Jag kommer testa att tidigarelägga Öppet Spår till 18:30 efter önskemål. ?

La upp denna lista på instagram som min variant på vecka 30 och alla andra preggos feelade mig verkligen vilket var så skönt. Det är alltid skönt att känna sig mindre ensam. Så tack till er som kunde stämma in på några eller alla punkter. Vi får kämpa vidare! Och det gör så mycket att känna att man verkligen inte är ensam.

Sedan fick jag ETT dm från en kvinna som tyckte att det var konstigt att skriva en lista där allt var negativt och att även hon hade det tydligen tufft i slutet av sin graviditet men att hon hade tyckt att det var ännu värre om hon skrev ner det.. Så det tyckte hon var så konstigt att jag hade gjort.
[…]

Jag kommer aldrig ljuga för att behaga någon annan. Speciellt inte när jag vet att jag faktiskt hjälper tusentals genom att vara just ärlig och att man kan få känna sig mindre ensam. // Gabriella Joss Possler

Gabriella Joss Possler har postat en lista på allt som hon hatar med att vara gravid, och det var sannerligen ingen kort lista.
Enligt Gabriella så var det många som uppskattade hennes lista när hon delade den på Instagram, men inte alla.
En kvinna skrev till Gabriella att hon tyckte att det var konstigt att skriva en lista där allt var negativt. Hon hade tydligen också haft det tufft i slutet av sin graviditet men ponerade att det hade blivit ännu värre om hon satt sina tankar och känslor på pränt.

Gudars skymning, jag har aldrig känt mig mer övertygad i mitt val att leva barnfritt (biologiska barn då alltså.)
Jag tycker det enda man hör om barn levereras med både gråt, klagan och tandagnisslan.
Man får aldrig sova, småbarnsåren tar knäcken på relationen, det är stökigt och rörigt överallt, man längtar efter egentid eftersom man aldrig får det och det enda man pratar om är blöjbyten, hur ofta man behöver tvätta, kaosartade mornar när barnen ska till förskolan mm mm mm.
Det är ju inte som att det säljs in som särskilt lockande om jag ska vara ärligt, utan det låter mer som att småbarnsåren förstör ens liv typ. Frågar man någon hur det är att vara förälder så är det alltid det här negativa man får höra. Varför kommer det alltid först? Varför inleder aldrig en småbarnsförälder med allt som är ”maaaaagiskt” med att ha barn?
Jag tror jag håller mig till hundar. Om någon frågar mig hur det är att ha hund – eller bonusbarn för den delen – så inleder jag inte med det påfrestande i att ha hund, utan berättar ju istället alla fantastiska och härliga saker som det innebär att ha hund, men så gör fan inte småbarnsföräldrar.
Ja ja – ”INTE ALLA SMÅBARNSFÖRÄLDRAR” men tame fan många av dem!

Texten på bilden om den är svår att läsa:

Anteckningar vecka 30

• Blir akut kissnödig hela tiden och måste även gå upp på nätterna och kissa konstant ?
• Kan inte ligga på rygg, blir helt kvävd och yr direkt (trycker mot kroppspulsådern).
• Kan inte sitta skönt då bebisen trycker sönder magsäck, revben och allt annat uppåt ?
• Och på tal om det – äter jag lite för mycket så får jag andnöd i min egna kropp. Blir liksom helt fullt i magen och kan knappt andas.
• Ligger eller sitter jag lite fel eller för länge i samma ställning eller är igång för mycket, bär Kenzo för mycket osv så kan jag knappt gå sen på grund av foglossning.
• Smärtor i blygdbenet konstant oavsett om jag står eller ligger, ilar och strålar och gör så ont ?
• Då ska vi inte ens prata hemorrojder, svamp i underlivet osv ? har inte jättestora problem men allt är bara svullet, ont, ömt och är ett rejält tryck nedåt från bebis.
• TRÖTT, skulle kunna sova dygnet runt men går ju inte med tre barn, jobb osv ??‍♀️
• Så ömma bröst och bröstvårtor + brösten har blivit ENORMA ??
• Är så svullen i ansiktet, speciellt på morgonen.
• Vägar nu 78 kg, bryr mig inte om vikt och tycker inte det syns heller då jag bara fått mage typ MEN känner av dessa 17-18 extra kg rätt mycket om man säger så. Är så tungt att bara vara i min egna kropp just nu ??‍♀️
• Inga bristningar fortfarande, men fått några celluliter på rumpan, bryr mig inte alls men…