Igår tog jag upp faktumet att Isabella Löwengrip ratade den Daniel Wellingtonklocka hon fått betalt för att marknadsföra, för att istället sätta på sig en betydligt dyrare variant från Cartier så snart kameran stängts av.
Det gör ju inte direkt under med hennes trovärdighet och hade jag varit det betalande företaget så hade jag nog haft ett och annat att säga om tilltaget.

Men det är inte första gången något sådant händer.
Jag vet inte hur många gånger jag sett en influencer göra reklam för BookBeat för att nästa månad hylla Nextory till skyarna för att avslutningsvis berätta om hur Storytel är deras absoluta favorit när det kommer till att lyssna på ljudböcker.
En intressant vinkel hade varit att faktiskt ställa de olika apparna mot varandra för att komma fram till vilken man faktiskt tycker är bäst.
Hade de jämfört priser, nyheter, funktioner och exklusiva släpp så hade jag känt att jag fått ut någonting av inlägget men vilket företag skulle vilja betala för en sådan jämförelse med risk för att överglänsas av en konkurrerande app?
Det företag som betalar, är det företag som influencers tycker har absolut bäst app den här månaden.

Just därför ser det lite märkligt ut att Michaela Forni ena månaden gör reklam för Garniers Micellar Cleansing Water för att nästa månad marknadsföra Niveas näst intill identiska produkt.
Nu skriver hon inte rakt ut att hon tycker att de båda produkterna är bäst men det kan knappast vara till fördel för något av företagen att inläggen ligger så tätt ihop.

Vad tycker ni?
Förändrar det er åsikt om influencern eller något av företagen när marknadsföringen görs på det här sättet?

Tack för tips, Nina!

Super sponsföretaget Chimi Eyewear försöker bräcka Daniel Wellington i antalet sponsrade influencers och Michaela Forni är sist i raden att visa upp dem på bloggen.
Tydligen är de här cat eye-glasögonen superdupertrendiga men jag kan inte för mitt liv tycka att de ser bra ut. På någon.
I min värld är detta någonting man har på sig i utklädningssyfte – tänk Dame Edna.
Det är bara det lila håret som saknas…

Känner ni behovet av ett par glittriga små glasögon? 
Snyggt eller snorfult?

Michaela skrev ett inlägg förra veckan om hur hon som högkänslig person mår av att få negativa kommentarer på sin blogg och hur hon övervägde att sluta blogga på grund av det.
Nu har hon kommit fram till att hon inte tänker lägga ner bloggen utan att hon istället överlämnar kommentarerna till någon som gör en första moderering åt henne innan hon ser dem.

Helt rätt tycker jag.
Mår man så här dåligt av vissa kommentarer så är man kanske inte i rätt bransch?
Eller så är man det och gör de justeringar som krävs för att kunna fortsätta som influencer utan att må dåligt.
Det är varken läsarnas rätt att kräva eller bestämma hur en bloggs kommentarsfält ska utformas utan det är upp till influencern själv att avgöra.
Mest av allt önskar jag att Michaela och andra influencerns bara kunde skaka av sig sånt här likt en nybadad hund som precis klivit ur vattnet, men kan man inte det så är nog det här the next best thing om ni frågar mig.

Risken finns alltid att folk tröttnar på att kommentera om det dröjer innan varje kommentar publiceras men det är förmodligen en risk Michaela både tagit in i beräkningen och som hon är villig att ta.
Vad är er åsikt om helt modererade kommentarsfält?