Michaela Forni:

Och till dig som tog min fina klänning utan att betala: Hur klarar du av att titta Theres i ögonen och fråga om du får gå och prova den, för att sedan inte komma tillbaka och betala för klänningen? Det är ju stöld. Jag var inte säker på om jag skulle sälja vidare klänningen (det är den här!) men så bestämde jag mig för att göra det i alla fall eftersom den kanske kan bli mer använd i någon annans garderob. Men att någon bara tar den utan att betala – fy fan i helvetet så dåligt gjort.//Forni

Med tanke på att folk inte har någon skam i kroppen utan kan stjäla helt ohämmat från en bloppis så gör det mig ännu mer tveksam till att Kissie skrev ut att hon skulle köpa en Gucciväska till sin lillasyster.
Jag ger mig fan på att den här klåfingriga tjuven minsann tyckte att hon hade all rätt att sno den här klänningen eftersom Michaela och hennes bloggkompisar redan tjänar så mycket pengar, men vad som inte framkommer här är att pengarna de fick in skulle doneras till UNHCR – så rent krasst stal du pengar från dem, inte från Michaela.

Jag vet inte var den här klänningen kommer ifrån eller hur pass ovanlig den här men jag kommer hålla ett extra öga öppet för att se om jag ser den nästa vår och sommar på någon tjej här i Stockholm. Gör det ni också.
Förhoppningsvis skäms tjuven så pass mycket att hon aldrig vågar ha den på sig mer men det rätta är att skicka tillbaka den till Michaela med en ursäkt. Hennes adress finns på nätet, min kära tjuv.

Michaela Forni: 

Forniskan har införskaffat sig en ny ”vardagsväska” från J.W.Andersson för den nätta summan av 12 999 kr – men då kommer den komplett med ett septum-smycke också!
Det är lite som att preppy möter piercing och får ett kärleksbarn som Michaela adopterat för en billig peng.
13 000 spänn! Vi spelar verkligen i olika ligor…
Och jag som tyckte att jag verkligen went wild and crazy inne i Coachaffären i USA då jag spenderade 250 dollar på tre handväskor och en plånbok. 🙂
#inteenriktigbloggare

Men ”en in, en ut” får man ändå ge henne en eloge för.
Mitt motto är oftast ”fyra in, ingen ut”. Av allt. Helst katter!

Michaela Forni:

Hur kan det komma sig att vissa människor förvandlas till riktiga rikspuckon så fort de blir någons granne?
Allt vett, all sans och all medmänsklig respekt verkar vara som bortblåst så fort man får människor i sin närhet att ta hänsyn till som man inte valt själv.
Michaela verkar nämligen ha fått en riktig topp-granne. Ni vet, den där som man vill bjuda på kaffe och där man i princip kommer och går som man vill. Ja, lite som i Vänner typ. Lite så…fast tvärt om.
Det här är bara ett exempel av många på saker som den här grannen gör:

D ligger på balkongen och solar när jag plötsligt hör honom ropa ”Vad faaan håller du på med!?”. När jag springer ut på balkongen ser jag att han har smuts över sig. Vår balkong har varit väldigt smutsig under några veckors tid och jag misstänker att det kanske är fåglar eller något, men när jag kommer ut säger D: ”Kvinnan över oss sopade precis ner hennes smuts från hennes balkong på mig???”. Aha – så det är därför det varit smutsigt! Hon sopar ner sin skit på vår balkong. Dessutom när en av oss ligger en lördagsförmiddag och solar där i godan ro. Jag går upp för att säga till henne, hon öppnar då dörren ca 20 cm, tittar på mig och säger ”JAG SA TILL DIN KILLE ATT JAG SKA BÖRJA SOPA INÅT”. Jag säger ”Det är fortfarande inte okej?” varpå hon svarar med att smälla igen dörren. Därefter sätter hon på musik på högsta volym.

Blir det så här när en grupp olika individer samlas på en liten yta med alla sina egenheter och nyanser? Eller är det för att vissa människor anser sig lite förmer än andra och helt enkelt inte tänker ta någon hänsyn till någon enda människa eftersom deras sätt på alla vis är rätt och riktigt?
Min värsta grannhistoria kommer från USA – så klart – och involverar en galen tant, FBI och en hel massa mord.
Det här var nämligen min granne när jag bodde i Hollywood och gick under smeknamnet ”Crazy lady” redan innan hon arresterades.

Hennes balkong låg tvärs över från mitt enda fönster på innegårder i lägenhetskomplexet där jag bodde och hon var typ ”cray cray” redan innan jag fick veta vad hon gjort sig skyldig till.
En riktig mystant med andra ord!

Vad är era bästa/värsta grannhistorier?

Michaela Forni:

Får ju en del kritik i lille bloggen om att mitt skrivande inte håller och jag skulle ljuga om jag sa att det inte börjar ge en törn på självförtroendet. Jag har alltid varit så trygg och framför allt glad i mitt skrivande men jag märker att jag inte tycker att det är lika roligt längre eftersom jag tvivlar på mig själv. Kanske är det en åldersfråga, när jag var yngre kom jag väl undan med bristande språk medan det håller inte längre när jag är 28 år och släppt tre böcker som sålt i tiotusentals exemplar. Eller något, jag vet inte? Känner bara att jag skulle behöva lära mig mer och utvecklas. Mest för att känna på vad jag klarar av och inte samt hitta tillbaka till självförtroendet och lusten. Annars kommer det aldrig bli en fjärde bok som det känns nu.//Forni

Jag tror så här.
Ingen är väl på sitt allra tipptoppigaste under sommarmånaderna och då framför allt inte bloggarna och influencerna som har mage att vara lite ”lediga” och resa på semester samtidigt som de ändå uppdaterar sina forum i princip varje dag.
Och ändå så har folk mage att klaga på uppdateringar, språk mm.
När jag är hemma och skriver på bloggen utan att ha någonting annat att göra så spenderar jag i princip kl 9-18 på mitt kontor. Det är inte alltid att skriva inläggen som tar tid utan att sitta och leta igenom hela sociala mediervärlden efter roliga saker att skriva. Eller som när jag klipper ihop filmer på Anna Books live – det kan lätt ta mellan en och två timmar efter att hon jollrat klart.
Men.. när M och jag åker till USA på torsdag så kommer jag kanske lägga två till tre timmar på bloggen för att sen kunna njuta av min tid med honom, och jag kan med säkerhet säga att kommentarerna direkt kommer ramla in om hur dålig uppdateringen är, hur trist det är med tidsinställda inlägg mm..
Trots att jag lägger mellan två till tre timmar varje dag av min semester för att ni ska ha roliga uppdateringar att läsa. För jag vill inte att min blogg ska stå tom, ens för en dag men det betyder ju således också att det inte går en enda dag som jag är helt ledig. Och även om jag tidsinställer inlägg så har jag ändå koll på kommentarerna eftersom de är omodererade.
Nu älskar jag mitt jobb och skulle inte byta ut det för något i världen och det är inte det som inlägget handlar om för den som är sugen att skrika ”OTACKSAAAAM!!!!!!”.
Jag ber bara om lite mer förståelse för att bloggar kanske inte håller samma kvalité under sommaren som under hösten när man spenderar veckorna med att aktivt jobba.

Så jag tycker verkligen inte att Michaela ska ta åt sig som hon gör och börja leta mentorer och kursen för sitt skrivande. Hon hade inte fått släppa tre böcker om hon skrev lika dåligt som jag hanterar en symaskin. Sommaren är sommaren och då blir det kanske inte ens bästa arbete precis hela tiden. Min blogg blir lidande av att många bloggare har bloggtorka eller går ner på ett inlägg om dagen så jag tvingas trolla med knäna för att producera inlägg med substans men så är det.
Se det som att vi kopplar på vår inre vikarie i några veckor.

Och – tipsa mig gärna om saker som händer på sociala medier så slipper jag lägga tid på att leta och mer tid på att skriva under min semester. Det kommer ju ändå bli lite knas med tidsskillnaden på 9 timmar så jag kommer typ sova när inläggen publiceras men ändå…
På så sätt kan jag producera fler inlägg på den tid jag kommer jobba varje dag och slipper lägga tid på att skrolliskrolliskrolla.
Jag nås på kontakt@bloggbevakning.se

Puss.