När putande, svankande, tightsklädda rumpor är ett stående inslag på sociala medier kan jag inte låta bli att minnas tillbaka till när jag la upp en bild på min rumpa i jeans. Det var 2013 och ledde till en jäkla internetstorm. Med bilden fick jag höra att jag “reproducerade porrens ideal”. Låter fruktansvärt ju! Nyfiken på hur bilden såg ut?

HAHAHA. Tror knappt själv att det är sant? Detta KAN väl inte vara bilden som orsakade sånt rabalder? Jodå. This is it! Detta var bilden som fick folk att skriva inlägg där de tog avstånd från Underbaraclara. Och analyserade mitt bristande självförtroende och vad jag egentligen ville förmedla med mitt sexualiserade bildspråk…// UnderbaraClara

Vad man upprörs över på sociala medier är dynamiskt och gäller allt – som exempelvis Influencer-rövar som visas upp.
Det här rumpa i jeansinlägget som Clara refererar till skrevs 2013 och alltså några år innan jag började skriva den här bloggen, men kanske minns några av er den här moralkakiska diskussionen? Kanske var ni en av de som upprördes över Claras jeansrumpa?

Gränserna har flyttats fram.
Jämför Claras upprörande bild med en rumpbild som jag kan tycka är något problematisk att få upp på Instagram.
Hur stora jäkla sjumilastövlar hade personen som klamapde fram med den här gränsen på sig egentligen?

Den här utvecklingen är inget annat än skrämmande.
Sinnessjukt skrämmande! Hur backar man?
Hur backar man NU?

UnderbaraClara – hela bloggvärldens Mandelmann – som tidigare fått mig att vilja bli adopterad av henne då hon publicerade ett inlägg där hon bjöd sina barn på nybakade bullar till frukost – husmorar vidare med ett inlägg om att göra egen saft. 
En annan skulle på sin HÖJD kunna sträcka sig så långt som att slänga in en plåt ”bake up-baguetter” en helgmorgon och blanda till lite lyx-Bobs, men inte Clara Mandelmann – hon kör nybakat och nysaftat från grunden för hela slanten!

Hon gör sin saft i en liten mackapär som kallas för en ”Saft-Maja” och som jag gissade var en hembränningsapparat vid en första anblick eftersom jag är uppvuxen i Emmaboda.
Saft-Majan spottar ur sig färdig saft utan att man ens behöver rensa bären vilket låter otroligt trevligt. )Taktiken fungerar förmodligen sämre för smulpaj, FYI.)

Från kommentarsfältet får jag lära mig att det även finns någonting som heter en ”saft-Jonas” men som inte ALLS fungerar lika bra som en ”saft-Maja” och med det vill jag bara säga att ”WOMEN RULE!!!”
Maja – Jonas
Kvinnor – Män
1-0

Om ni inte heller vet vad en ”Saft-Jonas” är så har jag letat upp en åt er. 
Eftersom jag feministiskt rekommenderar Maja, ALLA dagar i veckan så kan ni se det här lite som en ”anti-adlink”.
Klicka gärna här men handla för guds skull inte!!! 😉

Jag har än så länge testat två olika recept på smulpaj med de blåbär jag plockat i skogen men vill vidga mina husmorliga vyer lite, dock inte så långt som till en ”saft-Maja”, men tar annars emot alla förslag?

Två av UnderbaraClaras senaste inlägg på bloggen handlar om att elda, bränna, ja, tutta på rejält men jag tror vi kan vara lugna vad gäller pyromani.
Jag tycker mig inte se en enda Ulf Borgströmsk tendens hos henne men det kan ju vara bra att dubbelkolla så hon lägger de använda tändstickorna åt rätt håll ett tag fram över.

 Jag tycker så mycket om röklukten mot hög klar vårhimmel och jag njuter av att få städa gården och sedan mata en stor eld med bränsle. Se den gamla julgranen spraka ihop med påskris och grenarna som blåste ner i en vinterstorm… // UnderbaraClara

Förr i tiden var det vanligt att elda gammalt gräs tidigt om vårarna. Det gynnar ju den biologiska mångfalden när gräs hålls tillbaka och blommande växter istället får en chans att sprida sina frön. Det i sin tur är bra för insekter som fjärilar och bin. Win-win så att säga. Idag görs det inte riktigt lika ofta skulle jag tro. // UnderbaraClara

Jag kanske ska föreslå en liten ”svedjebränning” här på innergården nästa gång vi har städdag? 
Prunka till den nerpissade gräsmattan lite?