiotbeteende alltså!
*hur farligt övervikt är och att det sliter på knäna.
Det skulle inte stå ”ödsligt”.
Övervikt har dock ökat markant pga kost och stillasittande liv.
Är det troligt att den ökning vi sett på ca 50 år beror på vår livsstil, eller att alla plötsligt fick problem med sköldkörteln?
Många har såklart medicinska problem men de FLESTA överviktiga beror på livsstil. Annars hade vi inte sett den ökning av övervikt som vi gjort. Över HÄLFTEN av alla vuxna har övervikt.
Men VARFÖR kommer det alltid den här typen av kommentarer under ett inlägg om hur dömande, kränkande och föraktfullt överviktiga behandlas?
Är det så otroligt svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt? Är inte vi överviktiga värda den respekten att få ifrågasätta omgivningen dömande utan att hela tiden få höra: ”Men övervikt är farligt, antalet överviktiga ökar…”
Ja, vi vet det men vi är också människor som ska bemötas med respekt!
Vad var respektlöst i det jag skrev? Övervikt orsakas ofast av kost och stillasittande liv. Det är fakta och inte respektlöst?
Det respektlösa med din kommentar var att du ignorerade innehållet i inlägget. Att överviktiga behandlas nedlåtande, osynliggörs och behandlas sämre av vården. Vi överviktiga kan inte ens få lyfta det utan att få till svar”Men överviktiga är… och överviktiga ökar….
Är vi således inte värda att lyssnas på och bemötas med respekt?
Jag lyfte en bit av det personen skrev och svarade på just det stycket.
Måste man svara på allt i ett inlägg för att jag ville besvara endast en del av det?
Herregud låt dem viktminska med mediciner.
Jag har pendlat i vikt ”bara” 10 kg och det är otroligt vilken skillnad det lilla gör för mig.
Böja sig, knyta skor, hur kläder sitter, bättre värden, vilopuls, sömn, åka skidor, piggare mm mm hälsovinster.
Detta är unga tjejer som ska leva ett långt liv, kanske gå igenom graviditeter mm framöver.
Bra att de tar tag i hälsan! De gör helt rätt och man ändra sig från kroppsaktivister till hälsomedvetna!
Fast för många är det ju inte att ta tag i hälsan, ändrar man inget annat än att börja med sprutor så äter man i bästa fall mindre men förmodligen inte nyttigare vilket ju är ännu viktigare då. Jättebra för de som använder det rätt men precis som alla andra läkemedel så missbrukas de på en rad olika sätt av en rad olika typer av människor.
Är du läkare? Vet du vad du pratar om eller är du som många andra hemmatyckare som snickrar ihop en egen expertis om ämnet?
Ingen tvingade dessa människor att bygga profil och profitera på sina kroppar samtidigt som de spred ovetenskaplig skit som ”det är helt omöjligt för en tjock människa att gå ner i vikt”.
Vill man vara offentlig får man ta att folk har åsikter kring det man under lång tid valt att bygga sitt varumärke på.
Håller helt med dig!
Nu är det ju extremt svårt för en redan tjock person att gå ner i vikt, det är väl därför de tagit medicin antar jag? Samt att du kanske ändå inte hängde riktigt med i inlägget, att det handlar om att få synas oavsett om man är tjock eller ej, inte att ”glorifiera” fetma. Låt en tjock person handla mat, visa sig på bild, vara på stranden utan att få höra”sluta ät chips”
Fast man spred ju en tes om att det i princip var omöjligt för en tjock person att gå ner i vikt, vilket inte är sant och hade det varit sant hade inte heller sprutorna fungerat.
Nu pratar vi om profilerna och vad de spridit för information på sina sociala medier och varför de får kritik. Vi kan sluta låtsas som att de inte spred mängder med inlägg med ren ovetenskaplig skit och inlägg om hur de absolut inte var påverkad av deras övervikt.
Spola sen fram några år så går det visst jättebra att gå ner i vikt och man var tvungen att gå ner för att kroppen inte klarade av övervikten.
De kan ju börja med att erkänna att det de spred inte var sant och att de ljög för sig själva och sina följare.
Jag tänker att du inte förstår hur det känns med glp1-analoger. Det ger åtminstone mig för första gången i mitt liv en möjlighet att leva som jag VET att jag borde leva alltid. Jag har en utbildning som gjort mig kunnig i vad jag behöver för att må bra på lång sikt. Det som varit svårt är att leva som jag lär. Stress, trötthet och ett evinnerligt sug har gjort det mycket svårt. Så för mig är det för första gången på väldigt länge möjligt att, utan detta stora sötsaks/matsug, göra förändringar som gör att jag går ned i vikt. Jag har provat ett otal gånger förut, tro mig. Det är just glp1-analogerna som gör detta möjligt, de möjliggör själva livsstilsförändringen. Förstår du?
Har du gjort mängder med inlägg där du påstår att du inte har problem kopplade till din övervikt och att det är omöjligt för personer som varit överviktiga att gå ner i vikt?
Hade det varit omöjligt att gå ner i vikt hade ingen gjort det med medicinera heller. Den forskning som gjorts på skillnaden i ämnesomsättning har visat sig vara några hundra kalorier.
Man går ner i vikt av medicinerna för att man äter mindre kalorier, alltså är det inte omöjligt för tjocka att gå ner i vikt, vilket återigen är vad dessa personer påstått.
Kroppsaktivister är ju bara något hittepå. Det kan väl inte finnas någon människa som vill vara överviktig och som dessutom trivs i sin kropp.
🤦🏻♀️
Nä, för överviktiga borde fanimej veta hur de ska bete sig.
1. Aldrig någonsin känna sig snygga.
2. Alltid köpa fula kläder så regel nummer 1 inte bryts.
3. Inte bry sig om sitt utseende för är man överviktig är man alltid ful.
4. Absolut aldrig vara lycklig.
5. Den sista och viktigaste regeln. En överviktig person måste hata sig själv.
Folk måste förstå en sak! Vårdens resurser är inte oändliga. Allt kostar pengar och lägger man mycket pengar på en sak så får något annat lida.
När man söker vård för något så kan inte läkaren testa för 10 olika diagnoser på en gång. De får börja med vad som är mest troligt och undersöka utifrån det, och sedan om det inte var det testa för nästa sak.
Skulle de tex röntga alla som kommer för ett ont knä så skulle röntgens pengar och tid ta slut direkt och det skulle bli svårare att röntga för tex tumörmisstankar.
Om en väldigt överviktig människa har ont i knät är sannolikheten stor att det beror på vikten. Därför kommer läkaren råda patienten att gå ner i vikt för att se om det hjälper mot smärtan i första hand, och eventuellt remittera till en sjukgymnast. En smal människa med ont i knät skulle inte heller få en röntgen på en gång, utan gå prova med tex träning och smärtstillande först.
Så jag köper inte riktigt att vården ser ner på överviktiga. De bara handlar efter vad som är mest troliga orsaken att prova FÖRST, eftersom resurserna, varken personal eller pengar, är oändliga.
En smal med ont i leder kan också gnälla på att man fick höra att man ska träna, och de kan inte skylla på att vården inte lyssnade pga vikten…
Röntgen skulle bli snorrika, de får pengar för varje undersökning. Vårdcentralen/ortopeden skulle däremot bli pank. Strålsäkerhetsmyndigheten skulle nog bli lite arga också.
De ser visst ner på dem oavsett vad.
Jag är trött på att överviktiga får tillgång till medicin som diabetiker behöver och ej då kan få sin livsviktiga medicin. De överviktiga kan gott börja träna och ändra kosten, inte ta genvägar för att de är lata.
Hej, jag heter Camilla och driver en av Sveriges största bloggar- jag använder AI för att skriva mina inlägg. 🙂
Det jag retar mig på är att dels Maggan var väldigt öppen med allt fram tills hon tappat rejält med vikt – då vill hon plötsligt inte prata kilon och sprutor. Hela hennes content har ändrat sig till bilder i underkläder, tajta kläder och poserar så hon ser smalare ut.
Linda-Marie tappar plötsligt kilon väldigt fort men vill inte prata om hur. Många överviktiga idag vill också gå ner i vikt och är naturligtvis nyfikna på dessa sprutor och vad de innebär och hade önskat en öppenhet bland influencers istället för locket på.
Jag hade en fruktansvärd skolsköterska en gång som kallade in mig för vägning och mätning på mellanstadiet. Jag var småmullig och låg över vad hon ansåg var normalt. Hon sa följande till mig och nu citerar jag:
Du är fruktansvärt tjock. Det är inte acceptabelt att se ut som du gör. Har dina föräldrar inte lärt dig att sätta gränser?
Titta på den här bilden( håller fram en bild på mig från lågstadiet) och titta på dig nu så du ser ut!
Jag tror inte den här människan förstår vad hon gjorde med mig. Jag sprang därifrån gråtandes… Jag vågade aldrig berätta för någon vad hon sagt, jag skämdes. Men idag som vuxen så hade jag anmält kärringen om hon sagt så till mitt barn, det kan jag säga!
All självkänsla jag hade förstörde hon på 5 minuter.
Ni som säger att vården inte behandlar tjocka illa. Försök förstå att det börjar redan när man är liten…
Det är chockerande det du skriver. Så fruktansvärt. Undrar vad det fått för konsekvenser för skolsköterskan då, om du berättat och fått föräldrarstöd. Hur länge sen var det? Jag beklagar verkligen, du var säkert jättefin.
Detta var 1992, jag är 45 idag och minns denna händelse som om det var igår. Varenda ord hon sa. Hur hon såg ut. Mina föräldrar låg i skilsmässa under den här tiden och det va kaosigt hemma och jag hade inget starkt föräldrastöd som jag vågade anförtro mig åt tyvärr. Hade jag haft det hade hennes beteende nog fått konsekvenser.Vet inte hur skolsköterskor är nu för tiden men hennes sätt att bete sig var under all kritik.
Det du skriver, Camilla, är så sant och det behöver lyftas. Det finns verkligen många orsaker till övervikt och en som sällan nämns är att en person som uppfyllt skönhetsidealen kan bli trött på objektivisering och inviter. Det där bemötandet som överviktiga möter kan utgöra ett avslöjande filter som blottar AHs som man sen kan slippa om man väljer det. Naturlig selektering.
Kortfattat: Övervikt kan vara ett skyddslager för att hålla människor borta. Det här är bara en av orsakerna till övervikt. Nämner den för den är relaterad till fatshaming-attityden. Om personen sen går ner i vikt blir de sociala reaktionerna rent vidriga, det tafsas och kommenteras. Det kan skrämma personen tillbaka till den trygga övervikten.
Jag är smal och har varit hela livet och det varken tafsas eller får massa kommentarer om det?
Jag var under några år runt 20 i smalaste laget o det fick jag minsann höra. Nästan alltid från kvinnor. En kvinna oroade sig tydligen för att min pojkvän skulle skära sig på mig osv osv. Idag som lätt överviktig får jag noll kommentarer .
Ok, Maria.