@svtnyheter VILL INTE HA BARN – SOCIALA MEDIER EN ANLEDNING Sverige har det lägsta barnafödandet per kvinna sedan 1751. Regeringen har tillsatt en utredning för att förstå och få bukt med de låga födelsetalen. En som inte vill skaffa barn är influencern Alexandra Nilsson, tidigare känd under sitt blogg-alias ”Kissie”. – Jag personligen tror inte att barn är meningen med livet. Jag vill försöka göra mig själv så lycklig jag bara kan och jag tror inte att barn kan göra mig lycklig. Alexandra Nilsson tror också att sociala medier kan avskräcka människor från att skaffa barn. #svtnyheter #fördig #fyp #svt #nyheter
SVT Nyheter har intervjuat Alexandra Nilsson om varför hon inte vill skaffa barn.
Och tydligen är sociala medier en stor del av svaret – vilket faktiskt är helt rimligt.
För ärligt talat, föräldrar på nätet gör inte direkt ett toppenjobb med att “sälja in” det där med barn.
Allt verkar handla om sömnbrist, kaos, bajsblöjor och att bara försöka överleva tills ungarna tar studenten.
Det är liksom inte direkt en “kom och skaffa tre du också!”-stämning. 😅
Jag förstår henne.
På samma sätt som jag inte kan identifiera mig med barnskaffande människor, så kan de nog inte heller relatera till sådana som jag – eller Alexandra.
Och det är ju helt okej. Alla får leka på sin planhalva.
Dock vet jag inte hur det hade varit att vara tillsammans med någon som inte har barn sedan tidigare, men med en enorm barnlängtan. Det måste ju vara the ultimate deal breaker?
Typ “allt stämmer, men du vill ha barn och jag vill ha en lugn söndag i tystnad”. 🤷♀️
Föregående inlägg 
Det är ju dock ett val att använda sociala medier, så om man känner att det påverkar livsbesluten så kanske man inte ska hänga där.
Fast nu missförstod du nog? Det handlar ju om att sociala medier visar hur är de får att ha barn som avskräcker. Skadan har ju redan gjorts, spelar ju ingen roll om man slutar hänga där, man har ju redan sett.
Det beror ju också på vilka sociala medier/vilka konton man tittar på. Ta t.ex. Emma Hamberg, som ger tipset till ungdomar: om ni kan och har chansen – gör bebisar! Att tänk att man kan göra sina egna bästisar!
Nu är hennes barn mer eller mindre vuxna och föräldraskapet har tydligen varit riktigt bra, annars hade hon inte uttryckt sig så. Och nej, jag är övertygad om att hon INTE är en klängig mamma som inte vill släppa taget (kände mig nödgad att tillägga det, då det annars kan missuppfattas som att hon är en mamma som är jobbig…)
Men jag följer flera konton på instagram som är klart positiva till föräldraskap.
Föräldrar som tror att deras barn ska bli deras bästisar är så obehagligt. Föräldrar ska vara föräldrar.
Vilken fultolkning! Såklart man alltid är förälder, men jag tror Emma syftar på det härliga att ha en eller flera människor till i sitt liv som man älskar och kan göra roliga saker med. Jag har tex tonåringar som är sjukt roliga att umgås med: gå på konserter, shoppa, gå på utställningar, resa etc med.
Okej du får tycka det. Menade inte personligen mot henne då jag inte vet vem människan är. Men många mammor kör ju med att deras småbarn är deras ”mini-me” och ”lilla bästis” och det känns mer som de fokuserar på att det är en vän som de kan klä upp och leka med, och inte ett barn de ska uppfostra och sätta gränser för. Det som skapar bortskämda ungar.
Emma Hamberg är en känd författare som t ex har skrivit Je m’appelle Agneta vilket är en av de senaste årens storsäljare. Är ganska säker på att hon inte menar bästisar på det sätt du beskriver.
Än en gång, menade inte henne personligen. Så du behöver inte försvara din favoritförfattare. Hur menar hon bästisar då? Berätta!
Det vet jag ju inte. Men kanske så som jag beskrev min relation med mina tonåringar ovan? Får en känsla av att du mest vill tjafsa så jag avslutar här.
Haha va? Jag tjafsar inte. Får en känsla av att du inte kan diskutera, så vi avslutar här
Haha va? Jag tjafsar inte. Får en känsla av att du inte kan diskutera, så vi avslutar här.
Fp
Göra sina bästisar, vad fint! Så känner jag lite med min son sen han växte upp. Vilken lycka att ha honom så känslomässigt nära (om än i annat land).
Så om man inte haft instagram och tiktok hade man kanske jättegärna velat ha barn men nu avstår man för att random mammainfluencer postat bilder på sitt stökiga vardagsrum och en förkyld unge som inte sover??? Det är dags för alla att logga ut 😂
Nu såg jag inte hela inslaget men sa hon alltså att det gällde EN person? Tror hon syftar på alla hundratusentals mammor som lägger ut om sin kaosvardag.
Nej det sa hon inte, jag uttryckte mig så för att göra en poäng såklart! ☺️
Förstod det. Men hade hoppats för din skull att hon sagt det så din kommentar inte blev så löjlig 😅
Haha va? Att du dyker in och vill knäppa någon på näsan är det löjliga här 😂
Nej det är bara kul.
🙂
Det här med kaosvardag eller inte blir ju också ifrågasatt. Visas bara de fina, ljusa och glada sidorna av föräldraskap upp så blir de anklagade för att ljuga, försköna och överdriva eller visa upp en falsk fasad. Det är lite ”damned if you do, damned if you don’t” för alla föräldrakonton.
Ja. Kanske bäst att inte visa upp sitt familjeliv på sociala medier utan ha lite integritet.
Tycker det är så sjukt att det ska bli så ”stort” när någon inte vill ha barn. Det ska ifrågasättas, personerna måste förklara sig, för det går absolut inte att första varför någon väljer att leva mer i frihet framför att ta ansvar för någon annan. Helt omöjligt att förstå 🙄
Kommer vi någonsin få ett samhälle där det uppskattas att man gör som man vill, före att hoppa in i hamsterhjulet och göra det som alla andra gör, det man ”ska” göra?
Håller med, kan vi inte bara lämna det vid ”det kan bli bra vilket som, det kan gå åt helvete vilket som, det är inget som andra ska lägga sig i”
I slutändan kommer ju ändå de flesta skaffa barn, vare sig de aktivt vill eller inte. Tack och lov inte 7-8 stycken längre, i flesta samhällen, men kanske 1-3. Så jag tror inte mänskligheten är direkt utrotningshotad. Och idén om att barn är make or break för ALLAS liv är bara dum. Vissa känner starkt för, andra starkt emot, de flesta någonstans däremellan.
Varför skulle de flesta skaffa barn fast de aktivt inte vill det? Låter konstigt. Nu för tiden kan man ju slippa.
Kanske inte. Kraven med mera…att inte våga ifrågasätta. Att inte våga stå upp för hur det känns innerst inne. Föräldrar, sambo, man/kvinna, samhället trycker på. Att passa in.
Ja men normen håller på att förändras och fler och fler följer sitt hjärta.
Fast det var inte det jag skrev. Jag skrev att de flesta får barn – oavsett hur aktivt de ville det. Med aktivt menar jag liksom att man planerar/försöker.
Ja, det finns preventivmedel men det finns fortfarande jättemånga som inte aktivt PLANERAR barn utan mer hoppsan blir gravida. Antingen för att de slarvat eller helt enkelt inte tänkt efter så noga. Och långt ifrån alla gör abort då – man kanske inte aktivt försökte, men man är inte emot det heller.
Eller ja, som ovan skriver – en del gör det lite per automatik för att man liksom ska, vad ska man annars göra liksom.
Men barn är inte något man bara får eller bara blir. Man har ett val. Tycker det är helt sjukt att inte bry sig nog att göra ett aktivt val.
I det här fallet vill ju dock Alexandra Nilsson att det ska bli stort eftersom hon är ute i statlig media och pratar om det.
Jag tror att de flesta inte skaffar barn och jobb ”i hamsterhjulet” för att man ”ska”, utanför att man vill försörja sig på ett tryggt sätt och längtar efter en familj. Lika märkligt att anta att föräldrar bara är föräldrar för att man ska?
Svar till Anonym 12:16 🙂
Nja, vet många som varit öppna med det. Samma med syskon, har också varit prat på att många gör det för att det förväntas. Så det är inte märkligt att anta alls, eftersom det i många fall är så.
Skulle snarare säga att folk idag tenderar att skaffa barn i lägre grad eftersom det faktiskt är ett val man funderar över, medan det fanns starkare förväntningar för typ 30 + år sedan.
Visst att vi aldrig blir helt fria från samhällets normer men det finns en helt annan öppenhet för att avstå barn idag än förr. Kanske kan man känna idag att det finns en norm, men det är verkligen extremt mycket mer accepterat idag att välja en annan bana än giftemål och barn än det varit för tidigare generationer.
Och detta ser vi ju också, i att folk avstår.
T ex på dejtingsidor osv presenteras det som ett val om man vill ha barn eller ej, och något som man ska diskutera innnan man ingår i en relation och som man aldrig ska pressa någon annan till. Inte något som antas att alla vill ha.
Så glad jag blev när jag läste din kommentar. Valde som 25-åring att sterilisera mig för typ…länge sedan. Aldrig ångrat mig men det är först för några år sedan som jag ärligt svarade på frågor om ”varför inga barn”.
SVT är inte statligt.
Ägs av staten men inte styrt av staten.
Nej det stämmer inte! SVT styrs inte av staten. Sluta sprid felaktig information.
https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html
Läsförståelsen härinne… jösses!
SVT varken ägs eller styrs av staten utan av en stiftelse.
De som sitter i stiftelsens styrelse utses av regeringen efter förslag från riksdagens partier.
Vem har grundat denna stiftelse? På vems uppdrag sköts denna stiftelse?
Kan du inte läsa eller?
Tycker hon har rätt i det hon säger och håller helt med henne. Hade man inte sett alla morsor gnälla på sociala medier om sömnlösa nätter och allt annat kaos som hör till kanske man hade varit mer sugen. Det lockar en inte direkt.
Då är det ju tur att du har fått se det, för sömnlösa nätter och ett visst kaos brukar höra barnlivet till och hade ju annars kommit som en total överraskning för dig?
Klart man visste om att det är så, men när det är övergripande det enda som verkar förknippas med att ha barn, 90% helvete så är det inte direkt lockande för någon som aldrig drömt om barn, då blir man ju mer övertygad om att inte skaffa barn än att skaffa. Det är som hon säger, ingen bra marknadsföring.
Det är ju dock också de som hörs mest. Jag är sjukt förvånad över hur bra sömn och allt har fungerat. Förväntade mig det värsta. Men om andras historier avskräcker gör du ju helt rätt i att inte skaffa för då verkar du inte vilja bli förälder tillräckligt mycket.
Haha vad äckligt kaxigt skrivet.
Oj va?! Vad menar du, och alla som gillat, är kaxigt??
Det är så trist att det blir så för det är ju mycket roligt med barn också. Hur de växer och lär sig saker, utvecklar egna personligheter och kläcker ur sig roliga saker, börjar berätta skämt osv. Som vuxen får man uppleva glädjen i att upptäcka vardagssaker för första gången igen genom barnen, sorgen över saker etc. En av starkaste minnen jag har är glädjen mitt barn upplevde och utstrålade när hen lärde säga R och K. Vi pratar två språk hemma: k:et som tje-ljudet i köpa och k-ljudet som i kall gjorde att mitt barn inte kunde säga K och det rullande R:et var inte heller var så lätt. Men den dagen när k- och tje-ljudet blev rätt och r:et rullade. Åh. Hjärtat bara smälte.
Haha
Gud vad trist det låter
Det är just grejen, när man får barn blir man så lätt lycklig över små vardagliga saker och ser storheten i det lilla hos människan, just genom sina egna barn. Helt enkelt underbart.
Jag måste säga att pappor som älskar sina barn är de bästa. Jag skulle aldrig vilja dejta någon utan barn och som inte älskar sina barn för det är så mycket känslor i livet som saknas och inte kan relateras till då.
Alla tycker vi olika.
Om man inte vill skaffa barn för att man tycker det verkar vara för mycket sömnbrist, blöjbyten och jobb så är det ju toppen att man gör ett informerat jobb och låter bli. Det är ingens ”fel”.
Nej det har du rätt i. Är bra att mammor visar verkligheten.
Dock är dom som väljer att vara på insta inte nödvändigtvis så alla mammor är. Många mammor på jorden och dom som är lagda åt gnäll och uppmärksamhetshållet är ju dom man ser.
Finns många som tycker livet är fint med barn. Men kanske inte dom söker uppmärksamhet.
När vi ändå är igång kan folk låta bli att skaffa hundar och katter om man inte är beredd på jobbet + ansvaret.
Haha lugna dig nu. Skillnaden är ju att folk inte blir ifrågasatta för att de inte skaffar katt och hund. Det är inget som förväntas av en kvinna.
🤣😂 Är du seriös eller?!
Aha. När jag läste rubriken var min första tanke att det var mammor med pekpinnar på nätet som var anledningen. För det tycker jag nästan är värre. Folk som inte kan låta bli att pekpinna och tro att de vet bäst bara för att de minsann gjorde så med sina ungar. Och för att de minsann klämt ut åtta stycken och därmed är självutnämnda experter.
Köper dock att sociala medier inte målar upp det som något annat än jobbigt också. Men det har ju alltid varit så jobbigt, bara att våra föräldrar inte hade sociala medier att skriva av sig på.
Jag håller med!
Jag drömde verkligen om att skaffa barn tills jag totalt ändrade mig pga. Alla föräldrar som bara klagade. Allt jag fick höra från mina vänner och bekanta som skaffade barn var hur otroligt jobbigt det var, hur det inte gick att få ihop vardagspusslet och hur svårt det var att få ihop det ekonomiskt.
Har till och med hört flera personer som sagt att dom ångrat sig men dom såg det aldrig som något val utan bara något man skulle göra.
Jag har till och med sagt till mina vänner att dom gjort så dålig reklam så det har fått mig att inte vilja ha några egna. Då säger dom: ”Men lyssna inte på oss. Det kan bli lättare för dig än för mig”, osv.
Det är ju inget man vågar chansa på.
Känns som ett lite för stort beslut för att låta ens vänner / random folk på Internet avgöra det åt en?
Fast jag tror dom som har barn vet bättre hur det är än jag som inte har barn vet.
Du tror inte många skaffar barn i takt med att sina vänner gör det också? Det har man ju hört att det inte är en slump. Det är ju lättare att fortsätta umgås om alla i umgänget har barn, så blir nog en press där.
Har du drömt om barn och verkligen, verkligen vill bli mamma så spelar det ingen roll vad för ”reklam” dina vänner eller sociala medier ger. Allt det ”klagas” på är rätt självklara saker med att ha barn, precis som allt det fina och roliga. Känner du att ditt liv är över om du får ett barn som kräver mycket och att du kommer att ångra ditt val – Nej, då är du uppenbarligen inte cut out to be a parent. Att skaffa barn eller göra andra stora livsval är inte något TrustPilot, ta lite eget ansvar och känn efter vad Du vill, välj därefter. Larverier.
P.S
Att ha barn är det finaste, vackraste, roligaste jag vet! Också svinjobbigt ibland. Aldrig ångrat mig! Men baserar ni era beslut på mig nu? Hoppas jag att ni inte gör.
Nej det gör vi inte.
Jag har gjort MITT val. Gjorde du ditt val när du skaffade barn eller följde du bara strömmen för att dom flesta faktiskt skaffar barn?
Jag värdesätter mina vänners åsikter betydligt högre än Trustpilot.
Vet att många älskar att skriva här inne hur underbart livet är med barn men i verkligheten hör man aldrig det.
Jag litar mer på mina närmaste då än folk jag inte känner.
Jag undrar vad det är för människor ni känner?! Låter så sinnessjukt negativa! Jag hör aldrig någon som klagar på sina barn i den här omfattningen, och småbarnsåren är få, sett till vinsten att få en helt ny människa att älska för resten av livet. Om ni behöver höra lite motvikt så älskar jag att ha barn. Fan vad kul det är och att få återupptäcka saker med barnen. Älskar att gå på badhus och få åka rutschkanor, gå på Junibacken, måla med vattenfärg, hoppa studsmatta osv.
Men jag vill bara lägga till – skaffa inga barn om ni inte vill. Jag försöker inte övertala någon, det är upp till var och en. Blir bara så chockad över vilka gnälliga vänner ni har.
Exakt. Känns också som att andra föräldrar vill att andra skaffar så de också ”åker dit” och lever det jobbiga och tråkiga livet, allt ansvar som behöver tas och mindre tid för ens egna frihet och att ha kul. Man märker ju att vänner med barn är missunnsamma när de ser hur man lever sitt liv och kan resa ofta, gå ut och ha kul med vänner, uteliv, middagar osv när de knappt kan gå till frisören typ. Känns snarare som att man har knäckt koden om man inte skaffar barn, lifehack typ. Det enda som får mig att vilja ha barn är när man är äldre, ha en vuxen familj, inte småbarnslivet.
Gud vad intressant, jag känner verkligen INTE igen mig! Inga av mina vänner med småbarn/när vi själva hade småbarn höll på sådär och var avundsjuka på folk utan barn? Man var ju glad över sitt barn liksom, många hade längtat och väntat. Så olika det är. Har heller aldrig haft problem med att gå till frissan/träffa kompisar/ha partid/göra roliga saker på egen hand. Partnern är hemma med barnet/barnen då?
Så känner jag också det är även om de aldrig kommer erkänna det, utan som ovan försöka förklara hur bra allt funkar trots att det är en stor skillnad. ”Jag önskar att jag också kunde gå ut, men har ingen barnvakt” eller att de ställer in för de måste vabba.
Men den här retoriken blir ju så tramsig. En del har många barnvakter och en del partners verkar bättre än andra på att låta sina fruar ha egentid.
Vad har du för märkliga vänner? Själv känner jag typ att jag måste försvara att jag faktiskt vill vara med mina barn, att jag inte vill ha barnvakt varje helg för att göra x y z eller gå på aw varje vecka för att jag vill hinna träffa mina barn innan de ska sova.
Life hack om du vill ha barn men inte bränna ut dig på kuppen:
1. Skaffa en bra partner.
Ingen jävla halstatueringssnubbe. En ordentlig man med bra inkomst, stabilt psyke och som tror på jämställdhet mellan könen.
2. Skaffa ETT barn.
Gå inte på myten på om att syskon leker med varandra – det gör de inte, utan de slåss och bråkar. Har du ett barn kan du alltid utan besvär säga till partnern ”jag åker på spa med bästa vännen nästa helg” utan att böna och be om att få åka. Alla orkar hantera ett barn en helg, ingen orkar hantera tre barn i åldrarna 1, 2 och 4 på egen hand… Det är inte så ekonomiskt jobbigt med bara ett barn, även om barnet sysslar med hockey eller ridsport (dyrt!). Du får lättare barnvakt. Du kan fokusera ordentligt på barnet, både gällande uppmärksamhet och kärlek, men även läxläsning, och får då ett smart, välartat barn med ljus framtid, istället för fyra adhd-kandidater.
Ja jag skämtar så klart lite, men seriöst. Världens life hack om man vill ha kakan (mys med barn) och äta den med (egentid ibland).
Ännu bättre lifehack är ju att mysa och leka med andras barn, och sen leva fritt resterande tid 😅 Nej förstår att det är annorlunda med sitt egna. Men det med att skaffa en bra partner är ju riktigt svårt, vet en som utåt sett är det du beskriver som positivt men han har varit otrogen. Så det finns ju aldrig någon garanti.
Faktiskt, låna ett barn ibland! Men vill man gärna ha egna/ha barn 24/7 så är ett en jättebra idé!
Nej så klart finns det aldrig några garantier, men jag tror på att prioritera omtänksamhet, snällhet, generositet framför typ ett snyggt yttre och liknande. Även att lära känna varandra innan man ens tänker tanken på att skaffa barn. Förstår att folk i en viss ålder är stressade då den biologiska klockan tickar men jag är fan hellre barnlös än har barn med en idiot för att jag valde att bli gravid efter att ha känt någon i ett halvår bara…
Jag fattar inte folk som säger det är svårt ekonomiskt. Vad exakt kostar pengar? Mat till barnet? Nya kläder? Det är ju inga direkta utgifter att prata om herregud.
Folk i fattiga länder har ju 17 ungar, hur har de råd?
Jag har två barn. Det som har kostat mest i rena pengar är ökad boyta, dvs från att bo i en tvåa som DINKs till att bo i radhus med barn. Vår boendekostnad har fördubblats (när räntan var som högst var den tredubblad). En annan parameter är barnens fritidsaktiviteter, det är sannerligen inte gratis.
Det här temat är så intressant tycker jag! Har själv barn om det är relevant i diskussionen. Men har alltid tyckt att det svartmålas överdrivet mycket. Men jag tror det är mycket större än bara sociala medier. Det att man har ett reellt val att inte skaffa barn är ganska nytt i mänsklighetens historia. Prevention kom ju för mindre än 100 år sedan. Normen har sakta förskjutits från att barn var något som kom för de allra flesta efter att man fått en partner (nej, man skaffade inte barn för att få hjälp på gården, det var någon som man fick om man kunde eller inte fick om man inte kunde) till att man kunde välja hur många barn man ville ha, till att det nu är något man ska välja eller välja bort. Och det är tydligen väldigt polariserande…jag tycker det är fint att alla får välja själva, men det är ju synd att barnafödandet på både nationell och global nivå går ner så pass mycket att det blir utmaningar i framtiden att ta hand om äldre osv. Men det är nog större orsaker än sociala medier. Och Alexandra har nog hellre använt sociala medier för att bekräfta vad hon redan visste. För det finns ju lika många som målar upp en rosenröd bild av familjelivet om det är det man vill se☺️
Det är ju för kvinnor förr var tvungna att skaffa barn, det var så det var. Männen jobbade och skötte det ekonomiska och kvinnor var hemma med barnen. Det var deras jobb. Är så glad att vi kommit så mycket längre och kvinnor inte längre ses som barnfödande maskiner utan kan vara sina egna personer med egna val.
Det var väl inte nödvändigtvis tvungna, men det var ett resultat av att leva i en parrelation. Jag tror helt ärligt inte man reflekterade så mycket över om man skulle ha eller inte ha barn, för det valet vi har nu med prevention fanns inte. Jag håller med om att det är positivt att man kan välja, sa ingenting annat heller, bara min lilla analys av hur normen ändrat sig☺️ Det att vi kan välja att både leva i en parrelation och välja bort barn är väldigt nytt i mänsklighetens historia. Då är det överraskande att så många väljer bort, inte på individnivå utan på större gruppnivå. Tycker i alla fall jag.
Jag skulle säga tvärtom. I samhället vi lever nu känns det överraskande att folk väljer att skaffa barn. Det är ju ingen fin värld att växa upp i.
Lite intressant – jag fick aldrig kommentarer kring att jag borde skaffa barn etc. Någonsin! Däremot undrade folk med jämna mellanrum när jag skulle flytta ihop med en karl….. (Och jag fick barn när jag var över 40, så vid det taget hade folk ändå antagligen slutat fråga…).
Så, är det verkligen så vanligt med frågor och press från omgivningen?? Eller känner en del kvinnor press inifrån sig själva, måntro, att de störs lite av att ha valt att inte ha barn? Ett val som för dem är helt rätt men som nån inre röst ändå ifrågasätter, eller att man tror att omgivningen ifrågasätter?
Nej, jag tror inte alls det är vanligt! Men de som är influencers upplever säkert det mycket mer, men det speglar ju inte hela samhället på något sätt
När min man och jag gifte oss var det inte en enda som INTE frågade om vi skulle skaffa barn nu. När vi svarade att vi inte ville ha barn blev folk så sjukt förvånade- varför gifte vi oss då?? Har fått höra hela mitt liv att jag kommer ångra mig, alltid vetat att jag inte vill vara förälder. Blir bara säkrare för varje år 🙂
Så är det ju tyvärr. Är man singel är det tjat om när man ska träffa någon, när man träffar någon så är det tjat om när man ska gifta sig, när man gift sig är det tjat om att skaffa barn. Känns så befriande att så många kan välja att inte stänga in sig i det mönstret. Vill man så får man, vill man inte så borde man få det också. Utan att bli ifrågasatt.
Ja men gud ja. Tyckte det var så mycket frågor om när jag skulle träffa någon. Så när jag väl träffade någon fick jag aldrig kommentarer om när jag skulle skaffa barn. Det var väl som att folk var lättade över att jag äntligen som 30+ inte skulle behöva vara ensam.
Har fått frågan massor (är 32). Av nära vänner, av random bekanta – av kollegor på jobbet!
Det känns som ett annat gränslöst samtalsklimat idag, utan integritet. Folk frågar gladeligen om barn, om inkomst eller huspriser, om politiska ståndpunkter osv. Upplever att det är svårt att ducka.
Haha året jag fyllde 30 började på riktigt med att jag fick frågan om barn från 3 olika personer inom 2 veckor, varav en argumenterade länge och väl EMOT?! Som om mitt val på något vis var up for discussion för utomstående 😂
De flesta ställer några nyfikna följdfrågor bara och inget mer med det. Men jag hade önskat slippa barnfrågorna alls. Det känns privat och jag vet liksom inte hur jag trevligt och naturligt avstyr konversationen eller ljuger istället, för att slippa. Tycker också att det finns en miljard mer intressanta saker att prata om.
Det härliga med barn är ju just att man kan välja själv (såvida man inte är ofrivilligt barnlös såklart) – att leva med eller utan barn i sitt liv. Jag är övertygad om att jag hade levt ett bra liv även utan barn men nu när jag har två skulle jag såklart aldrig vilja leva utan dem. Jag har dock full förståelse för de som väljer att avstå barn.
Jag håller med dig här. Och jag tycker attityden har ändrats rätt mycket sen jag fick barn. Nu är det mycket mer ett rimligt alternativ att inte skaffa barn. Det har hänt rätt mycket på 15-20 år i attityder och mängden personer som nu är villiga att avstå frivilligt. Och i och med det så finns det plötsligt folk som kan hitta på saker. Träna, jobba, resa osv. Så jag tror inte att födelsetalen kommer öka i det närmsta.
Jag tror inte det är sociala medier som är problemet utan typ… samhället? Som att norm/prisläget för bostäder mm gör att båda föräldrarna förväntas jobba heltid, att omgivningen är/anses otrygg så man kan inte låta barnen vara ute själva förrän de är ganska stora osv. Stora grupper i förskola och skola som gör att barn som inte är så följsamma genast anses jobbiga vilket kommuniceras till föräldrarna och så blir det en sak till att oroa sig över. Och så krig och klimat och skit, kommer det ens finnas en värld för mina barn att bli/vara vuxna i?
Har två barn. Undviker de flesta sociala medier då jag tror att jag skulle må dåligt av dem (vet att jag har lätt att bli stressad/avundsjuk av andras perfekta fasader). Var helt beredd på att det skulle vara krävande att bli förälder, kanske framförallt att det innebär att man får åsidosätta sig själv under flera år för att barnet är det viktigaste i livet. Är det stundtals helt övermänskligt jobbigt? Ja. Är det stundtals helt underbart ljuvligt? Också ja. Finns ingenting jag hellre skulle lägga min tid, min energi och mina pengar på just nu. Skulle skaffa ett barn till direkt om min partner gick med på det.
Exakt så, och i glesbygd där bostadspriserna är låga är istället jobbsäkerheten och framtidstron lägre. Är lite trött på den grunda analysen att folks familjebildarbeslut enbart skulle tas på mjuka värden som normer, sociala medier osv eller påverkas av informationskampanjer från politiskt håll…
Vad sägs om att se till realpolitiken istället? Vilka faktorer gör det mindre önskvärt för många idag att skaffa barn och hur kan vi möta/åtgärda dem? Huspriser, dubbla heltidsjobb, brist på möjlighet till fritid och andrum/egentid öht utöver heltidsjobb och barn?
Vilka faktorer gör att folk som skaffar barn stannar på ett eller två och avstår att skaffa det tredje eller fjärde? Återigen huspriser för större boende, men också bökigt & dyrt med minibuss istället för vanlig personbil osv. Svårt med barnvakt och ännu mindre fritid.
Vill man komma åt det låga barnafödandet så måste man se de faktiska orsakerna, inte bara avskriva det som att ”folk är mer själviska idag” eller ”det är de där jäkla sociala medierna”
Hela den här diskussionen har blivit så polariserad och konstig – och känns som den mest utspelar sig online? I vanliga livet upplever jag inte alls att personer med barn vs utan barn ställs mot varandra på det här lite hätska sättet. Man är ju så mycket mer, en hel människa som inte bara definieras av om man är förälder eller inte. Man är anställd, chef, syster, barn, kompis, moster, kollega osv osv.
Har också svårt att tro att man tar stora livsbeslut beroende på vad man ser hos influencers. Och varför skulle någon annans föräldraskap ha med just mig att göra? Vet inte heller varför man tror eller förväntar sig att allt i livet endast ska vara enkelt och friktionsfritt? Det tror man väl inte när det gäller t ex jobb och karriär, utan man inser att man får kämpa ibland, gå utanför sin komfortzon för att utvecklas och komma vidare. Så även oftast i en familj, ibland är det lugn och fint och ibland lite rörigt. Precis som i vilka relationer som helst, med ens egna föräldrar, kompisar, partner.
Vad bra för dig att du inte upplever det så, men andra gör.
Jag håller med till viss del, tror också detta är mer polariserat på nätet än i den mer komplexa verkligheten.
Tror heller inte att det är vanligt att ta denna typ av beslut baserat på sociala medier – dessutom visas väl extremt mycket positivt också upp där, mer än det negativa (tycker jag – det är bara gulliga bebisbilder och familjelycka överallt)
Dock har kanske sociala medier-världen mer och mer format den verkliga världen, för jag tycker att folk mer och mer går all-in i antingn föräldrarollen (vanligast) eller barnfri-rollen. Det är ju en viktig aspekt av ens liv men inte HELA identiteten.
Håller med om att det inte är så hätskt, men mer subtilt typ kollegan som antyder ”jag har ju barn, så du som inte har barn kan ju göra detta över helgen” osv. Eh, nej, jag kan också ha annat i livet än jobbet?
Precis så! Ta bara julen. Det är som att det ses ner på barnfria då för att det är ”barnens högtid”. Det är som du säger att det blir mer subtilt. De ska köpa julklappar, göra kalendrar.. och typ inte förstår att barnfria också firar jul. Jag blev nästan tvingad att jobba på julafton just för att ”Svårt att få ihop folk för alla vill ju vara hemma med och fira med sina barn då”.
Jag tror nog att du också fick kalender och julklappar av dina föräldrar. Förstår inte riktigt vad det har med dig att göra att folk gör sådant för sina barn nu? Om du upplever att du diskrimineras på din arbetsplats pga ej har barn så ta upp det med din chef eller HR.
Haha nej du missförstod eller så skrev jag konstigt. Menar att de tar upp att de ska fixa med allt sånt och undrar vad personer utan barn gör inför/på julen i princip. Försöker fokusera allt kring att det är barnens högtid.
Vilka tråkiga kollegor! Jag har alltid älskat julen och andra högtider, barn eller inte 🙂 Innan barn gjorde jag kalender till min partner haha
Det var inte mina kollegor utan många andra. Ja men precis, det är allas högtid.
13:56. Men kan du bara sluta med att ”ta upp det med din chef eller HR.” Det hjälper inte!! Barnfamiljer tar ut sin fp!!
Ja, jag väljer BORT blöjbyten. 🙏🏻
Ja för barnen är ju i blöjåldern hela livet.
Det sa personen inte. Varför triggar det så? 🤭
Inte ett dugg triggad och skiter fullständigt i om folk skaffar barn eller inte. Däremot är det lite märkligt att många som inte vill ha barn hakar upp sig på att de inte vill ha just småbarn, som bara är en kort del av deras liv.
Tror inte du ska ta det så seriöst, utan de som väljer bort barn väljer bort allt som har med det att göra. Är ju inte så att det är rosa moln efter småbarnslivet heller.
Det går ju absolut att utöka om du känner att det är bättre. Att först väljer man bort blöjbyten, sömnlösa nätter och egentid. Sen väljer man bort att lämna och hämta på förskolan, att underhålla/mata/söva en annan person och så vidare. Så det handlar ju inte om bara blöjor även om det är en enkel sak att ta upp för det gillar nog ingen 😅
Men kanske kul att ha en familj när man är äldre. Vuxna barn, barnbarn etc
Ja kanske för en del. Nu är det ju många som inte ens bor i närheten av sina barn och barnbarn. Man tappar kontakten, barnen får egna familjer, kanske inte blir några barnbarn. Sjukt konstigt att skaffa barn för den aspekten.
Positiva gänget här alltså 😀
Jag gav ett annat perspektiv på en enbart positiv kommentar.
Haha men hur kan man se allt så negativt. De flesta som flyttat till en annan stad än sina föräldrar har ändå bra kontakt och hälsar på varandra ofta. Klart det finns risk att man inte får några barnbarn men att få följa sina egna barn genom livet är stort nog för många.
Handlar inte om att se saker negativt, herregud. Men man kan inte bara se saker positivt heller. Då är det bra med olika vinklar. Att skaffa barn för att inte lämna sig ensam när man blir äldre är ju jättekonstigt. Det är ingen garanti. Precis som att det inte är någon garanti att vara ensam för att man inte har barn.
Inte alls konstigt! Helt rimligt. Ett sätt att hitta mening med livet är att sätta ett mål och jobba mit det. Tex hur ser ditt 80årskalas ut? Vem är där vad sägs i tal vart är ni osv. Om man då ser sig själv omgiven av barn och barnbarn är det ju det man vill jobba mot. Är visionen att man är hemma hos sig i en stor villa eller en lägenhet eller kanske utomlands så är det ju dit man ska försöka ta sig. Vissa saker behöver man kanske börja jobba mot tidigare än andra
Men trist att leva sitt liv nu för en dröm när man är gammal, de sista åren?
När man är äldre? Om du tänker på att barn och barnbarn kommer och hälsar på dig, tar hand om dig mm om/när du hamnar på ett äldreboende eller behöver hemtjänst så är det inte riktigt så, iaf inte i dom flesta fall.
Men håller med dig, kanske kul.
Familj kan man ju ha ändå.
Är folk verkligen såhär: jag ville en sak sen sa internet att det var jobbigt och nu vill jag det inte pga vill bara ha det nice 🙁
Var det så du tolkade det så tycker jag synd om dig.
Glömde bort att man inte får dra till med överdrifter här.
Nej det blir ganska fel när det varken är skrivet på ett roligt sätt eller ger någon slags poäng.
Jag tyckte nog att det var ganska kul… och de flesta kommentarer här inne är väl rätt poänglösa ändå? Även min.
Sociala medier har inte påverkat henne det minsta i detta. Det är enkel psykologi. Man ser det man vill se – det som bekräftar ens tidigare uppfattning. Alexandra hade inte velat ha barn oavsett sociala medier. Hennes scrollande registrerar bara hemska historier om sömnbrist och bajsblöjor – men filtrerar bort alla positiva inlägg om hur mycket man älskar sina barn etc (sådana finns också). ”Jag hade rätt” tänker hjärnan bekvämt och fortsätter tycka som tidigare.
Så kan det nog vara, ja! Man söker bekräftelse för sina val (eller sin lott, i vissa fall)
Det är ju både sunt och lite farligt. Man orkar ju inte omvärdera allt hela tiden, men ibland kan det vara viktigt att tänka efter mer.
Jag (också barnfri/lös eller något däremellan) funkar dock tvärtom, jag ser mest allt som påminner om vad jag inte har, dras liksom till sådant som gör lite ont att se. Försöker därför begränsa min tid på sociala medier!
Så är det ju åt båda hållen. Många som skaffat barn söker ju också bekräftelse för att de gjort rätt. Så hårt som många trycker på att barn är meningen med livet och att de skulle aldrig kunna med att vara utan sina barn, gud vilket tråkigt liv! Så jag tror att åt båda hållen försöker man kämpa för att man gjort rätt val. Men rätt val är olika för alla. Och jag tror också det är svårt att veta om man gjort rätt val, då man inte direkt kan välja både och.
Kul kommentar ”jag är trött bara som jag är”😂
Folk som väljer att inte skaffa barn upplever jag är i i hög grad rätt självcentrerade. Och detta drag förstärks bara av att inte ha barn. Att få barn är så sjukt härdande för karaktären och enskilt det som ger mest självdistans. Oavsett utgångsläge. Det är rätt tydligt i en grupp vem som har barn och inte. Undantag män som typ inte tagit hand om sina barn.
Att skaffa barn är det mest egoistiska man kan göra. Speciellt i en värld som sakta men säkert går under.
Jaha så vi ska bara låta mänskligheten dö ut då tycker du?
Ja det var ju exakt det jag skrev. Vill inte dra ner din dag men det kommer ju hända oavsett hur många ungar du pressar ut.
16:31. Mänskligheten dö ut? Herregud vi ”översvämmar” planeten!
Det vore ju ingen dum idé?
Vad är ens poängen med att ha en värld om vi inte ska få göra det som driver oss framåt, att få barn? Då finns det ju inget att kämpa för och då kan vi ju lägga ner allt
Va? Vilken konstig tankegång. Det driver verkligen inte alla framåt och man kan väl kämpa för massa olika saker?
Vem ska kämpa nästa generation när det inte finns nån? Rätt uppenbart att Felicia menar på ett övergripande plan liksom att alla levande varelsers instinkt är att fortplanta sig..
Ja finns det ingen ny generation behöver man inte kämpa för dem, inget problem?
Jamen vad bra då festar vi hela vägen in i kaklet. Köp på med skit från shein bara och låt mänskligheten gå under bara vi får ha det gôtt under tiden. Skål!!!
Nej miljön behöver inte gå under? Människor kommer inte dö ut på länge, många skaffar fortfarande barn. Men en dag gör vi det, troligen pga vårt eget beteende, inte att vi blir för få…
Jag tycker du har en konstig tankegång. Det ÄR ett märkligt resonemang att säga att man inte ska skaffa barn för klimatets skull. Vad är meningen med att kämpa för en bättre framtid om det inte ska finnas en kommande generation att lämna den till? Klimatarbetet handlar ju just om att skapa en värld där våra barn och barnbarn kan leva.”
Jag har inte sagt det. Jag anser dock att det är konstigt att man skaffar barn till den värld som är och kommer bli.
Oj, där ser vi det helt olika! Jag tänker inte att vi ska rädda planeten för människornas skull utan djurens och naturens egen! Det är ju vi som förstört den och människor är inte mer värda än allt annat. Lite egocentriskt att tycka det…
Folk som skaffar barn tappar ganska omgående sin identitet (helst då kvinnor). De identifierar sig som Lisas eller Pelles mamma och det enda de kan prata om är ämnen som graviditet,gravidcravings,foglossning ,förlossning,barnvagnsmodeller,amning,barnmat,sömnbrist,kolik,diarré osv.
När barnet blir äldre så är fortfarande gravid och förlossningssnacket på tapeten ,helst när de är i närheten av en gravid medsyster.
Sen har vi trotsåldern,matvägran,galonisar,förskolan ,de andra ungarna på förskolan,deras föräldrar och pedagogerna som ska avhandlas och diskuteras.
Liksom suck ,vad man än försöker prata med dem om så slutar det alltid med föräldraskapsrelaterat snack.
Klockrent 😂
Här drar vi alla över en kam. Varken jag eller mina kompisar pratar endast om barn, utan om böcker vi läst, serier vi sett, relationer, restauranger vi varit på, känslor, jobb, kläder, hälsofrågor, smink, politik, kultur osv. Barn/familj också men verkligen inte endast på något sätt. Varför umgås ni med så konstiga människor…
Men det är bara att kolla i ÖS. En enkel fråga om favoritfilm drar flera mammor upp något barnrelaterat. ”Min är Titanic, ska kolla på den nu tror jag när jag ammar min lilla, blir nog här ett tag hihi” eller ”Har inte tid med film, och när det väl blir så är det barnfilmer hihi” Exakt allt ska kopplas till barn. Så tråkigt att många inte kan se sig själva som mer än mamma. Men fint att höra att det finns undantag!
Jag trodde du menade IRL. Online verkar ju onekligen dra fram det värsta hos många människor, vad de än har för ståndpunkt.
Det var inte jag som skrev det första, men det är såklart både IRL och online.
Hmmmm… jag tänker: tråkig innan barn = tråkig efter barn. Intressant innan barn = intressant efter barn. Däremot kan jag ställa mig lite frågande till att det skulle vara mer ointressant att höra om en väns liv bara för den skaffat barn. Jag har ju vänner som ex pratar mycket om sitt jobb i samband med att de börjat på ett nytt eller liknande, eller bostadsrätter eller renoveringar som kanske inte motsvarar mina personliga intressen. Men hela poängen med att ha vänner är väl att lyssna på varandra och intressera sig för varandra. Kan liksom inte förvänta mig att en vän som skaffat barn inte ska prata om en så pass stor förändring i livet. Om jag tycker att en vän ältar / pratar FÖR mycket om nåt visst ämne, nä men då får jag väl ta upp det eller avsluta den relationen. Absolut hänt men det har varit relaterat till andra saker än barn.
Tyvärr inte alltid sant, intressanta/roliga kan bli ointressanta/teåkiga…
Hoppas jag aldrig träffar dig, snacka om att döma folk på förhand,
Folk som skaffar barn upplever jag är i hög grad rätt självcentrerade. Och detta drag förstärks bara av att ha barn.
”Jag ska ha barn för att de ger så mycket kärlek” Bara den klyschiga meningen som många säger. De vill ha kärlek, underhållning och något att göra, därför skaffar de barn. Lite så 🫣
Har aldrig hört nån säga så. Alla däggdjur vill väl föröka sig, så det är inte konstigt att de flesta människor vill ha barn.
Ok, men det finns många som säger så även om du inte hört det. Ja men skaffa du barn för att djur gör det.
Man menar väl inte bara ”ger” som i att få utan också att man själv har kärlek. Det blir mycket kärlek. Så är det iaf när barnen är små sen får man väl ta ansvar för hur det utvecklar sig.
Och självklart är det lustigt att alla tycker att ens egna barn är bäst och i meningen efter också slänger ur sig hur mycket de påminner om en själv. Men självcentrerade är inte riktigt samma sak och stämmer inte
Är dina föräldrar, mor- och farföräldrar självcentrerade? Så tråkigt för dig. Själv tycker jag att det är tvärtom, att man sätter barnen först.
Fast barnen skaffar ni ju för er skull. Ni skaffar ju inte barn för ”åh vad kul att dom får leva” eller något sånt.
Klart ni sätter barnen först, det är ett ”jobb”. Ni är föräldrar. Ni ska sätta barnet först.
Du, alla är självcentrerade, barn eller inte. (Eller själva barnen är ju de mest självcentrerade, haha)
Det tar bara olika uttryck. Är det mer självcentrerad att säga ”jag vill inte ha barn för JAG vill kunna göra annat” än att säga ”jag vill ha barn för JAG känner stark längtan och tror det ger mig mening”?
Föräldrar uppoffrar (oftast) för sina barn, men det finns många sätt att uppoffra på. I mitt fall: som fru, syster, moster, lärare, forskare, vän, djurvän, aktivist.
Var det inte så att Alexandra inte kunde få barn? Det var något hon pratade om för många år sedan har jag för mig?
Vet ej, men hon har åtminstone kunnat bli gravid vid två tillfällen (aborter) läste jag just.
OT men kan man något annat än älska Isabellas Löwengrips ”Jag skulle aldrig åka på en kryssning där man inte kan gå ut på varje våningsplan”.
Nej men alltså verkligen inte jag heller… 😅
Eller hennes ”Jag vill aldrig åka till Dubai”. Har varit i Dubai förut och satte sig nyss på ett plan till…Dubai.
OT: Klara Hammarström promotar sin lillasyster Annabels nya låt på tiktok. Som jag förstår det är hon inte ens 10 år och nya låten ”kissekatt” går alltså ”om du kommer hit inatt ska du få klappa kissekatt”. Vem tyckte den texten var en bra idé?
Jag har alltid uppfattat Alexandra som ganska bortskämd, bekväm och benägen att övertänka om sina vardagsproblem. Så det känns som det är där skon klämmer, inte de sociala medierna. Hon har helt enkelt ingen lust att anstränga sig, och det är ju verkligen ok. Då bör man inte ha barn i sitt liv.
Ja det är därför folk väljer bort barn, latmaskar som inte orkar! 🙄
Det finns så klart andra skäl också som man inte heller bör kritisera: medicinska/genetiska skäl, moraliska skäl, egna barndomstrauma osv. Vill man inte, så tycker jag inte att omgivningen ska klaga. Jag hoppas däremot inte att frivillig barnlöshet ökar på sikt totalt i samhället. För då är vi illa ute.
Man bör inte kritisera alls. En helt vanlig vilja att inte vilja ha barn är ett helt rimlig skäl. Precis man ska inte klaga eller ifrågasätta. Barnfrihet kanske du menar, barnlöshet kan de som vill men inte kan få barn inte göra något åt. Samhället är redan illa ute så att det föds färre barn är inte det största problemet. Många vill exempelvis växa upp och bli influencers, så inte att många av dagens ungdomar drömmer om samhällsbyggande jobb.
Vet du, om folk visste hur tufft det är med barn tror jag många skulle tänka om o inte skaffa barn. Särskilt flera barn. Alla är olika.
Vilken mardröm att skaffa barn och känna hur fast man är. Känner man sig fast utan barn så har man så många olika möjligheter. Men känna sig fast med barn, då är man fast.
När började den här bloggen att nästan bara handla om barn? Varje dag den senaste tiden har det handlar om influencers som är eller ska bli mammor, graviditet, barn och sociala medier eller huruvida man blir lyckligare av att ha barn eller inte. Kommentarsfälten känns också som Familjeliv. Samma ämnen och frågor, hela tiden.
Tror det är för att många av de största influenserserna (gud vilket ord haha) börjar komma in i en ålder där många skaffar barn, gifter sig osv ☺️ kanske läsarna också?
Det är sjukt tufft med barn och då har jag bara ett. Det är tufft för att det begränsar/förändrar mycket annat man gjorde i livet innan barn. Brukar säga till mina barnfria vänner att de inte missar något. Man kan ha ett superhärligt liv utan barn. Är också nöjd med bara en unge, på oss två föräldrar, för att även ha tid över för annat, t.ex. vårda relationen, få energi på annat håll etc. 🙂
Tänk, jag känner precis tvärtom. Har visserligen bara två men för mig är det helt obegripligt hur man aktivt kan välja bort att bilda familj.
Hundår det obegripligt att man inte vill ta hand om en annan person i 18+ år?!!! Hur är det obegripligt att man vill vara fri, göra vad man vill, hur man vill, när man vill?!
Haha hundår.. ”Hur är” ska det stå!
Nä, inga barn till denna utvecklingen världen går mot.
Så då skiter vi bara i allt istället och låter oss självdö? Världen har alltid varit en dålig plats på olika sätt, det är inte som att det är värre än någonsin nu.
Nej men skit ut fler barn så räddar du nog världen! Heja dig!
Ja det är värre nu. Självdö behöver vi inte eftersom vi människor förökar oss mer än vad moder jord klarar av. Däremot driver vi planeten, och alla medvarelser, mot en säker katastrof.
Vad spelar det för roll om människor som art dör ut? Varför bryr man sig om det? 😄
Människan är i grunden skapad för barnafödande då det är vårt sätt att föra generna vidare. Givetvis ifrågasätts folk som aktivt väljer att avstå från reproduktion (oavsett vilken anledning man uppger) då fortplantning är en av mänsklighetens mest grundläggande behov. Varför det plötsligt uppstod en ny frivilligt barnlös-norm (i alla fall om man ser till de sjunkande födelsetalen som aldrig tidigare i historien varit så låga som nu) är ju faktiskt rätt så anmärkningsvärt. Vi har alltid haft perioder av ”oroliga tider” o.s.v. Det kan knappast vara en ensam orsak, utan beror sannolikt på feministiska idéer, och ev även hormonstörande ämnen. Sorgligt om beslutet enbart tas utifrån nån slags identitetspolitik. Allt fler verkar sakna en biologisk klocka. Vad det beror på kan man bara spekulera kring.
Vilket svammel.
Svammel? Tycker det var rätt spot on.
Trodde det var Amanda först 😄
Hur vet du att det inte alltid funnits relativt många som inte hade någon lust/längtan att få barn, men inte haft det alternativet? Kanske har en del av dem isåfall valt att leva ensamma.
Det påminner om folk som tycker det är konstigt/onaturligt att folk är gay, det är ju inte (historiskt) bra för fertiliteten. Vi är faktiskt mer komplexa än att bara styras av den ”biologiska klockan”. De flesta har ju fortfarande detta driv, och framför allt gillar de flesta att ha sex, och det är ju lite så det funkar….
Forskare har ju kommit fram till att det inte är en biologisk drift dock.
Förstår inte alls varför man skulle behöva ifrågasätta det även om man tror på det? Man kan väl bara bete sig som en vettig människa och låta alla göra som de vill utan att kritisera ett sånt högst personligt val?
Tycker inte det finns nåt sorgligt alls med tex feminism som ger kvinnor möjlighet att välja om de ska skaffa barn eller inte…
Det är just det som är det intressanta, vilka är orsakerna? Jag tror de är många fler än bara ”feministiska idéer” och hormonstörande ämnen men säkert det också, inte minst hormonstörande p-medel som tar död på all lust. En hög känsla av frihet och oberoende och samtidigt ett orimligt beroende av att ”hänga med” i samhället och sin grupp tror jag också på, som gör att man aldrig känner sig ”framme” och redo för barn.
Föräldrar i Sverige ska vara tacksamma för allt som skattepengarna ger dem. Hur skulle det vara att få barn i andra länder? Ja jag tycker att föräldrar gnäller, klagar och kräver mycket. Häng mig högt 🤭
Att få barn är det jobbigaste OCH bästa som hänt mig. Första tiden med min son var hemsk men ändå har jag aldrig varit så lycklig. Jag har nästan aldrig ångest längre, lever mer i nuet och alla problem på jobbet eller i andra delar av livet har blivit så mycket lättare att hantera, det känns inte längre så viktigt i jämförelse.
Tråkigt om folk som bävar för sömnbrist och blöjbyten skulle välja bort det vackraste vi har.
Det vackraste för vissa… inte alla.
Det är ju mer än det, det är hela livsstilen. Efter småbarnsåren kommer annat. Mycket jobb och oro. För vissa känns det värt det, för andra inte.
För mig har allt sånt tyvärr blivit värre efter barn…
Fast det är sånt här som förstör. Att ni ska försöka få det till att det är det vackraste vi har, meningen med livet och så. Ni trycker verkligen ner personer utan barn. Inte konstigt att barnfria reagerar när man hela tiden matas med att man inte har något liv för utan barn är man värdelös blabla 🙄
Jag håller med dig helt och fullt!
Det är själviskt att skaffa barn men det är också själviskt att inte skaffa barn. Människan är självisk och det är inte konstigt? Man får göra det man vill, det är ändå helt omöjligt att vara alla till lags.
Jag vill jättegärna ha barn själv men tycker också att Alexandra får göra precis som hon vill och vad hon blir lycklig av! ☺️
Exakt, vi är alla själviska i en viss mån och det tycker jag man ska vara när det gäller ens eget liv!
Jag har barn. Och när jag ser hur mina vänner utan barn lever får jag typ.. lätt panik? Särskilt ett par som är 40+ och det festas hela natten och weekends i Berlin och Krakow och ny iPhone, bil och inredning varje år. Bara tanken på att hålla på så typ hela livet gör mig utmattad 🤣 tycker det är nåt väldigt fint i att livet automatiskt får ”säsonger” när man har barn. Får panik av tanken på 40 år till av samma liv liksom.
De har väl energi till det helt enkelt… Dock känns det ovanligt men good for them!
Jag får panik över att inte kunna fortsätta mitt härliga liv (och även göra nya saker), sällan man gör exakt samma bara för man inte skaffar barn 😄
Man gör ju inte exakt samma saker bara för att man har barn heller. Men de flesta jag känner som valt att inte ha barn lever som de gjorde för 20 år sen men med bättre budget för det de vill göra dvs dyrare sprit och resor och kläder typ. Annars minimal skillnad.
Ja alltså jag känner att jag aldrig kommer tröttna på mina fritidsintressen och att resa, hur skulle man kunna det? Finns ju hur mycket som helst att se och göra! Och tröttnar man finns massa annat.
Säsonger? Har inte andra det menar du?
Själv tycker jag familjeliv verkar enformigt och trist men vi är alla olika.
Automatiskt får säsonger sa jag. Inte som i sommar höst vinter vår utan ”småbarnssäsongen” liksom.
Säsong som varar flera år alltså? Det tycker jag ändå de flesta har ändå? Partners, boenden, byter jobb. Men om det är är viktigt för dig att det blir så tydliga skiften så är det väl bra.
Om man inte vill ha samma liv resten av livet så är det ju bara att ändra. Behöver man inga barn för. Det är en av tjusningarna med att inte ha barn, friheten.
Menar inte att du inte skulle skaffa eller de som vill inte ska. Men finns ju alternativ.
Behövs inga sociala medier. Räckte med att se vänner få barn och deras liv efter det för att se att det inte är något för mig. (De har inte några extraordinära problem även om det är tufft från och till och älskar sina barn).