För ett tag sedan hade jag en intressant diskussion med en person som frågade varför vi inte skapade ett Instagramkonto till tjejerna och ”slussade in dom”. Att det skulle generera pengar och att vi som föräldrar skulle göra dom en tjänst inför framtiden.
Hela mitt inre skrek nej. Det skulle inte alls kännas rätt och att det skulle innebära att jag som förälder verkligen passerade gränser. Det är inte mitt val att ta, och dessutom så står jag kluven i när jag ens skulle tycka att det är okej för tjejerna att skapa en Instagram eller Facebook.
Vad dom vill syssla med när dom är äldre är deras val, men jag som mamma får vara med och påverka om och när deras egna sociala kanaler skulle ta form.
Har dina barn Instagramprofiler? Om ja, hur funkar det, vad har ni satt upp för regler? I vilken ålder vill kids ha sånt? // Paula
Intressant inlägg Paula skriver på sin blogg. Jag har valt att plocka ut en del av det som handlar om barn och egna konton på sociala medier eftersom jag tycker att det är både det mest intressant men också viktiga att prata kring när det kommer till barn.
Jag tycker det är STOR skillnad på att låta sina barn ha stängda konton på exempelvis Instagram och att låta sina barn ha öppna konton med ambitionen att få så många följare som möjligt för att kunna tjäna pengar på det eller liknande.
Det borde finnas en grundkurs för föräldrar att gå före de låter sina barn skaffa sociala medier, där de lär sig hur man gör för att behöva godkänna alla appar ens barn vill ladda hem, hur man ställer in ”privat” inställning på sociala medier-appar, hur man gör för att kunna kontrollera vad som händer på barnens konton, vilka appar som har högst sannolikhet för dick-pics, om man kan skicka anonyma meddelanden (som ofta leder till hat) osv…
Detta BORDE alla föräldrar veta FÖRE de låter sina barn ladda hem och skaffa sociala medier.
De flesta föräldrar förser sina barn med reflexer, hjälm och mobiltelefon för att skydda och hjälpa dem ifall de råkar ut för någon fara, men släpper samtidigt ut dem i det gränslösa ingenmansland som är internet utan minsta guidning, hjälp eller vakande öga.
Det är ofattbart för mig.
Hur tänker ni kring det här?
Andra tycker kanske annorlunda än du, men respektera allas sätt att resonera på. Kanske finns det till och med någonting att lära här som du inte visste?
