”Det blir bättre” – Molly Rustas

Bildkälla: Jari Kantola/STELLA PICTURES // Vecka för vecka.

Molly Rustas andra graviditet utannonserades på ett lite annat vis än den första.
Den senaste bullen i ugnen föranleddes nämligen av att Molly och hennes fästman Ross gått skilda vägar, så Molly var singel när hon la ut ett inlägg om att hon väntade bebis nummer två. Bebisens kön avslöjade sedan den blivande tvåbarnspappan genom ett snabbt inlägg, kanske för att Molly inte skulle hitta köra det hela genom sin influencer-konverter och göra content av det?
Stressen och hormonerna kring allt det här har lett till att Molly drabbats av stresseksem, någonting hon pratar om i sina avsnitt av ”Vecka för vecka”.
Hur mycket utslagen än kliar och svider så verkar Molly ha en positiv inställning till alltsammans:

Molly, som nyligen gick in i vecka 36, försöker ta det hela med ro och säger följande i sin video:

Det är inte så himla kul, men man får bara se det positivt. Det kommer bli bättre.

https://www.youtube.com/watch?v=fa6ZksVTefY

Att vara utan längtan

Idag är första dagen på vårterminen. Även om termometern visar -12 och jag sitter här på ett café med grönt ingefära-te och jobbar i tjockstickad tröja så är det början. Ner med pannan i allt det nya och när vi tittar upp kanske dikena kryllar av krokus.
Det är en speciell känsla att vara utan längtan. För om jag ska vara ärlig vill jag inte vara någon annanstans än här prick just nu. Den första dagen, ren och blank. Det är då man byter nummer, skriver rubrik, drar penseln på en vägg och tittar in i de där ögonen på en nyfödd. Så nytt, spännande, rent. Men ändå bekant på något vis. // Elsa Billgren

Det är en speciell känsla att vara utan längtan, skriver Elsa. 
Kan ni identifiera er med den? Jag både kan och kan inte, på en och samma gång. Jag vet inte om jag någonsin varit utan längtan. Jag trodde inte det, men ju mer jag älskar det jag gör, ju mer älskar där jag befinner mig i denna stund, desto mindre längtan efter annat finns där.

Tänk att vara helt utan längtan. Det måste vara en frihet, men på samma gång, är man då inte rädd för att bli uttråkad? Eller är det när man blir nöjd eller uttråkad som längtan väx till liv igen?
Det låter mer som någonting jag skulle vilja ha. Att våga längta, samtidigt som man är helt i nuet och njuter av det man gör. DET skulle jag vilja gå en kurs i. Tror ni de har någonting sådant på Bara Vara? Vågar man be om en rabattkod?

Inte va den som är den, men…..

Måndag och en vecka kvar av min ledighet. F har börjat jobba igen, men jag och Henri är lediga lite till. Måste säga att jag längtar lite efter rutiner och vardag ändå. Det ultimata vore om jag kunde lämna Henri på förskolan för att äta lunch och sova, sen hämta honom igen. Då hade han fått i sig mat, sovit och jag hade hunnit ikapp mitt liv. De gör ju något magiskt där så att han både äter och sover utan problem. // Egoina

Egoina skriver om det ultimata upplägget för när hennes son är på förskolan. Hon skriver att det ultimata upplägget vore om hon kunde lämna sonen på förskolan så att han äter och och sover, vilket han inte alltid verkar vilja göra hemma. Sova alltså…
Jag tänkte tvärt om, och kom på att det är mycket roligare.
Ja, tanken att Egoina alltså lämnar sonen på förskolan för att sedan själv äta lunch, kanske sova lite, fixa naglarna eller träna – ni vet, så som influencers gör i Stockholm hela tiden – under parollen ”jobb”. 😉 Visst låter det tokigt?

Kanske är det andra regler där hon bor, för annars låter det som en helt vanlig dag i en influencermammas liv i Stockholm, eller hur?
Am I wroooong, people?

My Martens om sitt medfödda hjärtfel

Bildkälla: My Martens Instastory

Bild 1: Den här undersökningen har jag haft framför mig ett tag… Jag ska erkänna att jag är extremt nervös för själva undersökningen.
Bild 2: Jag ska undersöka hjärtat med ultraljud via matstrupen. Bara tanken på att gå ner med en kamera i halsen känns obehagligt och olustigt.
Bild 3: Men… Jag har ett litet medfött hjärtfel som hittills aldrig varit något problem. Men vid den sista undersökningen så bestämde dom att jag behöver göra en grundligare uppföljning och följa upp en liten förändring. Tänk ändå vilken fantastisk sjukvård ändå. ? ❤️

I en video berättar My efter hemkomst att läkarna såg det de trodde sig sig har sett tidigare, och att det kommer leda till en vidare utredning av hennes hälsa men att läkarna inte hunnit titta på alla bilder och så än utan det var vad de direkt kunde se på ultraljudet.
Då får vi önska My och hennes hjärta ett krya på sig så länge då!