Be för mig!!!

Tomas Kaya verkar ha fått nys om att jag inte är helimponerad av hans kursändring vad gäller i princip allt, där han har gått ifrån en sympatisk, dock outbildad, barnexpert och någon som utstrålande acceptans och medmänsklighet.
Han har gått ifrån det, till att förvandlas till något av en religiös fanatiker som inte längre verkar särskilt intresserad av varken nyanser, forskning eller ens vanlig hederlig självrannsakan.
Plötsligt är världen uppdelad i rättrogna och kättare, där varje invändning bemöts som ett angrepp på själva tron. Det som tidigare var resonemang har blivit predikan, och där det en gång fanns en öppenhet för att kanske ha fel, finns nu bara tvärsäkerhet och uppmaningar om förböner levereras mer som hot än utav kärlek.

Nu uppmanar nämligen den här stollen sina följare att be för mig eftersom jag behöver ett möte med Jesus.
Problemet är ju bara att jag redan har mött Jesus, som kom finfint paketerad med en rosett på toppen, signerad Åsa Waldau och gänget – som ni kanske mer känner som Kristi Brud.
Tomas Kaya får mig att minnas varför jag håller mig så långt borta från organiserad religion som jag bara kan, för det enda han och hans retorik påminner mig om är dårskapen som skedde där uppe och hur han verkar viga varje dag år att försöka axla den fanatiska sektmantel som till slut föll till marken där utanför Uppsala.

Det jag undrar är ju om hans och hans likasinnades förböner kommer att nå fram till mig eftersom han även har blockat mig?
Hur kan hans religiösa kärlek NU kunna nå och omvända mig till någonting som mer passar hans agenda? Jesus hade aldrig blockat mig på Instagram. 😉

 

Dementi dementa

Bildkälla: Monas Universum privat // Stella Pictures

På ett sätt kan man se sociala medier som ”det stora blå” – som ser ut att aldrig ta slut – och då är det väl ändå tur att vår lilla bloggvärld är mer som en liten fiskdam med japanska karpar.
Det som utspelat sig är nämligen följande:

Monas Universum skrev för ett tag sedan ett inlägg om våld i nära relationer, där hon drar erfarenhet ur det egna livet och således möblerar om lite i sättet hon formulerar sig på för att inte ”outa” någon. Det man däremot får veta är att våldet i relationen är mellan son och mor – där sonen är våldsam mot sin mamma.
Han har bland annat slagit sin mamma i huvudet med en flaska och enligt sin mamma så blir han svart i blicken precis innan det smäller.
Inlägget är väldigt långt, men anledningen till att Mona postade det var för att visa på att våld i nära relationer kan se ut på olika vis, och inte nödvändigtvis enbart hittas i kärleksrelationer.

Någon som läst Monas inlägg drar slutsatsen att det här måste handla om Magdalena Graaf och skriver om det på Flashback.
En person som kallar sig Lil i Magdalenas kommentarsfält läser detta på Flashback och knapprar iväg över till hennes blogg och skriver att Magdalena behöver komma med någon form av dementi om så inte är fallet.

Detta får Magdalena Graaf att höra av sig till Mona, som i sin tur skriver följande på sin blogg:

Magdalena hörde av sig igår och berättade att hon har fått kommentarer om ett inlägg här inne. Av någon outgrundlig anledning så har folk på nån skvallersida fått för sig att det är henne det handlar om i mitt inlägg i förra veckan angående våld i nära relationer.

För den som är oerhört nyfiken kan jag berätta två saker: personen jag skriver om har nästan aldrig figurerat här inne  och för det andra har jag känt Magdalenas två äldsta söner sedan de var småkillar och ingen av dom skulle någonsin bära hand på henne. Ever. Hoppas nu att man slutar skvallra för det är inte så kul för killarna om folk får för sig att nån av dom slår på sin mamma. Inte för Magdalena heller för den delen.

Syftet med Monas inlägg var enligt henne att synliggöra faktumet att våld i nära relationer kan ske i alla möjliga relationer – så även mellan barn och förälder – och det har hon ju alldeles rätt i.

13 år av Mars

Bildkälla: Stella Pictures

Det är få saker jag älskar mer än tillbakablickar, och är det någonting influencers är världsbäst på så är det tillbakablickar eftersom de dokumenterar precis allt.
Elsa Billgren har tittat tillbaka på 13 år av mars och vilken resa hon har gjort.
En och annan skulle kalla henne för en nepobaby, men ska vi strunta i det nu? 😉

Bildkälla: Elsa Billgren Blogg

Hennes tillbakablick börjar i mars 2013, gör en pit-stopp 2019 när familjen var och tittade på lägenheten under den de nu bor i, men som de inte hade råd med då och till 2025 där hon är i Paris och äter croissants i vårsolen med röda ballerinaskor på. 

Hade ni velat se fler tillbakablickar som den här från andra influencers?