Grön av avund på Englas garderober

Engla visar upp hur hon rensat och sorterat i sitt showroom, och jag fastnade på första bilden, vilket är den här ovan.
Hur mycket plats har man inte om man kan låta linnen hänga på galgar och ta upp en halv garderob?
Jag är GRÖN av avund. Själv knölar jag ner trikålinnen och t-shirts i trådbackar, lådor eller egentligen var som helst där de får plats, medan upphängning på galgar endast är för klänningar och lite finare plagg.
Jag inser när jag skriver detta, att min garderob har lite av en hackordning där bara de finaste plaggen får hänga på galgar.
Och på tal om galgar..
Jag misstänker att det är samma monster som äter upp en strumpa i varje par i tvättmaskinen, som äter galgar när ingen ser.

Jag har aldrig någonsin varit med om att ha för många galgar, någonsin. 
Det spelar liksom ingen roll hur många galgar jag köper hem (sist köpte jag 80 st på Rusta <– ej spons) för det finns ändå inte tillräckligt av dem nästa gång det är dags att hänga upp tvätten.

Det kan OMÖJLIGT bara vara jag som har det här problemet.
#inteallagalgar

Ps. Ja, det här var ett helt inlägg om galgar, men så blir det ibland. 😉

Välkommen till ”vanlis-världen” Isabella

Anna som har lagat mat här har fått sluta. Det är en av många förändringar som väntar.

[…]

Mitt största mål genom krisen är att inte behöva säga upp personal (mer än ovan) så det är det jag kämpar för. Jag har inget problem heller att byta bostad och börja om. ///2019/10/14/nar-man-minst-behovde-det/

Kocken Anna har fått gå från Isabellas hemma-team, vilket betyder att hon och barnen antingen kommer leva på Mamma Scans köttbullar och makaroner eller på hämtmat, dag ut och dag in.
Trots att hon skriver att hon inte vill göra sig av med fler anställda än just kocken Anna så tvivlar jag på att så är fallet.
Eller tror ni att Isabellas nya VD på det här sjunkande skeppet ser en MUA och stylist som någonting nödvändigt som Isabella kan fortsätta lägga pengar på?

Isabella hintar även i sin blogg att hon kanske kan komma att behöva sälja sin vräkiga Lidingö-villa, komplett med halvfärdig pool och allt.

Med tanke på hur sällan hon faktiskt befinner sig i huset så har jag aldrig riktigt förstått varför hon köpte det från första början.
Eller nej, förlåt…
Jag vet exakt varför hon sålde huset hon och Odd bodde i. Det är av samma anledning som Isabella hoppade av serien ”Being Bella”, i alla fall om man ska tro den här känslomässigt stabila, resonabla och sakliga personen som smitit in i mitt kommentarsfält igen.

PÅ GRUND AV MIIIIIG!!
Isabella lusläser förmodligen min blogg för att se hur jag tycker att hon ska agera i olika situationer! Not!

När Jon och Janni köpte sitt nya hus i Marbella så skrev jag det här inlägget och när Isabella bloggade om sin nya Lidingö-villa så publicerade jag det här inlägget där jag undrar vad mer jag kan få henne att göra.
Ett uppenbart skämt för alla och envar – förutom för den stackarn här ovan som tog mina ord för sanning.
Hen tror alltså på fullaste allvar att Isabella sålde sitt hus och köpte det nya på grund av de två inläggen här ovan.
Samma sak med hennes realityshow. 
Jag var inte helt såld på konceptet när Isabella berättade om serien och på grund av det jag skrev ska hon alltså – enligt kommentaren här ovan –  ha hoppat av serien utan att meddela berörda parter. De fick läsa om det på Isabellas blogg, samtidigt som alla andra. Det uppskattades inte av Perfect Day Media kan kan jag meddela.

Så jag har alltså fått Isabella att både sälja sitt hus och hoppa av sin serie, enbart på grund av vad jag tycker i min blogg?
Om inte det gör mig till världens mäktigaste kvinna så vet inte jag…

Hade jag varit Isabella så hade jag nog nästan blivit lite kränkt av kommentarerna här ovan som menar att Isabella inte kan fatta några egna beslut utan bara gör som jag säger eller tycker här i bloggen.
DET är ju en jäkla förolämpning mot Isabella – att hon marginalseras ner till ett viljelöst mähä som fattar alla sina viktiga livsbeslut baserat på vad jag eventuellt tycker om saken.
Snacka om att nedvärdera och förolämpa den stora idolen Isabella.

Ny internationell standard gör det lättare att jämföra poddar

Det där med att mäta, räkna och ranka poddar har inte varit det enklaste alla gånger, men det ser ut att ändras nu. Äntligen!
Poddindex lanserades 2017 för att bringa ordning i hur många som faktiskt lyssnar på poddar i Sverige, och togs fram av den svenska gruppen bestående av Sveriges Annonsörer, Sveriges Radio, Acast, Bauer Media och NENT Group som en egen svensk mätstandard för podcasts.

I ett pressmeddelande från Sveriges annonsörer meddelas nu att Interactive Advertising Bureau (IAB) tagit fram en global standard för poddmätningar (IAB Podcast Measurement Technical Guidelines Version 2.0). Den svenska standarden för Poddindex följer redan idag till stora delar riktlinjerna från IAB, men planen är att alla företag ska följa den nya standarden (Poddindex 2.0 enligt IAB:s nya standard) senast i januari 2020.

– Podcastmarknaden och annonsmarknaden är global och det är därför viktigt att det finns en transparens och en jämförbarhet även mellan länder. Med den här standarden är det inte bara möjligt att jämföra podcasts i Sverige utan även internationella podcasts som följer samma standard. För globala annonsörer skapar detta en trygghet när man ska investera i det heta ljudmediet, säger Peter Mackhé, medieexpert på Sveriges Annonsörer.

Förändringen kommer framförallt att påverka siffrorna för lyssningar då IAB.2.0-filtreringen för lyssningar skiljer sig från mätstandarden för Poddindex. När det gäller räckvidd tyder Sveriges Annonsörers mätningar på att siffrorna kommer att ändras marginellt.

– Under övergångsperioden i slutet av 2019 kommer vi att ha en mix mellan befintlig Poddindex-standard och IAB 2.0-standard. Detta kommer att påverka jämförbarheten mellan de olika aktörerna på Poddindex. Vi kommer att informera löpande om när de olika aktörerna går över till IAB 2.0. Under 2020 kommer alla siffror på Poddindex vara enligt IAB 2.0-standard, fortsätter Peter Mackhé.

Det här var kanske inte det roligaste inlägget att läsa kl 21, men ack så viktigt.
Transparens är A och O för en bransch seriositet och att implementera globala system kan leda till internationella kampanjer som inte riktigt fungerade tidigare.

Men…för att ni inte ska gå och lägga er med abstinens så kommer här två Paradise Hotel-relaterade nyheter.
Först vill jag gratulera Kristian Täljeblad och Anna Pankova som förlovat sig, och Robin Mos som avslöjar att han ska bli pappa!!!  TJOOJOOO!

Isabella Löwengrip krisar vidare

Enligt bloggen går Isabella Löwengrip in i sin tredje krisvecka och jag kan inte låta bli att undra över vad den här krisen handlar om.
Är det Löwengrip Beauty som krisar eller Isabella, privat via Löwengrip Invest? Eller båda två? Den ena som ett resultat av den andra?
Inget av alternativen känns ju direkt osannolikt.
En stor del av personalstyrkan på Löwengrip Beauty har sagt upp sig, samtidigt som Isabella verkat ha fullt fokus på Löwengrip Invest där hon praktiskt taget sprätt pengar omkring sig som om det inte fanns någon morgondag eller botten på sin kappsäck med guldpengar.
Med tanke på att Veckans Affärer utnämnde Isabellas till mäktigaste kvinnan i affärsvärlden förra året så tänker i alla fall jag att Isabella har koll på sin ekonomi och vilka typen av investeringar hon kan göra, men hon verkar ju ha blivit helt tagen på sängen när den nya VDn slutligen drog i nödbromsen.
Det här måste ju ha varit en nedåtgående trend under ganska så lång tid som jag inte förstår hur Isabella kan ha missat. Missat eller vägrat acceptera kanske?
Ni vet så där som vissa gör när de spelar poker eller roulette. Man satsar sina sista slantar på ett bräde för OM man vinner så är man liksom back in the game.
Satt Bella in i det sista och väntade på den storvinst som skulle kunna få henne på rätt köl igen, och när den uteblev så fanns det inga pengar kvar?

Det är så klart rena spekulationer, men lite så här måste det väl nästan ha gått till, med tanke på att Bella pratade lägenhet i New York, privatplan och stora kunder ena dagen för att nästa dag tvingas avblåsa alltsammans som del av en stor kris.

Nu kör vi: tredje veckan. Sälja av i min depå, leta kostnader och jobba för nya affärer. //Isabella Löwengrip

Leta kostnader?
Uj uj, det kan inte vara kul för henne med tanke på att de flesta av hennes kostnader som är rent ut sagt slöseri med pengar kommer från de attribut som hon använt sig av för att måla upp bilden av sig själv som en extremt framgångsrik affärskvinna.
När det nu visar sig att det inte finnas någon framgång, så känns det mest som att Isabella lekt ”dress up” i sitt stora dockhus på Lidingö. En lek som verkar ha kostat henne enorma summor pengar, utan att generera någonting tillbaka och där står hon nu, utan varken pengar eller möjlighet att ens fejka sin framgång längre.

Så tolkar jag det, men hur tänker ni?