Kissimurran diskuterar svettigt hår inne på sin blogg och det känns som att vår befolkning verkligen är delat i två läger här – de som skiter i vilket och de som hellre skulle sjukskriva sig än att gå till jobbet/skolan med halvflottigt hår.
Jag tillhör den första gruppen helt klart.

Jag är totalt ointresserad av mitt hår. Det är långt, tjockt och jävligt varmt och är det tillräckligt skitigt så behöver jag inte ens en hårsnodd för att sätta upp det utan det samlas som en gojs på huvudet…
Nej, skämt å sido – så illa är det inte men när vi var ute på landet nu i påskhelgen så gick jag nästan in för att vara så äcklig som möjligt. Magnus badade i havet men jag sticker inte i så mycket som en lilltå om det är under 23 grader så jag äcklade loss i min ensamhet.

När min svägerska erbjöd mig torrschampoo så var mitt hår så pass smutsigt av skog, släpande av ris, vedhuggning, eldning och allt annat primitivt vi ägnade oss åt att det inte gick att använda. Det blev mest en smet av allt ihop – en härligt rökluktande gegga i hårbottnen med inslag av granbarr.
Mumma..

Kan väl säga som så att vi låg inte jättemycket den helgen. 

Vilken grupp tillhör ni? Skiter i vilket-gruppen eller sjukskrivningsgruppen?