Den där när man sitter i godan ro och skrollar igenom bloggar och plötsligt ser någonting som får en att hajja till.
Någonting som sticker ut så pass mycket att man behöver dubbelkolla vilken blogg det är som man faktiskt är inne och läser på.
Tidigare idag skrev jag ett inlägg om hur potensmedlet Cialis verkar ha marknadsförts och sålts på Löwengrip Invests svenska sida – ett något otippat innehåll om du frågar mig, men inte lika otippat som det här. Vi får se om ni håller med mig…

Det är löning, fredag och jag är i Köpenhamn. Kan bli farligt hehe. Såg en klänning igår som har allt jag önskar, men den kostade 3000 danska och där sätter jag nog stopp. Att Acne-byxorna kostade så kan jag leva med, men klänningar har jag ju en miljard av. //Elsa Billgren

Byxor? BYXOR?
Nu har det alltså skett? Elsa Billgren har köpt ett par byxor, det första paret på 15 år och någonstans känner jag att det här är ett statement, så mycket större än bara ett klädesplagg där benen hålls åtskiljda i två tygrör istället för att samsas under en kjolen som vore den ett paraply på en regnig dag.

Vem är hon ens längre, den där Elsa?
Jag känner att grundfundamenten i det jag trodde mig veta om människorna jag skriver om inte känns alls lika solida längre, för om kan Elsa Billgren köpa byxor så finns det ingenting som säger att Therese Lindgren inte kommer beställa in en råbiff när hon går på lokal nästa gång.
Ingenting känns längre som FÖR osannolikt, så innan vi vet ordet av har kanske Bonnier/Tailsweep offentliggjort Isabella Löwengrips statistik på Ocast som utlovat?
Fast nä, det är fortfarande FÖR osannolikt.

Jag spår en Lindgrensk råbiff före en Löwengripsk statistiktransparens alla dagar i veckan.