Vad vore egentligen filmens ”Christian Grey” utan alla sina pengar (och ev. snygga utseende)?
Jo, en känslomässigt störd man med extrema mamma-komplex, som lustfyllt slår sina sexpartners med diverse olika tillhyggen för att de påminner honom om hans prostituerad mamma.
Enbart kvinnor som på riktigt tror att deras kärlek ska vara det som ”räddar” denne minst sagt uppfuckade man kommer ge honom ett andra ögonkast, allt medan resterande kvinnor försvann likt en avlöning i samma sekund som de insåg att hans bankkonto var lika välfyllt som Systembolagets hylla för rosévin, dagen före midsommar.

Christian Grey är alltså både snygg OCH rik, men vad händer om man tar bort den ena eller andra parametern här?
Vilken kombo tror ni flest kvinnor väljer?
Snygg men fatting?
Rik men ful?
(Ja, givetvis kan man även vara både ful och fattig eller snygg och rik (Som Mr Grey) men det passar inte in i den poäng jag försöka göra här)

Så vad är det då för poäng jag försöker göra här?
(Notera! MIN poäng om ett fenomen jag kom att tänka på när jag satt och skrollade igenom mina sociala medier och några kärlekspar dök upp som nog många, oförtjänt skulle vilja sätta en ”gold digger-stämpel” på.

Men poängen då.
Jag tror de flesta hade valt ”rik men ful”(eller mäktig men ful) och sedan haft en affär vid sidan om med den snygga men nobbande fattiglappen, men det är så klart enbart en spekulativ gissning från min sida.
På samma vis som en man verkar bli snyggare och snyggare i samma takt som hans bankkonto växer, växer även kvinnors kärlek proportionerligt.
Växer…eller minskar, någonting vi bevittnat konsekvenserna av på första parkett.

Isabella Löwengrip offrade nämligen sin dåvarande pojkvän H i samma sekund hon fick reda på att han gjort ett gäng felinvesteringar som Day Trader och nu hade skulder upp över öronen.
Som extra krydda på moset så lät hon Expressen hänga ut honom på löpet med lögner om att gangsters kommit hem till henne på jakt efter H och att han indirekt utsatt henne och barnen för fara. Detta visade sig inte vara sant, men då var skadan för länge sedan redan gjord.

Ett perfekt exempel på kravställd kärlek som bara existerar om vissa parametrar uppfylls – bland annat att han har fett bankkonto som han kan köpa saker för att skämma bort sin kärlek med, exempelvis en Bentley och en klocka från Patek Philippe.

Nu är Isabella istället tillsammans med en 52-årig miljardär där hon slipper oroa sig för dörrknackande gangster-indirivare och annat löst folk på jakt efter en skuldsatt pojkvän. 
Men vad tror ni?
Hade Isabella varit lika kär i den nya pojkvännen och benägen att flyga ner till honom i Göteborg varannan vecka om han haft ett ”vanligt” jobb och bott i en etta med sovalkov i Biskopsgården?

En berättigad fråga med tanke på att pengar var en direkt avgörande faktor i Isabellas förra förhållande…

https://www.instagram.com/p/B2M8QW4CMip/

Tror ni Molly Rustas hade varit precis lika kär i sin svinrika pojkvän som hon nu, om det visat sig att han var pank och varken kunde jet-setta runt jorden med henne på lyxresor eller köpa dem en lägenhet för 25 miljoner kronor?
Hade hon ens gått på en dejt med honom där på Ibiza, om han bjudit ut henne i samband med att han gått av sitt skift som receptionist på hennes hotell?

Givetvis finns det exempel där mannen i fråga är betydligt yngre än sin influenciska partner, men inga av dessa kvinnor är miljardärer så teorin faller lite platt här tyvärr.
Camilla Läckberg är väl det närmaste man kan komma, sett till pengar men jag tvivlar på att Simon – som är 13 år yngre –  tog henne enkom för deckar-pengarna.
Annars har vi Anitha Clemence och hennes pojkvän Joel som det skiljer 11 år mellan. Inte heller så ”gold diggit” om du frågar mig.
Det finns säkert fler exempel med både yngre flick och pojkvänner, men dessa två är de exempel ni tar upp allra mest i kommentarsfältet.

Ett minst sagt märkligt fenomen, eller är det någonting genetiskt i oss kvinnor från lågt tillbaka?
Att hitta ”en provider” som garanterat kan ta hand om oss och alla de barn vi förväntas bära runt på och föda, och om han inte kan det så måste vi hitta oss en ny?

Hur vågar någon påstå att det här är någonting annat än ren och äkta kärlek utan baktankar eller strategi?