Uppdatering 24/4 kl 10:21

Sedan Michaela skrev sitt inlägg och jag postade mitt inlägg om saken så har det kommer en lite annan version av historien om vad som egentligen skedde på Kulturhuset.
Så här skriver Aftonbladet om moderatorns agerande, där hon själv får berätta sin syn på saken:

Det hade varit en helt annan sak om n-ordet hade riktats mot Barakat, eller använts för att tala nedsättande om en annan människa. Men debatten handlade om språket och ett ord.

Men förstår du att han avfärdade samtalet när han tidigare hade bett om att inte få höra ordet?

– Nej, eftersom vi var där för att diskutera användningen av det ordet. Och har man som jobb att diskutera det kan man inte kräva att bli skyddad från att ens höra ordet. Ordet är inte ett vapen, säger hon.

Ola Wong, kulturredaktör på tidningen Kvartal, var också med i panelen. Han tycker att man får se ordet ur en historisk kontext.

– Jag blev själv mobbad och det slängdes rasistiska slagord mot mig i skolan, ska jag inte få använda de orden? Ska inte Peter få använda ordet han blev mobbad med? säger han.

Det målar ju upp en lite annan bild än den Michaela försökte få fram i sitt inlägg, men så skiljer sig Barakat ”Bino” Ghebrehawariats version åt från resten av de som uttalar sig i artikeln.

Visa det här inlägget på Instagram

Barakat ”Bino” Ghebrehawariat – journalist, föreläsare och författare – medverkade i en debatt på Kulturhuset för att diskutera rasism, och lämnade scenen efter att n-ordet använts upprepade gånger.

Arrangören valde att inte ingripa så jag blev tvungen att ta saken i egna händer.
Innan det hade jag vädjat till publiken och sökt ögonkontakt med moderatorn i hopp om att hen skulle ingripa.
När jag protesterade mot att N-ordet användes blev jag istället hyschad av moderatorn. Till slut såg jag tyvärr ingen annan utväg än att lämna debatten. // Barakat ”Bino” Ghebrehawariat

En som reagerat på det här är Michaela Forni som postat flera inlägg på sin Instastory om saken. 
Ett, där hon kritiserar de som tyst betraktade det som skedde och uppmanar alla till att orka ta kampen när det är rätt. I sitt andra inlägg gick Michaela Forni hårt åt Kulturhuset och statsteatern, som tidigare stått för inkludering och ett välkomnande, och hon undrar nu hur hon ska våga ta med sina barn dit, när rasism tillåts helt öppet i lokalen av deras anställda.

Jag finner inga ord över hur besviken jag blir när jag ser sånt här. Hur ska vi kunna ta med våra barn och låta dom ta del av er kultur när det tillåts rasism helt öppet hos er och era medarbetare. Blir så innerligt arg och besviken. // Michaela Forni

Kulturhuset har sedan dess bett om ursäkt för det inträffade. 

Om ni följer mig på Instagram så vet ni att jag gjorde en färganalys (som alla pratar om just nu!) och påbörjade min transformation utifrån just min färganalys. Jag är en true/soft autumn och passar alltså bäst i jordnära färger samt guld eller rosé-metallics. Det som är så kul med färganalysen var att den egentligen bara bekräftade det jag redan känt kring min stil, men inte riktigt kunnat sätta fingret på. Som att jag bleknar varje gång jag är osminkad och har på mig svart. // Michaela Forni

Michaela Forni har varit på färganalys och har påbörjat en garderobsförändring utefter resultat på den.
Tror ni på sånt här eller är det bara ytterligare en sak man kan matcha efter den hittepå-personlighetsfärg man är om man ska tro Thomas Erikssons bok ”Omgiven av idioter”.
Jag har aldrig funderat så mycket på sånt här utan väljer ofta det jag tycker än snyggt. Kanske är jag en skönhet som klär i allt? Så kanske det är?

Tittar man på den sista bilden på Michaela i det här inlägget så är hon PANGSNYGG, så någonting rätt gör hon uppenbarligen. ?

Michaela Forni har skrivit ett inlägg varje år, på årsdagen av sitt och Damons förhållande.
Håller ni reda på sådant? Vilken dag som man ”blev tillsammans”?
Det kan ju vara lite klurigare som vuxen eftersom man normalt sett inte längre frågar chans på någon, utan förhållandet är väl ofta någonting som utkristalliserar sig över tid? Eller?
Är jag oromantisk? Ska man fira årsdagen för sin första kyss? Sitt första ligg – så som Ross gör med sin och Caroles första gång i Vänner?
Normalt sett brukar man väl mest hålla reda på när man förlovade och/eller gifte sig, men kanske vill Michaela uppmärksamma den här dagen så länge hon och Damon inte är gifta, och sen kanske flytta fokuset till bröllopsdagen?
Brukar folk även räkna ut ”när” deras barn blev till? Vilket ligg det var som resulterade i celldelning? Får man säga ”ligg” eller är det lite oborstat? Jag tenderar att bli en smula oborstad när det är -17 ute och marken är hal som snigelslem.
Ska man kalla det för att ”idka älskog”? Ha samlag? Ligga med varandra? Ha sex? Ha sexy time? Knulla? Nuppa? Äta tacos?

Det jag mest skulle vilja veta är om Damon håller med Michaela i hennes 10 årsskildringar eller om hans skulle låta annorlunda?
Det behöver nödvändigtvis inte vara negativt, utan bara annorlunda, olik hennes minnen?
Vad tror ni? Tror du att din partner har exakt samma upplevelse och bild av ert förhållande som du har?

Om ni bara visste hur ofta det händer att tjejer ska skicka något av det man lägger upp och snacka skit om en till en kompis men istället råkar skicka det till influencern istället….blev anyway så jävla LEDSEN av den här felskickningen. Det är precis sånt här som håller kvinnor(mammor kanske främst) från att våga dela när saker känns jobbiga. Gud förbjude om an delar med sig kring tuffa perioder eller situationer för då kanske ens man tröttnar på en och drar. Nej vi kvinnor ska ju vara enkla små tacksamma porslinsdockor för att våra män ska orka leva med oss.

V har så lång väg kvar när kvinnor fortfarande sitter och skickar sånt här till varandra. Tänk vad trots om Instagram var en plats där alla bara delade sitt perfekta filtrerade liv, nä finns gott om sådana konton som det är. Jag vet att jag hjälper och stöttar andra genom att dela med mig av högt och lågt och jag får själv så mycket pepp och kärlek när jag gör det. När det kommer till min man så tror jag att han uppskattar att leka med en riktig person som känner saker, vill utmanas och är nyfiken på livet. Puss! // Michaela Forni

Michaela Forni har alltså fått ett dm som inte var menat för henne, där en följare trott sig skickat hennes story till en kompis med orden: Alltså hon BARA klagar! hur fan orkar hennes kille med henne”, men där Michaela fått den istället. 
Hon ägnar en bra mängd text till detta där hon beskriver hur ledsen hon blev av det, samtidigt som hon avslutar alltsammans med en stor puss. (Det är jag som anonymiserat avsändarens identitet)
Sitt svar till personen avslutar hon med en flörtande emoji, vilket bli lite konstigt om hon nu blev så ledsen som hon skriver…

Jag har två reflektioner:
1. Det här är tydligen supervanligt, men jag har i alla fall aldrig upplevt det här. Kanske är det för att jag varken är en mamma eller en influencer som postar om mitt liv? Samtidigt som upprör och stör jag förmodligen folk på en daglig basis, men ändå är jag ”lyckligt” oventande?
2. Eller så har jag inte ens lagt det här på minnet om det skett, eftersom jag inte förstår hur man kan lägga energi på att bry sig om sådant här?
Arbetar man som influencer så bygger ens framgång i mångt och mycket på följarnas engagemang, och då måste man vara okej med att få både positiv och negativ sådan. Det är för och nackdelarna med det här yrket.
Om hon nu blev så ledsen av den här kommentaren, som på sin höjd var lite oskön, så är det väl bara att blockera personen? Att göra det till en kvinnofråga tycker jag är fånigt, eftersom hela Michaelas karriär i mångt och mycket byggt på en målgrupp uteslutande bestånde av kvinnor. En bransch av kvinnor, för kvinnor.
Anledningen till att jag tycker att det är fånigt är eftersom jag ibland får höra att jag minsann bara kritiserar kvinnor, men är det så konstigt då när den här branschen så fullständigt och totalt domineras av kvinnor. Om det är några som ska gnälla över det så är det väl männen? Kvinnor granskas för att de inte riktigt har någon konkurrens att tala om från det motsatta könet i den här branschen. Det är snarare ett erkännande än någonting att gnälla över.
Damned if you do, damned if you don’t.

Ja, jag vet att Michaela är en överhögkänslig* person, men jag vet inte om jag tror att sådana här utspel gagnar henne.
Särskilt inte när hon publicerar personens namn och bild, där fokuset riskerar att hamna på hennes ”uthängning” snarare än på att influencers får den här typen av felskickade dms.

Tack för tips!

*Jäkla autokorrekt, givetvis ska det stå HÖGkänslig och inte överkänslig.