Jag hamnade på ett Youtubekonto som drivs av en kvinna vid namn Aurikatariina.
Hon verkar älska att städa och rengöra riktigt smutsiga saker på en skala av Monica Geller upphöjt till 9.
Hela hennes konto handlar om att städa och hon hjälper deprimerade människor att få ordning hemma, som en hjälpsam gest på vägen mot ett bättre mående.

Jag tycker att det är ett fantastiskt fint initiativ, som verkligen är en win-win-win för alla parter.
Win för personen som får hjälp.
Win för Aurikatariina som verka njuta av varje sekund av städning, ju smutsigare desto bättre.
Win för alla oss som gillar att städa eller som gillar att titta på videos där någon städar eller organiserar.
Majoriteten av hennes videos har över miljonen streams och kanalen har 351 000 prenumeranter.

Först tyckte jag att hon var lite raljerande i sitt sätt att prata om det hon hittar i lägenheterna, men jag tror att det enbart har med språket att göra då engelska inte är hennes förstaspråk.
Gillar du att titta på program som ”Rent hus” så är det här en Youtuber för dig!

Att köpa en adventskalender, vars innehåll man redan känner till för att influencers postat videos på det, är inte det lite som att gå till affären och köpa sina egna julklappar som man sen slår in, bara för att?
Finns ingen anledning alls att göra det, eftersom man redan vet vad man köpt till sig själv liksom…
VILL man veta innehållet i en adventskalender innan man köper den?
Är inte överraskningsmomentet med varje lucka själva poängen med en kalender?

Om man vill försäkra sig om att ingen lucka innehåller någonting man redan har eller inte vill ha, KÖP INTE EN ADVENTSKALENDER DÅ!
Köpt istället 24 produkter du väldigt gärna vill ha, och ge dig själv en av dem varje dag.
God jul önskar jag mig själv!

Youtubern Lovisa ”Laki” Karlsson ger sig ut på en liten utmaning tillsammans med sin sambo och hans bror.
De ska försöka gå 100 000 steg på en dag, och kliver upp i ottan för att få in så många aktiva timmar som möjligt.
Flera gånger verkar Lovisa vilja ge upp, och man lider verkligen med henne där hon sitter som ett litet knytte och har ont, i princip överallt.

När trion fortfarande är i början av sin utmaning så stöter de på ett gäng vildsvin som kommer galloperande över en åker, och som de allra flesta vet så är vildsvin inga kramgoa små djur, utan är snarare raka motsatsen – farliga som tusan.
Kanske hade de behövt vildsvinen under sina sista 10 000 steg, och då i hasorna?
Vad motiverar en människa till att plocka fram reservtanken och pannbenet mer än risken att spetsas som ett grillspett på en vildsvinsbete?

Galet imponerande att genomföra och jag känner mig nästan i behov att lägga mig och vila ett, enkom av att bara ha tittat på videon.
Någon som är sugen på att anta utmaningen och också försöka gå 100 000 steg? Pax inte!

Dani har valt att använda uttrycket ”föddes stilla” och då respekterar jag det i mitt inlägg. 
Vill ni tjafsa om det så föreslår jag att det sker någon annanstans.

Dani varnar känsliga tittare för innehållet i den här videon, och eftersom att det faller bort när man bäddar in en video från Youtube så vill jag göra det en gång till.
Danis video innehåller inga bilder eller videos, utan det är innehållet i det hon berättar som är både väldigt starkt och väldigt hemskt på en och samma gång. 

Hjärtat på Dani och Babaks son Lyon, slutade slå i vecka 34.
Efter att inte ha känt några fosterrörelser på morgonen så åkte Dani in till BB för att dubbelkolla att allt var bra med barnet, och då fick hon den hemska beskedet att barnets hjärta inte längre slog.

Nu har det gått ungefär fyra månader, och i den här videon berättar Dani om hela processen. Om sina känslor, tankar och hur hon gör för att försöka gå vidare.
Det hade känt nästan taffligt att försöka sammanfatta den här videon, eftersom jag inte tycker att man som utomstående ens ska försöka sammanfatta en annan människas sorg.
Jag tycker det är respektlöst, och om man nu ska ge sig på att kommentera det Dani berättar i den här videon, så ska man kommentera hennes budskap, inte en sammanfattning gjort av en utomstående.

Danis video är gripande och hugger verkligen tag i ens hjärta. 
Det måste vara så fruktansvärt att, som förälder, behöva begrava sitt barn, så om ni kommenterar det här inlägget – välj era ord med omsorg är ni snälla.