
Om det är någon som förstår vad Mogi menar med den här texten på en video där hon spelar biljard – hojat!

Vad tror ni det är som Nicci jobbar på?

Stavfel eller rage bait?


Om det är någon som förstår vad Mogi menar med den här texten på en video där hon spelar biljard – hojat!

Vad tror ni det är som Nicci jobbar på?

Stavfel eller rage bait?


Jag såg det här inlägget när jag var inne på Facebook och måste fråga vad ni anse om saken.
Person A har skrivit i en grupp ”Varning för bedrägeri” om hur hon lånat ut 400 kr till person B i en ”swishgrupp”. Nu skriver person A att person B kommit med lögner i en vecka och att hon nu inte svarar alls.
Exakt vad dessa gruppen går ut på vet jag inte, om man googlar så finns det olika upplägg, men om jag ska gissa så tror jag att medlemmarna hjälper varandra med kortsiktiga lån om man inte riktigt får pengarna att räcka någon månad.
I kommentarsfältet under inlägget ifrågasätter många att hon lånar ut pengar till en komplett främling och vissa skriver att hon får skylla sig själv. ”Är huvudet dumt får plånboken lida.”
Är det här en ny företeelse?
Och får man inte lite skylla sig själv om man lånar ut pengar till en komplett främling – som även har flera domar mot sig ska det visa sig.
Jag skulle nog aldrig erkänna att jag gått på en sån här blåsning, utan hade dragit på mig dumstruten och marscherat runt hemma i vardagsrummet för att sedan förpassa dessa 400 kr till en menat grupp vid namn ”visdomspärlor från livets hårda skola”. Inte hade jag skrivit i en grupp om bedrägerier och försökt få det att låta som att jag inte får skylla mig själv.
Vad säger ni?


Amilia Stapelfeldt postade två Instastories idag – som jag såklart delade vidare direkt.
Där riktar hon strålkastarljuset mot sin tidigare chef Isabella Löwengrip och hennes senaste paradgren: att bjuda upp precis varenda redaktion till dans. Och ja, hon leder och medierna svansar snällt efter, gärna hela vägen till förstasidan.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: det här känns som en déjà vu från “världens mäktigaste affärskvinna – in the making”-eran. Ni vet, när Isabella inte bara var huvudperson i sin egen framgångssaga utan också råkade sätta käppar i hjulet för andra. Som när Kerstin Hessius – med en faktiskt tung meritlista – fick “dela” ett pris med Isabella. Inte för att prestationerna låg på samma nivå, utan för att ”någon” räknade ut att 1,5 miljoner unika bloggläsare i veckan är en rätt trevlig PR-kanal. Plötsligt handlade det mindre om tyngd och mer om räckvidd, och det hade det ju varit. Om det var sant vill säga, vilket det inte var. Det var inte ens nära.
Vad tror ni Isabella kommer ställa till med härnäst?
För hon har knappt börjat…det är jag i alla fall helt övertygad om.
