Desperation?

Jag hoppas att Marison Was får en fet lön från Löwengrip Invest för sitt idoga miljöarbete som CSR-manager och för att behöva hänga med sin chef 24/7 som någon typ av jourhavande kompis.
Vad är det med influencers och deras behov av att alltid bli bästa kompis med sin personal?
Som ni kan se i videon längst ner så verkar Marisol Was fått tydliga instruktioner om hur hon ska gå och filma Isabella på bästa och mest effektfulla vis till Instagram. Det är bara FÖR mycket!

”Marisol, stå långt bort och filma min röv när jag släpper handduken så man verkligen kan se att jag är naken och kom sedan närmare och filma mig igen när jag simmar omkring naken.”

Det måste varit detta Marisol drömde om när hon pluggade i Lund och levde på studielån, snabbmakaroner och billig öl.
Vem drömmer inte om att få föreviga sin kvinnliga chef ”naken” som del av en ytterst tveksam Instagram-strategi?
Jag skriver ”naken” då jag är relativt säker på att Isabella har en hudfärgad baddräkt och att det är filmat så här för att folk ska TRO att hon är naken.
Jag tycker nästan det är ännu värre än att faktiskt bada naken, att sitta och planera och kalkylera hur de ska lura Isabellas följare på bästa sätt för uppmärksamhet och klick. (Hey, jag föll ju också för den)
Jag undrar om de åkte och köpte en hudfärgad baddräkt på vägen till sin destination eller om Isabella redan hade en ?

I den mörkaste av kriser så finns det ändå alltid tid och energi till att skapa content.

[YouPlaySinglePlayer video=”1411,1847,315600″ ap mute yot ]

Ps. Nu ser jag extra mycket fram emot Calle Schulmans nästa parodi. 🙂

PS: Försvann alla hotbilder mot Isabella samtidigt som hon gjorde sig av med sitt hemmateam?
Här har vi nämligen en kvinna som var tvungen att byta kontor då säkerheten från garaget upp till skrivbordet kunde garanteras, och som nu är ute och knallar helt själv i skogen på Lidingö. I timmar.
I början hade hon hörlurarna i öronen och lyssnade alltid på något – vilket är toppen då man inte hör vad som händer bakom en, typ om det kommer någon eller så.

Hotbilden ser ut att minska i takt med att Isabellas luftslott fått pyspunka, vilket möjliggör för dessa uppfriskande skogspromenader på egen hand.
Hot och livvakter kommer med största sannolikhet dyka upp igen på Isabellas blogg, då med ett av henne omskrivet narrativ som hon senare kommer kunna slå mynt av.

Öppet Spår – FÖRLÅT FÖR SENT INLÄGG!

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts…

Ska Kenza släppa en kollektion barnkläder?

Det verkar onekligen så om man ska tro Kenzas Instagraminlägg…
Frågan är om hon skapar upp en matchande kollektion till mamma och barn så som Gina Tricot gjort, och är det i så fall för Ivyrevel eller är det för ett redan etablerat märke för barnkläder?

Åh, drömmen vore ju att få ta fram en hund och katt-kollektion, men jag är inte säker på om världen är redo för det än. En hund och katt-kollektion med Bloggbevaknings-merch.
Vem skulle INTE vilja ha det liksom? 😉
”One day you’re in…and the next day..you’re OUT!”

Karin ”Kajjan” Andersson släpper bok om kroppspositivt föräldraskap

Från pressmeddelande från Bonnier:

Kanske känner du mest igen Karin ”Kajjan” Andersson från inlägg jag skrivit om Gardet och allt drama som omgivit projektet sedan start?
”Kajjan” var ansvarig utgivare när Cissi Wallin hängde ut en 16-åring på Gardets Instagramkonto och valde att strax efter det hoppa av .

Sedan dess har hon fokuserat på annat, så som sitt författarskap för att skriva klart boken ”Livsviktigt : en handbok i kroppspositivt föräldraskap.”
I boken kan man läsa hur ett tjockt barn blev en ätstörd ungdom som efter många år av ätstörningar, självskadebeteende och kroppshat landade i en kroppsaktivists accepterande kropp.

Det är klart att det har varit tungt att skriva passagerna om mitt eget kroppshat och mina år med ätstörningar och självskadebeteende, men samtidigt har jag processat den här tiden så länge. Nu hoppas jag att boken leder till att vi börjar prata mer om de här frågorna och att vi tillsammans lägger till de insatser som behövs för att våra barn ska få en friskare framtid. Det är aldrig för sent att få en sund relation till sin kropp. Däremot är det hög tid att vi slutar föra över ätstörda beteenden och vikthets på våra barn! //Karin ”Kajjan” Andersson

”Kajjan” hade releasefest för boken igår så den finns ute att köpa för den som är nyfiken.
En trevlig och nödvändig motvikt till alla rabattkoder på fillers, näshyvlingar, silikontuttar och rövar som cirkulerar och påverkar människor utan att man ens inser det själv.