Om det mot förmodan är någon som missat det, så pågår det ett EM i fotboll just nu. 
Och vad har det med sociala medier att göra, tänker kanske en del av er spontant?
En hel del faktiskt. På gott och ont, skulle man kunna säga men för att inte förvandla det här till mer av en fotbollsblogg än influencerblogg så tänker jag att jag samlar ihop allt fotbollsrelaterat EM-material i det här inlägget, så kan vi gå tillbaka till att rasa över resor, smygreklam och mobilfipplande i nästa inlägg.

Visa det här inlägget på Instagram

Först ut är den otroligt glädjande Instagramuppdateringen som Danmarks Christian Eriksen gjort från sjukhuset i Köpenhamn.
Det var i matchen mot Finland som Eriksen plötsligt kollapsade på planen med hjärtstillestånd. Inför publiken, spelarna och tv-tittarna utfördes hjärt och lungräddning på spelaren som återfick medvetandet efter att den medicinska personalen använt en hjärtstartare på honom.
Vad som orsakade hjärtstilleståndet är fortfarande oklart, och Eriksen är kvar på sjukhus för vidare undersökningar.

Visa det här inlägget på Instagram

Jag hade hoppats att rättegångarna och de fällande domarna för hat, hot och rasism mot Jimmy Durmaz i fotbolls-VM hade fått folk att inse att det man skriver i stundens hetta – exempelvis till en fotbollsspelare – kan komma att ha riktigt allvarliga konsekvenser, men icke.
Efter att Sveriges Marcus Berg missat en målchans så fylldes hans Instagram, precis på samma sätt som Jimmy Durmaz gjorde, av hat, hot och kommentarer där man vill avkräva Berg hans svenska medborgarskap pga att han inte gjorde mål i gårdagens match.
Det fina i kråksången är de rutiner som verkar finnas på plats nu, för att fånga upp dessa kommentarer och användare, någonting som både förbundet och polisen saknade förra gången. De verkar ha lärt sig en hel del från det som drabbade Jimmy Durmaz under VM.
Jimmy Durmaz är även en av de som tydligt visar sitt stöd till Berg i kommentarsfältet.

TikTok är global sponsor för fotbolls-EM 2020 och är därmed också den första digitala underhållningsplattformen att sponsra en UEFA-turnering.
Anledningen till att TikTok gått in som sponsor är de vill bli den plats där fans kan följa fotbollsprofiler, dela de bästa fotbollsvideorna och skapa sina egna speciella ögonblick, reaktioner och målfiranden, och plattformen har, tillsammans med UEFA  skapat nya funktioner, inklusive AR-effekter, hashtagg-utmaningar, TikTok lives och ljud.
UEFA har även givit TikTok tillgång till sitt stora bibliotek med historiska ögonblick för användarna att skapa eget content av.
Huruvida fotbollsfansen kommer välja TokTok framför andra plattformar under hela EM återstår att se.
Vad TikTok betalat för sitt partnerskap är ännu okänt, så även vad värdet av exponeringen i slutänden beräknas bli.

Av er som läser här och även följer fotbolls-EM – vilken/vilka plattformar (om någon) använder ni för att följa, kommentera och dela innehåll relaterat till mästerskapet?

Utdrag av svar:
Förtal är när någon pekas ut som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt på ett sätt som kan få den utpekade att utsättas för andras missaktning.
[…]

Den intressanta frågan i detta fall är alltså om det kan anses vara försvarligt att hänga ut den dömde våldtäktsmannen på Facebook.
I Sverige ses det generellt sett inte som försvarligt att hänga ut en tidigare dömd brottsling med avsikten att denne ska utsättas för andras missaktning. En anledning till detta är exempelvis att det i Sverige är förbjudet med s.k. ”dubbelbestraffning”, vilket innebär att man inte ska bestraffas två gånger för ett och samma brott. Det spelar alltså ingen roll att uppgifter är sanna och att det finns en dom till hands – att hänga ut en brottsling på detta sätt kan anses vara ett förtalsbrott oavsett. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall för att avgöra huruvida det kan anses vara försvarligt eller inte, och något definitivt svar på frågan kan jag därför dessvärre inte ge dig. – Lawline **

Trots att frågan här ovan gäller Facebook så borde svaret kunna appliceras på all social media, så som Instagram, blogg, Youtube, Snapchat och TikTok.
Det är nämligen så att det på Instagram, Snapchat och på en av Sveriges största bloggplattformar, har det skapats upp konton med syfte att publicera namn, bild och domar på dömda sexualförbrytare, våldtäktsmän och pedofiler.
På Instagram har kontot i skrivande stund över 16 000 följare och har publicerat 56 inlägg, där majoriteten visar upp bilder på män – men också kvinnor –  var de bor och utdrag ur deras domar. Personen bakom kontot har även startat upp ”back up-konton” om de primära kontona skulle raderas.
Besökarna uppmanas att dela kontona och att tips kan lämna via DM (direct message på Instagram).

Det finns enormt stora faror med den här typen av publiceringar på sociala medier, både vad gäller dömda personer, men framförallt vad gäller utpekanden av personer som inte genomgått en rättslig prövning, men som på förhand istället dömts av en sk ”folkdomstol”.
Den 10 juli 2017 skrev Bengt Ivarsson, advokat och före detta ordförande i Sveriges advokatsamfund en debattartikel i Aftonbladet, där han anser att kändisar inte ska leda folkdomstolar i media, utan att man ska låta den rättsliga processen ha sin gång och inte lyncha utpekade på förhand.
I det här fallet är det inte en kändis som initierat kontona, men man kan omöjligt veta vem som spridit uppgifterna eller hur stor spridningen har blivit.

Ett annat problem som han tar upp i sin text är att det på sociala medier saknas ansvariga utgivare.
Det innebär att det dels inte finns någon som kan vägra publicering samt att det dels inte finns någon annan än den som skriver som ansvarar för texten.
Allting kan helt ofiltrerat skrivas ut på nätet och spridas vind för våg, av vem som helst med tillgång till internet, utan några som helst betänkligheter, oavsett om det som skrivits är sant eller falskt.

De publiceringar som jag skriver här ovan innehåller, om det som står stämmer, utpekanden av uteslutande dömda människor, vilket – enligt Lawline – fortfarande kan vara olagligt att göra.
Vill vi verkligen ha ett rättssamhälle där man kan skriva vad som helst om vem som helst så länge man menar väl, tror att det man publicerar är sant och uppsåtet är gott?

Jag tänkte avsluta den här texten med en bit till ur Bengt Ivarssons debattartikel:

Att tänka på barns bästa innebär även att det finns anledning att tänka på vilken skada barn till en utpekad misstänkt kan drabbas av genom utpekandet.
Jag har svårt att förstå varför dessa barns välbefinnande skulle vara mindre behjärtansvärt.

Nyligen pekades en känd handbollstränare ut som sexualbrottsling. Det innebar att han inte fick tränaruppdrag som han önskade.
Efter ett tag uppdagades att utpekandet var felaktigt. Dock var skadan redan skedd. Även om han numera rentvåtts finns det alltid en fara i att människor som pekats ut som brottslingar fortsätter betraktas som det i allmänhetens ögon.

Om den här typen av uthängningar blir vanligare och vanligare förekommande så är ju det en tydlig indikation på att rättsystemet inte fungerar eller i alla fall inte är tillräckligt omfattande/strängt/välfungerande, någonting som så klart är extremt problematiskt.
Lösningen får dock aldrig bli ett laglöst land där alla fattar egna, känslostyrda beslut utifrån vad som känns bäst och rätt för stunden och där folkdomstolen helt ersatt alla antydningar av ett rättssamhälle.
Kritiken måste då riktas mot den del av samhället som man anser ha misslyckats med sitt uppdrag och kräva förändring och förbättring.

Det är så det måste fungerar i en rättsstat, även om hjärtat så klart skriker att vi måste skydda alla potentiella offer, till vilket pris som helst. 

Jag har sökt bloggplattformen för en kommentar. 

**
Enligt Lawlines hemsida:
Vi sänker trösklarna till juridiken och gör juridiken enkel och tillgänglig. Det här gör vi genom att erbjuda inledande juridisk rådgivning helt gratis.
Vi ger juriststudenter en möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Lawline fungerar alltså som ett komplement till juristutbildningen.

Visa det här inlägget på Instagram

Så låter i alla fall några av kommentarerna efter att dansstegen i en av Beyonce´s låtar blivit upphovsrättsskyddade i USA.

På självaste internationella dansdagen kom nyheten om att koreografen JaQuel Knight, som ligger bakom dansstegen i Beyoncés hitlåt från 2008, ”Single Ladies”, har blivit den första att någonsin få igenom upphovsrättsskydd för danssteg i USA. Med detta har öven även startat Knight Choreography and Music Publishing Inc.
På samma sätt som en rättighetshavare inom musik, film och tv mm kontrollerar sitt innehåll med hjälp av borttagningsförfrågningar, så kommer även JaQuel Knight kunna göra det på sociala medierplattformar om kreatörer laddar upp videos på sig själva där de använder dansstegen.

Hur många videos på exempelvis Youtube tror ni innehåller dessa danssteg?
TikTok ska vi inte tala om?
Kommer bli ”tomt på kontot”.

En generell googling gav mig svaret – 96 600 000 träffar på ”single ladies dance”.
Hur många av dessa tror ni innehåller en video där det inte är Beyonce som dansar?

Och gäller det ALLA danssteg? Bara några stycken? Handviftningen? Höftrullningarna? Om man rullar åt andra hållet då? 
HUR går det till?

Och om man är skitdålig på att dansa, kan man komma undan då?
Lite som att sjunga för falskt för att Youtubes fingerprinting system ska känna igen låten?
Jag förväntar mig en intressant utveckling och väntar spänt på mer information.

Jag fick ett pressmeddelande i morse om att företaget Lelo vill ta fram en officiell sexemoji, för att ersätta de symboler som kommit att representera den här aktiviteten i brist på mer specifika symboler.