Tro det eller ej, men jag ramlade in på Michaela Fornis plattform ”Daily Forni” och hittade någonting jag gillar, och gillar så pass mycket att jag vill dela med er. 
Det handlar om det här med ”typer”.
Har ni en ”typ” av partner som ni attraheras till eller väljer utan att egentligen tänka på det?
Det har inte jag. Eller, i alla fall inte längre.
Tidigare var min typ enbart män som inte var bra för mig, men det har jag som tur väl är slutat med.

Jag tänker ju inte på honom på det sättet.

Iallafall nästan aldrig. Då och då smyger han sig fram någonstans i bakhuvudet när man känner sig liten en tisdagkväll och lägenheten ekar högt – trots att det är så tyst att man skulle kunna höra ljudet av syreatomerna som svävar omkring i luften. Och just där och då blir det som är så jävla enkelt, helt plötsligt komplicerat. Han som inte alls är min typ och han som är min raka motsats kanske är precis vad jag behöver. Någon som inte alls är som jag. Någon som kompletterar mig. //Stephanie Rosenblad 

Är M min typ? Ja! Definitivt! 
Han är nog den första man som på riktigt varit min typ och då har det ingenting med utseende att göra, trots att han är den vackraste man jag någonsin sett.
Han är bara rätt. Rätt för mig.

Har ni hittat er typ eller har ni insett att ni inte har någon?
Give me your best OR worst love story!! 🙂

https://www.instagram.com/p/BtOMyfQBwre/

Nu har det lagts till en punkt på listan över saker att göra för att vara en ”äkta influencer”.
Vi har samarbete med Daniel Wellington, bubbel-luncher på Berns och en assistent/best friend men nu har vi även…..

Kenza gjorde det alldeles nyss, Alexandra Bring och syrran Vicky Töregren har gjort det och den här gången var det Michaela Fornis tur.
Hon, D och lilla magen på en strand, på en resa som ”Aningslösa influencers” inte kan vänta med att få sätta tänderna i.

Låt henne glädjas idag – ifrågasätt hennes ekologiska skoavtryck i morgon.
Så tycker jag.

Stort stort grattis till hela familjen Forni!!!

Tack för tips om syrrorna, Jennifer!

Trots att det kanske inte är det svaret man hade önskat så är det ändå ett svar från Michaela Forni.
Hon väljer – till skillnad från många andra influencers – att svara på frågan utan att stoppa huvudet i sanden, och om något så tycker jag att man ska uppskatta hennes ärlighet.
Givetvis hade man önskat att hon känt att hon kanske ska minska ner på flygandet eller liknande, men nu gör hon inte det. Vem vet, det kanske kommer men hon svarar ändå ärligt på frågan.
Att svara på frågan borde kanske ses som självklart men det är långt från det i nuläget.

Michaela tog debatten rakt av och stack som sagt inte huvudet i sanden som väldigt många andra influencers gjort.
Vem tror ni i det långa loppet kommer vara mest benägen till förändring här?
Den som öppet svarar på frågan och tar debatten eller den som sticker huvudet i sanden och låtsas som att den inget hört?

Ps. Förlåt för antalet ”sticka huvudet i sanden” i det här inlägget. Jag behöver ett bra alternativt uttryck för det. Någon som har ett på lager?

 

Orten. 🙂

I sin jakt på att bli världens mäktigaste kladd, kräm och krimskramförsäljerska så har Isabella Löwengrip uppdaterat sin bakgrundshistoria en smula.
Kryddat den, om ni så vill…
Någonstans på vägen har hon gått ifrån att VILJA vara ett maskrosbarn, till att faktiskt kalla sig för ett. Att gå från ”Rännstensungar” till ”Rich and famous” är tydligen lite av en perfekt macka att glida på när det gäller att maximera medialt.
Ingenting berör mer än ”against all odds” och klichén ”att starta med ingenting mer än två tomma händer” och det har Isabella Löwengrip gjort till sin paradgren, så det är väl inte så konstigt att fler influencers hakar på det tåget?

I likhet med Bellas ”från höghusen i Jakobsberg till lyxvilla på Lidingö-historia” publicerar nu Michaela Forni ett inlägg där hon reflekterar över sin klassresa.
Klassresa… Tydligen ska man ha gjort en för att vara maximalt inspirerande och den till Skara Sommarland i sjätteklass räknas icke.

Från Fisksätra och sedan vidare till Östermalm alltså?
Nog är det en resa alltid, med BYTEN till och med!! Saltsjöbanan till buss och sist men inte minst – tunnelbana, oj vilken resa!

Att umgås i sällskap där alla inte har en kniv i bakfickan. //Forni

Vad är det för människor hon hängt med egentligen, där ALLA hade kniv i bakfickan?
Det har jag ALDRIG varit med om, så vida jag inte får räkna med mina scout-kompisar då.
Fast vi bar våra knivar i bältet, med knivbeviset fastsytt på armen, och inte i bakfickan 🙂
Men nog om det…

Jag får en lite dålig smak i munnen av dessa ”klassresande inlägg” eftersom poängen hela tiden verkar vara att influencena tagit sig bort från ursprungsplatsen, är bättre, mer framgångsrika och helt sonika mer lyckade än de som fortfarande bor kvar – i det här fallet i Fisksätra.
Jag får verkligen en känsla av att Michaela ser ner på många från sin barndom och bär på en djup övertygelse om att många av dem är genuint avundssjuka på hennes liv, trots att hon själv i sin blogg hela tiden skriver om hur dåligt hon mår nu, hur nära hon konstant är att bli utbränd och hur mycket hat hon får på nätet.

Att bli nyrik kan vem som helst lyckas med över en natt (om det vill sig vill säga) men att göra en klassresa känns som någonting som tar flera generationer. Detsamma att ”byta” från medelklass till överklass. Du kan skaffa dig alla attribut som hör överklassen till över en natt, men det är också allt.
Eller vad säger ni?