Visa det här inlägget på Instagram

Jag håller faktiskt med Linn ”Tiingelinn” Andersson – till viss del i alla fall. Hat från anonyma nättroll förtjänar ingen, men det brukar vara mer till historien än så, historiskt sett.
Ibland tror jag att det skulle vara rätt värdefullt om hon lärde sig skilja på just ”näthat” och det som faktiskt är ”kritik”. Kritik som ibland – hold your horses, like E-type – framförs av fullt rimliga människor med både för- och efternamn, profilbild och en åsikt.

För när man valt ett yrke där man bygger sitt varumärke på att visa upp sitt liv (och sina barn), och dessutom tjänar pengar på det – ja, då får man nog räkna med att allt inte möts med hjärtan och piiiiiipiga-kommentarer.
Och nej, det betyder inte att det är okej med hat, men det är skillnad på ”du borde dö” och ”tycker du borde tänka ett varv till kring det här samarbetet med din bebis i bild”, men det behöver jag ju inte informera er om.

Linn har själv valt att ha med sina barn i både vanliga inlägg och reklaminlägg – redan innan de ens fötts. Det är såklart upp till henne. Men att sen beklaga sig över att folk har tankar om det? Det är lite som att kliva in i en påslagen bastu och sen beklaga sig över att man blir svettig.
Så precis som med all annan feedback/kritik är det upp till var en själv hur professionell man vill vara i sitt bemötande.

Vissa väljer att inte använda sina kanaler för att bemöta kritik alls – helt enkelt för att man inte vill fylla flödet med ”svar på tal”-inlägg. Jag jobbar oftast så själv för den som är intresserad.
Men det betyder inte att jag inte tar till mig feedback. Tvärtom. Jag lyssnar på det jag tycker är relevant och låter det påverka mitt arbete framåt. Däremot kommer jag inte att svara i inlägg efter inlägg på kritik, så vida det inte handlar om något exceptionellt.

Nu får jag väldigt sällan det andra kallar näthat – då jag förmodligen är världens tråkigaste person att näthata eftersom jag inte bryr mig – men även om jag skulle få det så skulle jag ändå inte fylla mina inlägg med texter om det och om hur dumma alla är. Vem orkar läsa Linns inlägg i längden, när man förväntar sig mötas av rosa tyllkjolar, tiaror och kanske en ny pojkvän om det vill sig väl?
Här inne vill jag skapa bra, tänkvärda, stundtals kritiska och roliga inlägg till er om högt och lågt från branschen, istället för att fylla flödet av svar på tal- och/eller samma gamla inlägg om allt hat jag anser mig få skickat till mig. Vem fan orkar läsa det??
Förstår ni hur jag menar?

Här undrar jag lite hur Linn tänker. För när ett inlägg om näthat följs av ytterligare ett, och ett till, så finns det en risk att till och med de mest lojala följarna börjar känna att… ”vi har hört det nu.”
Och när människor på nätet tröttnar, så klickar de ofta ”avfölj”.